Komplikationer och åtgärder

Rapportera alltid artärrelaterade komplikationer till ansvarig läkare.

Infektioner

Alla infarter och alla främmande material i kroppen är en infektionsrisk [2]. En artärkateter används ofta flitigt för provtagning, vilket ökar risken för infektion [2,12]. Placeringen av artärkatetern kan också vara avgörande. Artärkatetrar placerade i femoralis kan ha en högre infektionsfrekvens [2,13,14], dessutom kan lokal infektion i huden runt insticksstället uppstå. Varje gång det slutna systemet bryts ökar infektionsrisken. En artärkateter har visat sig ha liknande infektionsfrekvens som en central venkateter [15].

Noggrann aseptik vid inläggning och skötsel minskar infektionsrisken. Desinfektera alltid provtagningsport [6] eller trevägskranar med klorhexidinsprit 5 mg/ml efter att du lossat skyddspropp och inför att du ska ta ett prov.

Var observant på följande infektionssymtom:

• Lokal infektion: rodnad, svullen och/eller ödem omkring insticksstället. Var eller vätskebildning från instickskanalen. Vid tecken på lokal infektion ska artärkatetern omedelbart avlägsnas. Odla efter ordination från spets och insticksställe. 
• Systemisk infektion: feber och/eller frossa.

Nedsatt cirkulation

Kontrollera att kroppsdelen distalt om katetern inte blir vit eller kall. Nedsatt cirkulation kan orsakas av spasm i artären, tromb eller annan kärlskada som kräver akut åtgärd. Kontakta ansvarig läkare.

Stopp och emboli

Stopp

Det kan finnas många orsaker till att det är trögt att spola i eller aspirera ur artärkatetern. Börja med att utesluta enkla mekaniska orsaker, såsom att:

• Någon klämma eller kran som borde vara öppen är stängd
• En slang är knickad
• Övertrycksmanchetten är inte ordentligt uppumpad
• Lite volym kvar i flushpåsen

Eftersom orsaken kan vara att kateterspetsen ligger an mot kärlväggen kan det hjälpa att:

• Be patienten att röra eller vrida på handen
• Flusha med 10 ml NaCl 9 mg/ml (utan att forcera mot motstånd)

Sprutor mindre än 10 ml ska inte användas, då de kan orsaka en så kraftig tryckökning i artärkatetern att till exempel katetern spricker. Forcerad (kraftfull) spolning mot motstånd, ska undvikas.

Luftemboli

Då artären har ett högt tryck, uppstår endast luftembolier om flushsystemet innehåller luft. Det är viktigt att se till att inga luftbubblor finns i systemet och att artärsetet hålls upprätt under transport och förflyttning.

Blödning eller hematom

Kroppsdelen där artärkatetern sitter ska alltid vara synlig, så att man snabbt upptäcker eventuell blödning. Om en patient är motoriskt orolig behöver artärkateterns kopplingar vara väl inlindade. Uppstår en isärkoppling, stäng omedelbart av artärkatetern med flow-switch, eller vrid om en trevägskran så att blodflödet stoppas. Komprimera över artären om ingen annan lösning finns.

Kateterdislokation

Kateterdislokation kan uppstå om trycksetet fastnar någonstans när patienten rör sig eller när patienten förflyttas. Vid kateterdislokation finns det en risk för blödning under huden. Glider artärkatetern ur blodbanan kan även extravasal infusion uppstå.

En kateter som glidit ur får inte skjutas tillbaka in i kärlet på grund av infektionsrisk.