Logopedens roll och uppföljning
Vid misstanke om kommunikationsstörningar bör logoped kontaktas för bedömning. Logopeden differentialdiagnosticerar mellan afasi, dysartri och talapraxi samt utreder vilken grad och typ av svårigheter personen har. Utifrån testresultat får patient, närstående och vårdpersonal information om prognos och vilka svårigheter som finns. Logopeden ger även information om hur man kan underlätta kommunikationen, till exempel genom kommunikationshjälpmedel eller kommunikationspartnerträning.
Uppvisar patienten sväljningssvårigheter gör logopeden en utförlig sväljningsutredning som ger underlag för sväljrehabilitering, kostrekommendationer eller om personen behöver alternativ nutrition.
Afasi
När en person får afasi är det viktigt att omgivningen får råd kring hur man bör stimulera språket samt att de får stöd och träning i hur man underlättar kommunikationen med en person med afasi. Symtomen är allvarligast direkt efter insjuknandet och minskar oftast med tiden. Efter det akuta skedet är det av stor vikt att personen följs upp av logoped för att genomföra utförlig testning och planera lämplig behandling. Studier visar att intensiv behandling har störst effekt [15]. Vid kronisk afasi kan logopeden ge information och råd kring kommunikationshjälpmedel som ibland kan vara till hjälp för personen med afasi och deras närstående [13,14]. Även träning i samtalskommunikation kan understödja kommunikation och öka delaktigheten [16].
Dysartri
Vid dysartri syftar behandling framför allt till att öka talförståeligheten hos en person. Beroende på typ och grad av dysartri kan behandling vara inriktad mot kompenserande tekniker kring tal-och röstfunktion eller bestå av funktionsförbättrande insatser. Vid dysartri kan logopeden även ordinera kommunikationshjälpmedel och stötta personal samt närstående i hur dessa används.
Dysfagi
Vid dysfagi ger logopeden sväljningsråd och visar sväljtekniker för att säkerställa intaget via munnen och göra sväljningen så säker som möjlig. Vid påtaglig, kronisk eller långvarig dysfagi kan logopeden ge behandling för svårigheterna och även ge förslag på hjälpmedel. Dysfagibehandling består vanligen av både kompenserande strategier som konsistensanpassning och förändring av huvud-och halspositionering vid sväljning och av rehabiliterande åtgärder som syftar till att förbättra sväljfunktionen. En viktig del i dysfagibehandlingen är systematisk uppföljning av svårigheterna och utvärdering av vidtagna åtgärder och insatser [11].
Övriga åtgärder
Förutom råd och behandling kan logopeden ge stöd och förmedla kontakter till olika patientföreningar, exempelvis afasiförbundet och strokeförbundet.
Logopedförbundet har tillsammans med Senior Alert tagit fram informationsfilmer om dysfagi, se länk på sidan Relaterad information.