Utskrivet 2012-05-18

Till navigering

Vård och bemötande

[Afasi, dysartri, dysfagi - vård och bemötande]

Det är viktigt att vårdpersonalen bemöter den nyinsjuknade med lugn och tålamod. Eftersom patienten kanske varken förstår frågor eller uppmaningar eller själv kan fråga, måste man vara lyhörd och noga försöka förklara vad som görs och varför. Man bör tänka på att uttrycka sig med korta meningar med en information åt gången.

Den ansvariga sjuksköterskan bör dela upp sitt ankomstsamtal i flera, kortare pass, eftersom patienten kan ha svårt att orka samtala mer än korta stunder åt gången och med mer än en person i taget.

Tänk på att det är patienten som är samtalspartnern och aldrig tala "över huvudet " på honom eller henne, då många kan förstå mer av sammanhanget än vad man tror. Värdefull information om matvanor, speciella behov samt intressen kan inhämtas av anhöriga eller närstående.

För patienter från annat land är det en tillgång om nära vän eller anhörig med samma kultur och språk finns tillgänglig som kan delta i samtal och vara ett stöd samt även vara behjälplig vid logopedbesök.

Kurator och psykolog

Partnern, maken eller makan, hamnar i en situation där de inte längre kan samråda eller tala med varandra. Närstående kan uppleva att patienten ”inte är densamme som förut". Detta upplevs som en stor sorg för hela familjen. Det är därför viktigt att patienten och familjen får information flera gånger under och efter vårdtiden och även erbjuds samtalskontakt med kurator eller psykolog.

Revideringsdatum:
2011-11-22
Manusförfattare:

Jean-Christine Eklund, leg logoped, Neurologiska kliniken, Lunds universitetssjukhus

Faktagranskare:

Annika Nordanstig, neurolog, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg

Dela information

Dela |

© Inera AB