Utskrivet 2018-12-11

Till navigering

Referenser och regelverk

[Arbetsteknik och förflyttningskunskap]

Nedanstående referenser gäller generellt för texterna i ämnet

Arbetsmiljöverket. Belasta rätt vid personförflyttning. Stockholm: Arbetsmiljöverket; 2013.

Arrehed I-L, Andersson R, Wilhelmsson J. Arbetsställningar och förflyttningsteknik i vården. [Ny uppl.] Stockholm: Rygghälsovårdsgruppen, Hälso- och sjukvårdsnämnden, Stockholms läns landsting; 1995.

Carlsson R, Gulliksson L, Månsson N, Broman A. Egen rygghälsa i aktiv omvårdnad. Stockholm: Almqvist & Wiksell; 1990.

Feldenkrais M, Hagelthorn M. Medvetenhet genom rörelse: övningar för personlig utveckling. Lund: BookLund; 1999.

Kindblom K. Movement awareness and communication in patient transfer: an educational intervention [doktorsavhandling]. Stockholm: Karolinska institutet; 2009.

Lagerström M, Hagberg M, Kolare S, Arbetsmiljöinstitutet. Frisk rygg i sjukvården : en kunskapsöversikt. Solna: Arbetsmiljöinstitutet; 1994.

Reifeldt K, Cederberg B, Schilliger C, Nagel H. Förflytta dig! Vällingby: Hjälpmedelsinstitutet; 2002.

Reifeldt K. Arbeta med personlyft: för dig som arbetar med personlyftar och lyftselar. 7:e uppl. Göteborg: HjälpmedelCenter Sverige; 2015.

Reifeldt K. Arbeta med manuella förflyttningar: för dig som arbetar med enkla hjälpmedel i förflyttningar. 7:e uppl. Göteborg: HjälpmedelCenter Sverige; 2015.

Roxendal G. Händer i vårdarbete : attityder och tekniker i sjukvården. Lund: Studentlitt.; 1980.

Roxendal G, Wahlberg C, Kristofersson M. Vårdandets vardag : händer i möte. Lund: Studentlitteratur; 1992.

Shumway-Cook A, Woollacott MH. Control of normal mobility. In: Motor control: translating research into clinical practice. 4. ed. Philadelphia, Pa.: Lippincott Williams & Wilkins; 2012.

Shumway-Cook A, Woollacott MH. . A life span perspective of mobility. In: Motor control: translating research into clinical practice. 4. ed. Philadelphia, Pa.: Lippincott Williams & Wilkins; 2012.

Regelverk

AFS 1982:3. Ensamarbete. Stockholm: Arbetarskyddsstyrelsen.

AFS 1993:2. Våld och hot i arbetsmiljön. Stockholm: Arbetarskyddsstyrelsen.

AFS 2001:1. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Stockholm: Arbetsmiljöverket. (Ändringsföreskrift AFS 2003:4, AFS 2008:15).

AFS 2007:5. Gravida och ammande arbetstagare. Stockholm: Arbetsmiljöverket. (Ändringsföreskrift AFS 2014:24, AFS 2014:41).

AFS 2009:2. Arbetsplatsens utformning. Stockholm: Arbetsmiljöverket. (Ändringsföreskrift 2013:3).

AFS 2012:2. Belastningsergonomi. Stockholm: Arbetsmiljöverket.

AFS 2012:3. Minderårigas arbetsmiljö. Stockholm: Arbetsmiljöverket.

AFS 2015:4. Organisatorisk och social arbetsmiljö. Stockholm: Arbetsmiljöverket.

SFS 1977:1160. Arbetsmiljölag. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet.

SFS 1977:1166. Arbetsmiljöförordningen. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet.

SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet.

SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Stockholm: Socialdepartementet.

SFS 2014:821. Patientlag. Stockholm: Socialdepartementet.

SOSFS 2005:28. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Stockholm: Socialstyrelsen. (Ändringsförfattning SOSFS 2010:4, SOSFS 2013:3, HSLF-FS 2017:22).

SOSFS 2011:9. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Stockholm: Socialstyrelsen.

Övriga referenser

Ergonomi i kvinnors arbetsmiljö: inspektioner med fokus på riskbedömning vid personförflyttning inom vård och omsorg. Stockholm: Arbetsmiljöverket; 2014.

Revideringsdatum:
2018-08-01
Reviderad av:

Bo Kälvemark, leg. sjukgymast, utbildningsansvarig förflyttning, Uppsala Akademiska sjukhus

Manusförfattare:

Christina Johnsson, leg. sjukgymnast med specialistkompetens i ergonomi, Institutionen för Omvårdnad, Karolinska Institutet, Stockholm.
Ruth Carlsson, leg. sjukgymnast med specialistkompetens i ergonomi, Fysioterapi RC, Ekerö.

Faktagranskare:
Solveig Torensjö, lärare i vård och omsorg, instruktör och utbildare i förflyttningskunskap, Vuxnas Lärande, Karlskoga