Referenser [3,7] samt SOSFS 2015:10 gäller generellt för denna sida.

Inför anläggandet av intratekal eller epidural analgesi är korrekt huddesinfektion mycket viktig för att minska risken för allvarliga infektioner.

Klorhexidin är ett potent antiseptikum med effekt på både grampositiva och gramnegativa bakterier samt svampar. Om klorhexidinsprit används på ett korrekt sätt, det vill säga huden får lufttorka innan proceduren startar, är risken för neurotoxisk påverkan minimal [8].

Det krävs en mycket god följsamhet till hygienrutiner vid hantering av alla typer av smärtbehandlingskatetrar och särskilt vid hantering av intratekala, epidurala och intaartikulära katetrar eftersom det finns risk för mycket allvarliga infektioner.

Basala hygienrutiner ska alltid följas vilket innefattar engångs plastförkläde och desinfekterade händer. Allt arbete ska ske med aseptisk teknik, det vill säga behålla det rena rent och det sterila sterilt hela tiden. Skyddshandskar ska användas när risk finns för kontakt med blod eller likvor från patienten. Munskydd behöver endast användas när katetern förs genom huden vid anläggandet eller vid justering av kateterläge.

Partikelfiltret fungerar som en barriär. Steril teknik ska tillämpas om någon åtgärd behöver utföras mellan filtret och insticksstället.

Byte av läkemedelskassett bör inte utföras oftare än lokala anvisningar anger. Byte av förband över kateterns insticksställe ska inte ske utom vid långtidsbehandling. Om förbandet lossnat, läs mer i texten Långvarig kateterbaserad smärtbehandling med epidurala och intratekala katetrar.

Här finns regionala tillägg

Systemet ska vara slutet under hela behandlingstiden, frånkoppling får endast ske vid avslut eller vid byte av infusionsaggregat eller partikelfiltret (gäller tunnelerad epidural, en gång i veckan). Förbandet över instickstället, kateter inklusive filter, ska hållas torrt och vara väl fäst vid huden. Det gäller även för epidural eller intratekal kateter som är tunnelerad ut genom huden. Vid personlig hygien måste hänsyn tas till detta.

Förband på katetern

Om kopplingsstycket mot infusionen och partikelfiltret inte fixerats mot huden ökar risken att kopplingsstyckets anslutning till katetern lossnar. Detta medför, förutom det att smärtbehandlingen avbryts, även ökad risk för allvarlig infektion.

Ett sätt att fixera är att en kompress placeras under filtret för att undvika tryck mot huden. Över filtret placeras ett sterilt förband av transparent högpermeabel polyuretanfilm. Förbandet ska täcka hela filtret. En annan metod för fixering är en särskild platta med hållare avsedd för fixering av filter.

Exempel på kopplingsstycke med kateter.

Byte av filter och/eller kopplingsstycke vid central och perifer blockad

Exempel på kopplingsstycken.

Filtret ska enbart bytas vid långtidsbehandling eller om filtret lossnat. Vid långvarig kateterbaserad smärtlindring med epidurala och intratekala katetrar byts filter vid läkemedelsbyte. Byte av partikelfilter och kopplingsstycke innebär risk för bakteriell kontamination. Hygienaspekterna vid filterbyte är därför mycket viktiga eftersom det slutna systemet bryts om det skyddande partikelfiltret tas bort.

  • Om kopplingsstycke lossnat från katetern läggs katetermynningen genast i sterila kompresser och pumpen stoppas.
  • Kontakta omedelbart ansvarig läkare som avgör om katetern bör avlägsnas. Om behandling kan fortsätta byts kopplingsstycket och partikelfiltret med steril metod. 

Eftersom det kan vara svårt att upprätthålla sterilitet kan det underlätta att vara två personer där en person har sterila handskar och den andra kan assistera.

Gör så här:

  1. Ta på rent engångs plastförkläde.
  2. Desinfektera händerna.
  3. Ta bort förbandet. Skyddshandskar ska användas om förbandet är förorenat med blod.
  4. Desinfektera händerna.
  5. Duka för steril omläggning med tvättset, sax, nytt kopplingsstycke och partikelfilter, 10 mL spruta och steril kompress. (Alternativt kan en färdigfylld spruta med natriumklorid användas. Om denna inte är sterilförpackad ska den inte placeras på omläggningssetet).
  6. Häll på klorhexidinsprit 5 mg/mL på kompresserna i tvättkoppen.
  7. Ta kompresserna ur tvättkoppen och tvätta yttersta delen (15 cm) av katetern.
  8. Lägg ner den rena delen av katetern på omläggningssetet. (Vid risk för att bli kontaminerad med likvor eller blod ska skyddshandskar användas).
  9. Desinfektera händerna.
  10. Ta på sterila handskar.
  11. Om inte förfylld spruta används: Fyll sprutan med natriumklorid 9 mg/mL. Det kan underlätta om en assistent hjälper till och håller natriumkloridflaskan.
  12. Ta en steril sax och klipp av katetern 5 cm.
  13. Ta det nya kopplingsstycket och anslut den till katetern och skruva åt.
  14. Fyll filtret med ordinerat läkemedel om möjligt, annars används natriumklorid 9 mg/mL för att upprätthålla steriliteten.
  15. Sätt filtret på kopplingsstycket.
  16. Placera en steril kompress under filtret. Fixera med transparent högpermeabel polyuretan film alternativt fixeringsplatta.
  17. Kontrollera att katetern är korrekt märkt.
  18. Dokumentera bytet i journal.

Filtret ska enbart bytas vid långtidsbehandling eller om filtret lossnat. Vid byte av partikelfilter, läs mer i texten Långvarig kateterbaserad smärtlindring med epidurala och intratekala katetrar.

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Samlingssida för alla sidor inom basala hygienrutiner och klädregler.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan