Utskrivet 2017-11-24

Till navigering

Vårdhygien i det dagliga vårdarbetet

Vårdhygiens roll har ändrats de senaste åren. Från en kontrollerande funktion till att nu vara en organisation som ger vardaglig hjälp och stöd i den patientnära vården.
– I arbetet med att förhindra vårdrelaterade infektioner (VRI) behövs samarbete och alla personalkategoriers delaktighet, menar Sofia Wetterbrandt och Per-Olof Svensson, hygiensjuksköterskor som berättar om sitt arbete i Region Jönköpings län.

Vårdhygien blev angeläget när hotet från multiresistenta bakterier växte sig allt starkare för cirka tio år sedan.
- Det blev tydligt att alla infektioner inte längre kan botas med antibiotika samtidigt som frågor kring patientsäkerhet kom upp på agendan, säger Sofia och Per-Olof.

De menar att de här två frågorna passade varandra som hand i handsken och i båda frågorna är vårdhygien en viktig aktör.
- En patient som har mrsa måste inte alltid vårdas på enkelrum eller på andra sätt skiljas från andra patienter. Men det gäller att vara flexibel och värdera varje enskild situation, menar Sofia och Per-Olof. Ibland har till exempel en annan patient större behov av ett enkelrum, patienten som har mrsa kan behöva träna för att kunna mobiliseras eller ha övervakning.

Hygiensjuksköterskorna Sofia och Per-Olof menar att det gäller att värdera och ta ställning till varje situation utifrån både patientens förutsättningar och hur det ser ut just den här dagen på vårdenheten. Vid osäkerhet hur man ska prioritera hjälper gärna Vårdhygien till. A och O är handhygienen hos både personal och patienter.

Förebygga VRI - en angelägenhet för alla

Vårdrelaterade infektioner (VRI) förlänger vårdtiden, orsakar lidande för patienten och påverkar även både patientens och samhällets ekonomi. En stor del av vårdhygiens arbete idag handlar om att förebygga och minska antalet vårdrelaterade infektioner, som oftast orsakas av patientens egna hud - eller tarmbakterier. I det här arbetet är Vårdhandbokens texter ett pålitligt stöd.
- För att minska risken för att patienten infekteras med sina egna bakterier är det viktigt att vara medveten om handhavande av till exempel operationssår och olika in-och utfarter. Att undvika sängläge och att mobilisera patienten är andra viktiga komponenter när det gäller förebyggande av VRI som lunginflammation och för att undvika trombos och trycksår. 

Bild på Per-Olof Svensson och Sofia Wetterbrandt
Per-Olof Svensson och Sofia Wetterbrandt trivs med sitt arbete som hygiensjuksköterskor.

Uppföljning av basala hygienrutiner

Idag är basala hygienrutiner för de allra flesta en självklar del av vården. I Jönköping  görs mätningar med hjälp av så kallade hygienobservatörer avseende hur väl de basala hygienrutinerna efterföljs i den patientnära vården. Mätningarna utförs varje månad och registreras i en databas. Resultatet diskuteras sedan i personalgruppen utifrån perspektivet hur vi kan göra för att bli bättre.  Vad är svårt? Vilka hinder respektive möjligheter har vi?

- Arbetet har pågått i Jönköping sedan 2006 och är nu en kultur som genomsyrar hela organisationen i vår region, från den patientnära vården och upp till chefsnivå, berättar Sofia och Per-Olof. Något som de tror är en framgångsfaktor.  Det gäller att all personal förstår hur viktig just deras arbetsinsats är och att det är ett samarbete på alla nivåer.

- Var och en ska göra det den är proffs på. Därför ska till exempel städningens del i patientsäkerheten stärkas och särskild servicepersonal med utbildning för ändamålet anställas.

Chefer och ledare är ansvariga för att arbeta strategiskt med vårdhygien och där finns Sofia och Per- Olof med som konsulter för hjälp och stöd.

Återkoppling stärker teamarbete

Sofia och Per-Olof arbetar mycket med att ge återkoppling på hur det har gått i olika situationer. Som exempel berättar de hur de arbetar om flera patienter på samma avdelning drabbas av clostridier.
Laboratoriepersonalen typar clostridieodlingarna.

- Om det är samma clostridietyp handlar det kanske om brister i rutiner för att förhindra smittspridning och då tittar vi på det ur perspektivet vad som kan förbättras på aktuell avdelning Men om det visar sig att det är olika typer av clostridier handlar det inte om hygienrutiner utan bara en slump att flera patienter drabbats samtidigt. Då kan vi återkoppla det till all personal på avdelningen och ge beröm. Hur antibiotika förskrivs behöver också angripas kring dessa patienter och det arbetet leds också från vår enhet.

Sofia och Per-Olof  följer även upp och berättar för laboratoriepersonalen hur det gick och vilka eventuella åtgärder som gjordes.

- Återkopplingen skapar engagemang och samhörighet, och att vi jobbar tillsammans mot samma mål, menar de.

Delaktighet i frågor kring materialhantering och byggnationer

Förutom arbete med den patientnära vården är Sofia och Per-Olof engagerade i upphandlingar av produkter för patientnära vård. Just nu handlar många frågor om så kallad patientnära IT, till exempel inom intensivvård, operation och tandvård. Bärbara datorer och läsplattor behöver tåla att torkas av med alkohol till exempel.

Vid ombyggnationer och nybyggen är de också engagerade och här är frågorna många. Exempel på frågor är tillgång till enkelrum, var sitter handfaten och hur ser förråd och sköljrum ut? Hur förvaras rent respektive sterilt material, hur hanteras leverans av förråd och ren tvätt, transporter inom sjukhuset.

Vårdhygieniska aspekter i akuta frågor

- Ibland kan det handla om akuta frågor om en avdelning exempelvis drabbas av en vattenläcka. Då är vi delaktiga kring om det finns några vårdhygieniska aspekter på avdelningens verksamhet och på patientsäkerheten, berättar Sofia och Per-Olof.
- En vattenläcka på neonatalen kan till exempel få konsekvenser för beredningen av de små känsliga patienternas bröstmjölksersättning.

Vid utbrott av calicivirus eller annan smitta på en avdelning i Region Jönköpings län finns en tydlig handlingsplan.
- Smittskyddsläkaren sammankallar en utbrottsgrupp bestående av verksamhetschef och personal från den drabbade avdelningen, städpersonal, pressavdelningen chefläkaren och representanter för Vårdhygien.

Sofia och Per-Olof arbetar framför allt med frågor inom hälso-och sjukvården, men får ibland även frågor från allmänheten. Det kan vara anhöriga som vårdar någon närstående i hemmet som undrar något.
- Mest frågor kommer det ändå från sjukhuset, ofta undrar man över en nyuppkommen situation där det finns ett dilemma, till exempel att flera patienter behöver ha ett av de få enkelrummen och man funderar över prioritering. Ibland vill man bara få bekräftat att man tänker eller gör rätt i en viss situation.

Reflektera kring etiken

Etik är en viktig, kanske ibland lite bortglömd, fråga inom vårdhygien. En del sjukdomar är mer stigmatiserade än andra som hiv, tbc och mrsa. Av rädsla för att bli smittad själv eller sprida smitta vidare använder man kanske mer skyddskläder än vad som egentligen är nödvändigt. Det kan vara värt att reflektera kring dessa aspekter både för sig själv och tillsammans i personalgruppen.
- Tänk på att du inte kan bli smittad genom att ta i patienten med hela och rena händer. Korrekt utförd handhygien sprider inte smitta vidare. Inför ett omvårdnadsmoment går det utmärkt att hälsa på patienten i hand först och sedan ta på sig nödvändig skyddsklädsel.

Sofia och Per-Olof menar att ibland kan för mycket skyddsutrustning i sig utgöra en risk då man tror att de ger ett mer heltäckande skydd än vad de gör. Överanvändning av handskar där man går från smutsig till ren arbetsuppgift tror de är en risk.

- Om du är osäker, tveka inte att höra av dig till vårdhygien i ditt landsting/region och diskutera hur du bäst kan göra för att skydda både patienten och dig själv samt minska risken för smittspridning till andra patienter.

Text och bild Anna-Lena Byström, Vårdhandboken

Har du synpunkter eller frågor? Kontakta Vårdhandbokens redaktion