Utskrivet 2018-12-11

Till navigering

Omgivningens bemötande

[Bemötande av personer med funktionsnedsättning]

Delaktighet

Hälso- och sjukvården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten (patientlagen 1§ 2014:821).

Delaktighet är ett av de viktigaste målen för svensk funktionshinderspolitik. Delaktighet i de beslut som rör individen är en rättighet, vilket regleras i bland annat patientlagen. Socialstyrelsen har i sin publikation "Om vård- och omsorgstagares delaktighet" (2014) visat att ökad delaktighet kan möjliggöra ett indivuduellt ansvarstagande, vilket innefattar beslut kring sin egen person. På detta sätt kan individen aktivt påverka sin vårdsituation i samverkan med med personal. Individens behov blir sedda och självkänslan hos hen stärks. Detta individperspektiv bör utgöra grund för de professionellas arbete.

Krav på omgivningen

Det finns många sätt att underlätta för personer med funktionsnedsättningar att ta sig fram och fungera i omgivningen. Olika funktionshinder kräver olika anpassningar. Tänk också på att det förekommer att en och samma person kan ha flera olika funktionsnedsättningar. Ett exempel på detta är personer med dövblindhet. För de flesta personer med funktionsnedsättning är det viktigt att personer i omgivningen, både närstående och professionella, är lyhörda och har förmåga att ge rätt stöd. Fråga hellre en gång för mycket än en gång för lite. Individens funktionsförmåga bör utgöra grund för anpassning både av både miljö och bemötande.

Nedan följer olika exempel på hur det kan vara för en del av personer med funktionsnedsättningar inom de tre huvudkategorierna.

Kognitiva funktionsnedsättningar

Inom kognitiva funktionsnedsättningar återfinns en mångfald av nedsättningar kopplade till mentala processer och resultat av dessa processer. Det är de funktioner som skapar ordning och begriplighet i tillvaron, så att vi ska kunna fatta rätt beslut. Huvudsakligen omfattar detta aktiviteter som att tänka, förstå och tolka sin omgivning samt inlärning och minne. Kognitiva svårigheter är inte samma sak som intelligens. En person med kognitiva svårigheter kan ha problem med ett eller flera av dessa funktioner.

Kognition kan även inrymma intellektuella inlärningssvårigheter som kan yttra sig i begränsad förmåga till abstrakt tänkande, problemlösning, inlärning samt långsam kognitiv bearbetning. Kognition omfattar även perception, vilket innefattar alla sinnen. En kognitiv funktionsnedsättning kan yttra sig i perceptions-störningar och nedsättningar i lukt, smak, känsel, syn och hörsel.

För personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är kopplade till hur hjärnan arbetar och fungerar och kan beskrivas som utvecklingsrelaterade kognitiva funktionsnedsättningar. Vanliga diagnoser är ADHD, ADD, Tourettes, AST autismspektrumtillstånd och generella inlärningssvårigheter.

De kognitiva strukturerna är ofta motsägelsefulla vilket gör individens prestationer motsägelsefulla. Inom vissa områden kan hen vara väl fungerande medan prestationen inom andra kan vara sämre, som till exempel de exekutiva funktionerna. Exempel på exekutiva funktioner är motivation, uppmärksamhet, kognitiv flexibilitet, organisation och planering, impulskontroll, initiativ, tidsuppfattning och tidsplanering. Tydlighet och struktur skapar grunden till ett gott bemötande.

Individen kan ha kommit olika långt i sitt sätt att hantera och förstå sin omgivning vilket gör att bemötandet utvecklas i samspel med omgivningen. I vardagen kan personen ha svårigheter med till exempel tidsuppfattning, socialt samspel, struktur, initiativförmåga och stresskänslighet. Några tips för ett gott bemötande:

  • Strukturera information, stegvis i rimlig omfattning.
  • Begränsa störande brus.
  • Minnesstöd i form av listor, ljudfiler mm.
  • Avsätt tid för att undvika stresspåslag.

För personer med begåvningsmässiga funktionsnedsättningar

Bidra till större självständighet

Vård- och omsorgspersonal ska genom sitt bemötande och sin kompetens inte bara stödja och vårda utan även möjliggöra en utveckling till så stor självständighet som möjligt. En förutsättning för detta är engagerad personal med ett professionellt förhållningssätt.

Stärka självkänslan

För att en människa ska kunna utvecklas måste hen ha en självbild och självkänsla – enkelt uttryckt måste hen få känna att hen finns och är. För en människa med begåvningsmässigt funktionshinder kan det handla om att ha kroppsuppfattning. Det handlar också om att få sina känslor och upplevelser, både positiva och negativa, bekräftade. Den som har en begåvningsmässig funktionsnedsättning kan behöva få hjälp att sätta ord eller kroppsspråk på sina känslor och lära sig förstå att andra kan ha liknande känslor. En förutsättning för detta är att personalen ser personer med begåvningsmässiga funktionsnedsättningar som de är, att personalen ställer rimliga krav och tränar och åter tränar, pedagogiskt. För varje steg som leder framåt växer självkänslan och självförtroendet.

För personer med hjärnskador

Vårdpersonal bör när det är möjligt anpassa den omgivande miljön för att underlätta situationen för en person med hjärnskador. Behoven varierar mellan individer delvis beroende av hjärnskadans art. Några tips för att underlätta:

  • Omgivningen bör anpassas för att personen ska ges möjlighet att fokusera.
  • Informationen bör ges i rimlig omfattning och med den tid som behövs.
  • Strukturera informationen.
  • Begränsa onödigt brus i omgivningen vad gäller både syn och hörselintryck.

Det är vanligt att personer med hjärnskador har en nedsättning i arbetsminnet, vilket kan påverka individens simultankapacitet och sorteringsförmåga, då arbetsminnet blir överbelastat. Struktur och rutiner är ett sätt att minska belastningen på arbetsminnet, samt att göra en sak i taget. Kognitiva arbetshjälpmedel finns att tillgå, kontakta hemkommun och landsting.

För personer med utvecklingsstörning och autism

För ett gott bemötande krävs kunskap om funktionsnedsättningen, samt förekomst av individuell variation. För många personer med autism och utvecklingsstörning finns en begränsad förmåga att tolka och uppfatta sina egna och andras känslor, affektkänslighet. Tänk på ditt eget kroppspråk så att det hänger ihop med vad du säger. Personer med autism har ett annorlunda sätt att förstå och tänka. Även uppfattningen av sinnesintryck skiljer sig åt från den "normala" populationen.

Personal bör vara stöd i att ge individen möjlighet att förstå och förutse händelser. På så sätt skapas trygghet och tillit för individens bästa. Det är viktigt att individen upplever en hög grad av sammanhag samt egenkontroll.

Lyhördhet och omsorg

Lyhördhet inför omsorg om personer med begåvningsmässiga funktionsnedsättningar är A och O. Genom att samtala, lyssna och tolka, kan personal som stöder och ger service till personer med begåvningsmässiga funktionsnedsättningar bli medvetna om hur den enskilde personen vill bli bemött. Det som känns bra och normalt för en person behöver inte vara rätt för en annan.

För personer med synskador

Följande exempel kan underlätta tillgängligheten till information och tillgängligheten till den fysiska miljön för personer med synskador.

  • Väl uppmärkta funktioner till exempel hissknappar med punktskrift- eller kompletterande syntetiskt tal kan kompensera det en synskadad inte kan läsa.
  • På offentliga platser som väntrum, receptioner och liknande bör viktig information meddelas i tal och inte endast i skrift.
  • Skyltar bör vara tydliga, med stor text och i lagom höjd.
  • Nödutgångar bör vara ljusskyltade. När de måste användas ska vägledande information ges i högtalare.
  • Omgivningens oregelbundenhet i ljussättning, kontrastering och färger är viktig.
  • Före, under och efter förflyttning till ny miljö bör omgivningsinformation ges, så att personer med synskador vet var denne befinner sig och var nödutgångar finns om nödsituation skulle uppstå.

Förflyttning

Vid förflyttning är det vanligt att personer med synskador använder en vit käpp, ledarhund eller ledsagare.

Ledsagning och tolkning

Ledsagarservice kan man som synskadad ansöka om hos kommunen. För personer med dövblindhet används oftast teckenspråkstolk. Dövblindtolk är en teckenspråkstolk med särskild kompetens att tolka till personer med dövblindhet. Dövblindtolkning är en förutsättning för att personer med dövblindhet ska kunna uppnå full delaktighet, jämlikhet, självständighet och självbestämmande på alla områden i samhället. Dövblindtolkning är förmedling av både syn- och hörselintryck till personer med dövblindhet. Detta sker genom tre helt integrerade delmoment. Dessa delmoment är tolkning av vad som sägs, syntolkning och ledsagning. Dövblindtolkning ges med de tolkmetoder, när och i den omfattning, som personer med dövblindhet önskar. Dövblindtolkning är ett landstingsansvar.

Tips vid ledsagning av personer med synskador:

  • Det viktigaste är att du som ledsagar och den person du ledsagar pratar med varandra innan ledsagningen startar. Den du ledsagar måste tala om hur hen vill att ledsagningen ska ske.
  • Grundregeln är att den synskadade personen håller sin hand på ledsagarens armbåge eller överarm och går ett halvt steg bakom.
  • Vilken sida av dig den du ledsagar vill gå bredvid kan vara olika från person till person.
  • Tänk dig att du är dubbelt så bred som vanligt när du ledsagar.

Vita käppen

Den vita käppen, synskadades egen symbol i världen, är ett av de äldsta och främsta hjälpmedlen för synskadade. Hen kan med käppen orientera sig i olika miljöer. Det kan handla om att till exempel hitta stolpen vid ett övergångsställe eller att ta reda på var en trappa börjar och slutar. Tekniken att använda käppen har den synskadade personen lärt sig, för det mesta hos landstingets syncentral.

Den vita käppen är också ett varningsmärke för trafikanter, till exempel bilister och cyklister, som kan se att personen är synskadad, och ta hänsyn till detta.

Ledarhund

Ledarhunden ska leda förbi hinder, visa på trappor och kanter, vara lyhörd för förarens olika kommandon. Föraren måste däremot själv hitta rätt på gator och torg. Ledarhunden har vit sele på sig när den jobbar och då får inget störa den. Ledarhunden är en speciell typ av tjänstehund, eftersom den hjälper föraren i vardagslivet. Därför får hunden följa med sin synskadade förare in på posten, apoteket, försäkringskassan och andra offentliga platser. Ledarhunden får utan kostnad åka buss, tåg och inrikesflyg.

När hundföraren besöker livsmedelsbutiker och restauranger får, enligt Livsmedelsverket, ledarhunden tas med in i lokalen, om respektive verksamhetsföreståndare ger sitt medgivande. I livsmedelsbutiker måste dock hunden placeras utanför kassorna.

För personer med hörselnedsättning eller dövhet

För dessa personer handlar tillgängligheten främst om tillgänglighet till information. Hur denna ska ges handlar till stor del om personer har teckenspråk eller svenska som modersmål. Personer med hörselnedsättningar omfattar allt ifrån vuxendöva till personer med lätt nedsättning. Teckenspråkiga döva är födda döva eller har blivit döva tidigt i livet och har aldrig hört tal. Därför är teckenspråket första språk och används vid all kommunikation. Teckenspråk är jämställt med de svenska minoritetsspråken och inskrivet i språklagen. Myndigheterna har ett särskilt ansvar att skydda och främja det svenska teckenspråket. Rätten till teckenspråkstolk finns inskrivet i FN:s konvention för personer med funktionsnedsättning som en mänsklig rättighet. Även andra tolkmetoder förekommer såsom skrivtolk, vuxendövtolk. Landstinget har egna tolkcentraler med service för personer med hörselnedsättning och dövhet. Denna service är kostnadsfri. När det gäller övriga språk, kontakttolkning, är detta kommunens ansvarsområde.

  • I mötet med en person med hörselskada är det viktigt att man talar tydligt utan att höja rösten och har ansiktet vänt så att den hörselskadade kan avläsa läpprörelser.
  • I offentliga lokaler ska det finnas hörselslinga. Det ska vara en självklarhet i offentlig verksamhet att personalen kontrollerar att hörselslingan är påsatt och fungerar.
  • Olika sätt kan användas för att nå fram med det man vill säga eller fråga. Man kan till exempel skriva, peka på och visa det man vill förmedla.
  • Personer som är barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva eller hörselskadade har rätt till tolktjänst enligt hälso- och sjukvårdslagen.

Att använda tolk

Tolken utgör det nödvändiga gränssnittet mellan människor med olika kommunikativa förutsättningar. Tolken har tystnadsplikt enligt lagen om tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare.

Några saker som är viktiga att tänka på då du använder tolk:

  • Vänd dig till din samtalspartner då du pratar - inte till tolken.
  • Fråga inte om tolkens åsikter. Tolken är där för att göra kommunikationen möjlig.
  • Tala som vanligt, men inte för fort.
  • Om ni är flera personer - tala en i taget.
  • Be tolken informera om hur tolkningen ska fungera om du är osäker.
  • Tänk på att din arbetsplats tillfälligt även blir tolkens.
  • Lämna gärna förberedelsematerial, när så är möjligt, till Tolkcentralen.

Så här arbetar tolkarna:

  • Tolkar allt som sägs.
  • Har tystnadsplikt.
  • Tolkar i "jag"-form.
  • Deltar inte i samtalet utan är opartiska.
  • Arbetar två och två vid vissa uppdrag.

Dessa regler gäller generellt vid all tolkning.

Psykiska funktionsnedsättningar

Inom psykiska funktionsnedsättningar återfinns en mångfald av ofta sköra individer som ska bemötas med varsamhet och respektfullhet. Det kan handla om ätstörningar, depressioner, bipolär sjukdom, borderline/emotionell instabil personlighetsstörning, tvångssyndrom, psykos eller ångestsjukdom.

Personer med depression och ångestsyndrom kan ha en nedsatt kognitiv förmåga, som påverkar koncentrationsförmåga och minnesfunktioner. Personal bör ta hänsyn till att det i sådana situationer kan vara svårt att formulera sina behov samt att ta till sig information och beslut.

När det gäller bemötande så har trygghetsskapande en hög prioritet. Det kan ta tid innan personal och patient har etablerat ett samarbete. Det är viktigt att personal har/visar både vilja och engagemang för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Personalen har även en viktig roll i att ge patientens vardag mening och sammanhang, ett hopp att hålla fast vid.

Det är viktigt att:

  • Informera om vad man gör och varför, vad som kommer att hända.
  • Vara lyhörd för patientens tankar, känslor och reaktioner.
  • Omvårdnad  bygger på respekt för situationen.
  • Motivera patienten.
  • Informera om var patienten kan vända sig om det uppkommer behov.

Fysiska funktionsnedsättningar

För personer med rörelsehinder

För att en person med funktionsnedsättning ska kunna leva ett så fullvärdigt liv som möjligt, kan hen behöva olika hjälpmedel. Offentliga lokaler kan också behöva anpassas, till exempel med hjälp av:

  • Hissar eller ramper för att överbrygga nivåskillnader.
  • Dörröppnare.
  • Tillräckligt breda korridorer och dörröppningar så att personer med olika förflyttningshjälpmedel kan röra sig så obehindrat som möjligt.
  • Toaletter anpassade för personer med fysisk funktionsnedsättning och rullstol.
Revideringsdatum:
2018-05-04
Manusförfattare:
Carina Lenard, pedagog inom området funktionsnedsättningar, CARICOM
Faktagranskare:
Jonas Säleby, metodhandledare, Funktionshinderomsorgen, Socialförvaltningen, Nässjö