Referenser [3,10] gäller generellt för denna sida.

Vid avancerad postoperativ smärtbehandling eller kateterbaserad smärtbehandling vid svåra smärttillstånd krävs övervakning för att tidigt upptäcka eventuella biverkningar eller komplikationer. I början av behandlingen är övervakningen tät, men kan vid långtidsbehandling glesas ut. Övervakningsfrekvens ska ordineras av läkare eller ske enligt lokal rutin. Dokumentation ska ske i patientjournal eller på särskild övervakningsjournal.

Smärtskattning ska alltid göras tillsammans med de patienter som smärtbehandlas.

Vitalparametrar

Andningsfrekvens

Opioider har en andningsdeprimerande effekt. En långsam andning, under 9 andetag/minut, kan tyda på för hög dos. Uppmana patienten att andas, kontrollera saturation, ge syrgas vid behov. Stäng av pumpen och kontakta läkare.

Vid behandling med opioider intravenöst, subkutant, epiduralt eller intratekalt ska opioidantidot (naloxonhydroklorid) finnas tillgängligt.

Blodtryck

Vid behandling med lokalbedövningsmedel intratekalt/epiduralt sker en blockering av det sympatiska nervsystemet vilket leder till en perifer vasodilatation. Detta kan leda till att patientens blodtryck sjunker. Ordination bör finnas för nedre blodtrycksgräns och rutin för åtgärd vid lågt blodtryck.

Puls

Vid behandling med lokalbedövningsmedel intratekalt/epiduralt sker en blockering av det sympatiska nervsystemet. Detta kan leda till en långsam hjärtfrekvens.

Sederingsgrad

Vid postoperativ behandling med opioider intratekalt/epiduralt ska patientens vakenhetsgrad kontrolleras. Använd sederingsskala:

Sederingsskala [3]

0 - Helt vaken.
1 - Dåsig, lätt sederad.
2 - Sederad, men väckbar.
3 - Djupt sederad, ej väckbar.
S - Sover en naturlig sömn.

Kontroll av blåsfunktion

Patienter som har en epidural, intratekal eller patientkontrollerad intravenös smärtbehandling har svårare att tömma urinblåsan och därmed en ökad risk för urinretention. Regelbunden kontroll av blåstömning ska genomföras när patienten vistas på sjukhus. Fortsatta kontroller, gärna med blåsscanning, bör även ske om patienten vistas i hemmet. Lokala rutiner ska finnas för om patienten ska ha kvarliggande urinkateter vid epiduralbehandling eller när intermittent blåsövervakning ska ske.

Här finns regionala tillägg

Utökad övervakning vid epidural/intratekal bedövning

Motorisk blockad – Bromage

Patienten kan ha en motorisk blockad som beror på läkemedelsbehandlingen men som också kan bero på skada eller sjukdom i det centrala nervsystemet. Det är viktigt att skilja på dessa. Kontinuerlig övervakning av motoriken möjliggör snabb upptäckt av dessa sällsynta komplikationer. Vid smärtbehandling med lokalbedövningsmedel intratekalt/epiduralt ska kontroll utföras av grad av blockad av de motoriska nervfibrerna till benen. Blockaden bedöms med hjälp av Bromageskalan [3].

Om patienten uppvisar tilltagande muskelsvaghet i benen, känselbortfall eller klagar över ryggsmärtor kontakta omedelbart läkare och stäng av eventuell smärtpump. Störst risk för epiduralhematom är vid anläggandet, manipulation eller vid avlägsnandet av katetern (risk finns upp till ett dygn efter att katetern avlägsnats).

Bilden ovan visar bedömning med hjälp av Bromageskalan.
0 = Full rörlighet i höft, knä och fot
1 = Kan röra knä och fotled, men ej lyfta benet
2 = Kan röra fotled
3 = Kan inte röra knä och fotled

Sensorisk blockad – Dermatomutbredning

Smärtbehandling med lokalbedövningsmedel intratekalt/epiduralt kan utvärderas med sensorisk utbredning. Test av sensorisk utbredning kan göras med isbit eller spritsudd.
Dermatomutbredningen registreras bilateralt från den nivå där patienten inte upplever kyla, övre dermatom nivå, ända ner till den nivå där patienten åter upplever kyla, nedre dermatom nivå.

Vid otillräcklig smärtlindring, motorisk påverkan eller påverkad cirkulation ska den sensoriska utbredningen kontrolleras för ställningstagande till dosändring. Om utbredningen inte kan fastställas, är snäv, sned, fläckvis etcetera kan detta tyda på en ofullständigt fungerade smärtbehandling. Vid påverkad motorik och/eller cirkulation kan en för stor utbredning istället misstänkas vilket också kan föranleda dosändring eller ändrad smärtbehandling.

Bild som visar dermatomutbredning.

Dagliga kontroller av smärtbehandlingskateter och läkemedelstillförsel

  • Inspektera förband, kateterns insticksställe, alternativt huden ovan den subkutana porten, samt kateterförloppet inklusive eventuella tunneleringssnitt. 
  • Kontrollera att kopplingsstycket är fixerat stabilt mot huden för att minska risken att kopplingsstycket lossnar från katetern.
  • Kontrollera att katetermärkningen stämmer med ordinerat administrationssätt.
  • Kontrollera att pumpens inställningar överensstämmer med ordinationen. Dokumentera inställningar, läkemedelsförbrukning och mängden kvarvarande läkemedel.
  • Kontrollera att patienten har en fungerande intravenös infart för de smärtbehandlingar som kräver det.

Kontakta ansvarig läkare vid tecken på infektion, exempelvis pus vid hudgenomföring, rodnad där katetern tunnelerats, smärta, läckage, ömhet eller rodnad lokalt vid insticksstället, oväntad ökad svaghet i benen eller tecken på meningit. Läs vidare på sidan om komplikationer och åtgärder.

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Samlingssida för alla sidor inom basala hygienrutiner och klädregler.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan