Artärkateter

Komplikationer och åtgärder

Rapportera alltid artärrelaterade komplikationer till ansvarig läkare.

Infektioner

Alla infarter och alla främmande material i kroppen innebär en infektionsrisk [4]. En artärkateter används ofta flitigt för provtagning, vilket ökar risken för infektion [4,10]. Placeringen av artärkatetern kan också vara avgörande. Artärkateter placerad i arteria femoralis kan ha en högre infektionsfrekvens [4,11,12,13]. Varje gång det slutna systemet bryts ökar infektionsrisken. En artärkateter har visat sig ha liknande infektionsfrekvens som en central venkateter [13,14].

Noggrann aseptik vid inläggning och skötsel minskar infektionsrisken. Desinfektera alltid provtagningsport eller trevägskranar med klorhexidinsprit 5 mg/mL efter att du lossat skyddspropp och inför att du ska ta ett prov.

Var observant på följande infektionssymtom:

  • Lokal infektion: rodnad, svullnad och/eller ödem omkring insticksstället. Var eller vätskebildning från instickskanalen. Vid tecken på lokal infektion ska artärkatetern omedelbart avlägsnas. Odla från kateterspets och insticksställe efter ordination. 
  • Systemisk infektion: feber och/eller frossa. Vid misstanke om systemisk infektion bör parad blododling med analys av tillväxttid genomföras. Har patient symtom på svår sepsis alternativt septisk chock med oklart fokus bör artärkatetern tas bort och blododling och odling av kateterspets utförs.

Nedsatt cirkulation

Kontrollera att kroppsdelen distalt om katetern inte blir vit eller kall. Nedsatt cirkulation kan orsakas av spasm i artären, tromb eller annan kärlskada som kräver akut åtgärd. Kontakta ansvarig läkare.

Stopp och emboli

Stopp

Det kan finnas många orsaker till att det är trögt att spola i eller aspirera ur artärkatetern. Börja med att utesluta enkla mekaniska orsaker, såsom att:

  • Någon klämma eller kran som borde vara öppen är stängd.
  • En slang är knickad.
  • Övertrycksmanschetten är inte ordentligt uppumpad.
  • Liten volym kvar i flushpåsen.

Eftersom orsaken kan vara att kateterspetsen ligger an mot kärlväggen kan det hjälpa att:

  • Be patienten att röra eller vrida på handen.
  • Flusha med 10 mL Natriumklorid 9 mg/mL (utan att forcera mot motstånd).

Luftemboli

Då artären har ett högt tryck, uppstår endast luftembolier om tryckmätningssetet innehåller luft. Det är viktigt att se till att inga luftbubblor finns i systemet och att tryckmätningssetet hålls upprätt under transport och förflyttning.

Blödning eller hematom

Kroppsdelen där artärkatetern sitter ska alltid vara synlig, så att man snabbt upptäcker eventuell blödning. Om en patient är motoriskt orolig behöver artärkateterns kopplingar vara väl inlindade. Uppstår en isärkoppling, stäng omedelbart av artärkatetern med flow-switch, eller vrid om en trevägskran så att blodflödet stoppas. Komprimera över artären om ingen annan lösning finns.

Kateterdislokation

Kateterdislokation kan uppstå om tryckmätningssetet fastnar någonstans när patienten rör sig eller när patienten förflyttas. Vid kateterdislokation finns det en risk för blödning under huden. Glider artärkatetern ur blodbanan kan även extravasal infusion uppstå.

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Samlingssida för alla sidor inom basala hygienrutiner och klädregler.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan