Utskrivet 2017-04-24

Till navigering

Om Vårdhandboken

Vårdhandboken.se innehåller 116 ämnesområden med kliniskt anpassad information som produceras i samverkan med författare och faktagranskare från hela landet. Allt fler kommuner, landsting och regioner tar beslut om att använda de nationella metoderna och riktlinjerna i Vårdhandboken. Vårdhandboken används även i vårdutbildningar både på universitet och gymnasier och innehåller förutom texter även filmer och bildspel, test i 60 ämnen samt flera hundra illustrationer och foton.

Besök på Vårdhandboken.se

Fler och fler väljer att använda Vårdhandboken som funnits på webben sedan 2002. Webbsidan hade 2,8 miljoner besök under 2016 jämfört med 2,6 miljoner besök 2015. Vårdhandboken.se är öppen för alla och kräver ingen inloggning. Den är anpassad för mobil och surfplatta och kan användas oavsett huvudman.

Vem kan använda Vårdhandboken?

Vårdhandboken vänder sig i första hand till dig som arbetar inom vård och omsorg, oavsett huvudman. Den kan användas på sjukhus, i primär- och hemsjukvård och även inom äldreomsorg och tandvård. Vårdhandboken kan också användas vid studier och vissa texter kan användas när vård utförs av närstående.

Som anställd inom vård och omsorg ska man alltid handla utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Enligt Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) har hälso- och sjukvårdspersonal själv ansvar för det man gör. Ibland kan även en annan person ha del i ansvaret, exempelvis genom att det finns tydliga instruktioner och rutiner på arbetsplatsen.

Vårdhandbokens syfte

Syftet med Vårdhandboken är att säkerställa god och säker vård på lika villkor. Vårdhandboken bygger på Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SOL) och bidrar till att de nationella målen för hälso- och sjukvården ska uppnås. Innehållet är främst utformat för vårdarbete med vuxna patienter. Webbsidan ger riktlinjer för arbetet inom hälso- och sjukvården så att kvaliteten och säkerheten i vården kan behållas och vidareutvecklas i hela landet. Vårdhandboken erbjuder, efter bästa kunskapsläge (best practice, evidens, vetenskap och beprövad erfarenhet) kliniska riktlinjer inklusive metoder och verktyg för hur vården bäst kan utföras. Resurser kan användas effektivare genom ett minskat behov av att utarbeta lokala riktlinjer/PM, rutiner och arbetsmetoder.

Lokala metod- och handböcker samordnades till en gemensam Handbok för hälso- och sjukvård på 90-talet. Den nationella handboken har funnits på webben sedan 2002 och förvaltas av Inera AB på uppdrag av Sveriges landsting och regioner. Våren 2010 bytte webbsidan namn till Vårdhandboken. Vårdhandboken har sedan 2012 responsiv design för att vara användarvänlig även i surfplatta och mobil.

Hur tas Vårdhandbokens innehåll fram?

Kvalitetssäkrat innehåll tas fram i samarbete med cirka 230 författare och faktagranskare med specialistkunskaper inom respektive område. De rekryteras genom förslag från exempelvis Vårdhandbokens nationella råd, yrkes- och riksföreningar eller tidigare författare/faktagranskare. Författare och faktagranskare ska om möjligt vara verksamma inom olika delar av landet och såväl medicinska som omvårdnadsaspekter ska speglas i Vårdhandbokens texter.

Ett nationellt råd och förvaltningsgrupp samverkar med redaktionen för innehållsplanering och prioritering. Det nationella rådet representerar olika verksamheter, är spridda i landet och har därmed via sina respektive nätverk stor kontaktyta i vård och omsorg. Rådet består bland annat av representanter inom hygien, kommun, högskola, vård- och kvalitetsutveckling och klinisk träning. Rådet och redaktionen, inklusive medicinskt sakkunnig på Inera, har regelbundna möten under året.Vårdhandbokens redaktion arbetar i nära samarbete med rådet och dess nätverk för att säkerställa kvalitet, samstämmighet och återkoppling från verksamheten.

Vårdhandboken har avtal med en extern illustratör för bildproduktion i samverkan med redaktionen och respektive ämnesförfattare. Vårdhandboken innehåller foton som publiceras med tillstånd från t.ex. sjukhus. Filmmaterialet i Vårdhandboken är producerat av Vårdhandboken eller publiceras med tillstånd från vårdverksamheter som bidrar med sitt material.

Revideringsprocessen

Revideringsprocessen börjar med att Vårdhandbokens nationella råd och deras nätverk lämnar synpunkter på ämnet. Synpunkter och förslag som inkommit till redaktionen från användare kommer också att förmedlas. De inkomna synpunkterna och förslagen sammanställs och skickas till författaren som underlag inför revideringsarbetet. Vårdhandboken har även samverkan med informationsspecialist vad gäller referensgenomgång. Faktagranskare lämnar synpunkter på ämnet och redaktionen bearbetar texten och gör eventuell bildsättning innan författare och faktagranskare godkänner för publicering. Författaren intygar i och med sitt godkännande att innehållet är enligt bästa kunskapsläge. Författaren bevakar eventuella förändringar inom området som kan kräva uppdatering av innehållet innan nästa planerade revidering.

Aktualitet

Vårdhandbokens ämnen revideras årligen men tidplanen styrs även av prioriteringar, exemepelvis behov av snabbare uppdatering. Längst ned på varje enskild sida står revideringsdatum angivet så att man ska kunna värdera uppgifternas aktualitet. Vid utskrift läggs ett utskriftsdatum till. När en text reviderats, arkiveras föregående version.

För produktspecifika uppgifter såsom hållbarhetstid, anvisning om hantering och rengöring gäller tillverkarens eller lokala anvisningar.

Vårdhandbokens struktur

Det finns många sätt att hitta innehåll i Vårdhandboken. Sökmotorn som används är SiteSeeker och när du söker sorterar den automatiskt sökträffarna efter relevans. Du kan också gå in via kategorierna, exempelvis Omvårdnad och behandling, Provtagning och undersökning eller Alla ämnen. Under Fokusområden finns ett antal texter samlade i specifika ämnesområden som Filmer och bildspel eller Testa dina kunskaper. På startsidan hittar du de senast reviderade texterna.

Varje ämne i Vårdhandboken består av ett antal tillhörande sidor som du ser i högerspalten och här finner du även länkar till sidor med referenser och regelverk för aktuellt ämne.

Lokala anvisningar

Vårdhandbokens texter ger rekommendationer som ibland behöver kompletteras med lokala anvisningar eller tillverkarens bruksanvisning. Detta anges i löpande text och på sidan Lokala anvisningar.

Utskrift

Du kan antingen skriva ut den sida du är på eller alla sidor i ämnet via en utskriftsfunktion i högerspalten. Du får ett utskriftsvänligt format med Vårdhandbokens logotyp och utskriftsdatum.

Tipsa om sidan

Du kan lätt dela information om en sida i Vårdhandboken genom att använda någon av de delafunktioner som finns längst ner i högerspalten.

Prenumeration nyhetsbrev

Du kan prenumerera på nyhetsbrev för att få information om senaste revideringarna och nya ämnen i Vårdhandboken.

Redaktionen för Vårdhandboken


Annika Ahrnstedt, tjänsteansvarig/medicinsk redaktör, bild/film 
Monica Andersson, samordnare, webbredaktör
Anna-Lena Byström, medicinsk redaktör

E-post till redaktionen: redaktionen@vardhandboken.se. Övriga kontaktuppgifter på sidan "Kontakta".

Nationella rådet för Vårdhandboken

Inger Rising, ordförande i rådet för Vårdhandboken, leg.ssk, bitr. enhetschef, QRC Stockholm. Representerar Stockholms läns landsting (SLL).

Karin Raninen Jansson,leg.ssk, verksamhetsutvecklare, Kirurgkliniken Falun. Representerar Landstinget Dalarna.

Agnetha Perlkvist,  leg.ssk, vårdutvecklare, Enhet vårdinformation och eHälsa, Stab verksamhetsutveckling, Skånes universitetssjukvård. Representerar Skåne.

Berith Carlsson, hygiensjuksköterska, Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Representerar Svensk Förening för Vårdhygien (SFVH).

Iris Kjellander, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, Åre kommun. Representerar MAS-nätverk Region Jämtland-Härjedalen.

Margareta Lägervik, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, Nässjö kommun. Representerar MAS-nätverk Region Jönköping.

Eva Lidén, leg.ssk, chef Kliniskt träningscenter, Region Örebro län. Representerar Region Örebro samt klinisk träning och medicinsk simulering i Sverige (KlinSim).

Grazina Wojnicki-Johansson, leg.ssk, kvalitetssamordnare, FoU-enhet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg. Representerar Västra Götalands Region (VGR).

Jonas Dahl, leg.läk, medicinskt sakkunnig Inera AB.

Adjungerad till nationella rådet för Vårdhandboken som representant forskning och utbildning: Åsa Hörnsten, leg. ssk, professor, Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet. Representerar forskning och utbildning.

Uppdragsgivare är samtliga landsting och regioner, läs mer på www.inera.se.

Symboler i texter

Det finns fyra symboler i Vårdhandbokens texter.

Läs mer

Mer om Vårdhandboken

Film om flexibel användning

Vi följde Carina, Jane och Erika en dag på jobbet. Här kan du se en film om hur de enkelt använder Vårdhandboken i surfplatta och mobil.

Läs mer

Klinisk träning och simulatorverksamhet

Bild som visar scenarioträning

Färdighetsträning, klinisk träning och medicinsk simulering blir allt vanligare i grundutbildningar och i fortbildning för vårdpersonal.

Läs mer om klinisk träning och simulatorverksamhet

Utbildning i Tanzania

Sodeh och Ellen valde att göra en utbildningsinsats för att höja kunskapen om viktiga hygienåtgärder för att förebygga komplikationer vid hantering av perifer venkateter. När det var dags för C-uppsats valde vi ett annorlunda upplägg, säger Ellen. Vi besökte Nkinga mission hospital i Tanzania.

Läs mer

Så används Vårdhandboken

Hösten 2011 började Madeleine och Beata den sjätte och avslutande terminen i sin sjuksköterskeutbildning.

Läs om hur de använder Vårdhandboken