Utskrivet 2012-05-18

Till navigering

Handhygien och handskar

[Basala hygienrutiner och personalhygien]

Denna text är under revidering.

Handhygien i vården

Kontaktsmitta med händerna är den vanligaste av alla smittvägar. Direkt kontaktsmitta från ett infekterat sår, en nagelbandsinfektion eller dylikt utgör den största smittrisken men indirekt kontaktsmitta har också mycket stor betydelse.

Handtvätt utförs i vården om händerna är synligt smutsiga eller känns smutsiga. Handdesinfektion utförs för att avlägsna mikroorganismer.

  • Ringar, armband eller armbandsur får inte användas. Dessa samlar mikroorganismer och förhindrar adekvat handhygien.
  • Håll naglarna korta och använd inte konstgjorda naglar eller nagellack.
  • Använd vid behov handbalsam för att förebygga torra och nariga händer.
  • Använd de av arbetsgivaren upphandlade produkterna.

Handdesinfektion

Desinfektera händerna med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel som är godkänt enligt SS-EN 1500.

  • före och efter varje patientnära arbete
  • före och efter användning av handskar vid patientnära arbete
  • före rent arbete och efter smutsigt arbete
  • före användning av handskar vid rent arbete
  • efter användning av handskar vid smutsigt arbete

 

Gör så här:

  1. Kupa handen och fyll den med handdesinfektionsmedel, minst 2 ml.
  2. Gnid in medlet överallt på händerna. Börja med handflatorna, handryggarna, fingertopparna, runt alla fingrar och i tumgreppen. Avsluta med underarmarna.
  3. Fortsätt gnida tills huden åter känns torr.

Handtvätt

Tvätta före handdesinfektion:

  • om händerna är synligt smutsiga eller känns smutsiga
  • alltid efter kontakt med patient med kräkning eller diarré

 

Gör så här:

  1. Använd ren, flytande tvål som inte är desinfekterande.
  2. Tvätta händerna noga.
  3. Torka ordentligt torrt med fabriksrent papper.
  4. Desinfektera händerna enligt instruktionen under rubriken Handdesinfektion ovan.

Handskar i vården

Använd alltid handskar vid kontakt med blod, urin, avföring, kräkning, sekret, likvor samt vid orent arbete. Kasta handskarna direkt efter användning.

viktigt.gif

Tänk på att handskar blir förorenade utanpå och då sprider smitta på samma sätt som den obehandskade handen.

viktigt.gif

Berör inte omväxlande smutsigt och rent, även om du har handskar på händerna. Byt handskar mellan olika vårdmoment hos samma patient.

viktigt.gif

Byt handskar mellan patienter. Desinfektera händerna efter att handskar använts.

Handskar används vid kontakt eller risk för kontakt med kroppsvätskor, såsom blod, urin, avföring, kräkning, sekret, likvor samt vid orent arbete. Handskar utgör ett mekaniskt skydd vid stickskada. Handskar minskar den mängd smittämnen som når handen, så att handdesinfektion kan göra händerna smittfria.

Handskar har olika genomsläpplighet för olika kemikalier. Handskar går snabbt sönder då de utsätts för lösningsmedel som till exempel alkoholer. Välj rätt handske för det arbete du utför och de kemikalier du arbetar med. Dubbla handskar kan behövas vid arbetsmoment som medför att handskarna går sönder, och vid hantering av vissa kemiska ämnen.

Händerna ska inte utsättas för handskar under längre tid och oftare än nödvändigt, eftersom risken för kontakteksem då ökar.

Ur allergisynpunkt är handskar av plast att föredra. När naturgummi/latexhandskar används ska de vara av god kvalitet och ha låga halter av allergiframkallande ämnen. Operationshandskar och undersökningshandskar ska vara opudrade. Vissa handskar har begränsad hållbarhet och ska förvaras svalt. Läs på förpackningen.

lokala_anvisningar.gif

Lokala anvisningar

I de lokala anvisningarna anges vilka handskar som ska användas i olika vårdsituationer.

Revideringsdatum:
2011-09-27
Reviderad av:

Yvonne Greitz, hygiensjuksköterska, Vårdhygien Stockholms län, Danderyds sjukhus

Manusförfattare:

Ulrika Ransjö, överläkare, docent, Sektionen för vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Gunilla Edstedt, hygiensjuksköterska, Karolinska universitetssjukhuset, Solna

Faktagranskare:

Faktagranskning är baserad på SOSFS 2007:19 samt SoS-rapport 2006-123-12.

Gunnar Kahlmeter, överläkare, professor, Klinisk Mikrobiologi och Vårdhygien, Centrallasarettet, Växjö 

Lena Nilsson, hygiensjuksköterska, Vårdhygien, Centrallasarettet, Växjö

Dela information

Dela |

© Inera AB