Kommunikation med eller utan tolk

Utlandsfödda har allmänt en sämre hälsa men vårdas vid färre vårdtillfällen och med kortare vårdtider än svenskfödda med ospecifika symtomdiagnoser. [29] Svårigheter att ställa korrekt diagnos kan bero på språkbarriärer, brist på tolkar eller olikheter i att uttrycka hälsa och sjukdom. [4,18] Följderna kan bli underskattning av hälsoproblemens allvar.

Kommunikation via tolk

Enligt svensk lag har alla som är i behov av det rätt att få tillgång till tolk i alla myndighetskontakter. [30] Inom vården rekommenderas användning av professionella, gärna auktoriserade, sjukvårdstolkar. [31] I vardagen används ofta anhöriga eller tvåspråkig personal. [32] Användning av anhörigtolk kan vara problematisk eftersom personens språkliga kvalifikationer eller förståelse av det västerländska skolmedicinska tänkandet inte är känt. Det är inte heller säkert att allt översätts, antingen därför att patienten kan vilja undvika att tolken får viss information eller pga att tolken vill avskärma patienten från information i avsikt att skydda den vårdsökande.

Tolk beställs vanligen via en tolkförmedling. [33] Det är då viktigt att beställa en lämplig tolk vad gäller

• språk och dialekt
• religiös eller kulturell bakgrund
• kön
• tillhörighet till invandrarförening, religiös församling och social grupp

Idealet är att tolk och användare är okända för varandra. [31] Kontakttolkning, det vill säga att tolken har ögonkontakt med de kommunicerande, är att föredra men ibland måste tolkning ske via telefon. Tolken är en kommunikationslänk och huvudregeln vid tolkningen är att:

Tolken sköter språkfrågan och du själv sakfrågan!

Det finns ytterligare några saker som är viktiga för vårdpersonal att tänka på under tolkningen: [31,33]

• Tolken är din "pratapparat", ett hjälpmedel. Tala direkt med personen som det gäller. Placera dig så att du kan se din samtalspartner i ögonen men även så att du kan se tolken. Använd "du" eller "ni" som tilltalsord. Undvik så långt möjligt att vända dig separat till tolken eller att tolken och den berörda personen hamnar i diskussion med varandra.
• Sitt gärna ned och på samma nivå och avstånd från tolken och personen det gäller.
• Räkna med att det tar längre tid att tala genom tolk, så avsätt tillräcklig tid för besöket. Var lugn och stressa inte.
• Allt som sägs i rummet ska översättas, som regel ord-för-ord, om ni inte kommit överens om något annat tidigare.
• Anpassa ditt språk till personen du ska tala med. Tala lugnt med korta, enkla och tydliga formuleringar. Lyssna noga, förenkla och repetera om personen inte förstår.
• Undvik att avbryta.
• Be inte tolken utföra några arbetsuppgifter tillsammans med den berörda personen.
• Om en anhörig till den berörda deltar i samtalet - arbeta som vanligt med tolken oavsett om den anhöriga förstår svenska eller inte.
• Var lyhörd för det som sker! Var beredd på att önskemål om byte av tolk kan uttryckas!
• Behandla tolken som en kollega och stöd hans eller hennes neutralitet och integritet. Respektera tolkens arbetsmetoder och yrkesetik. Be därför inte tolken om personliga synpunkter eller råd gällande samtalets innehåll. Däremot kan man prata med tolken före eller efter tolkningstillfället för att diskutera situationen och eventuella frågor som uppstått.

Kommunikation utan tolk

Även om man inte har ett gemensamt språk och saknar tolk kan man kommunicera och lugna personen genom att uttrycka omsorg via hudkontakt och ansiktsuttryck. [24] Stöd, värme och tröst kan förmedlas av en vänlig röst även om man inte förstår orden. Man kan försöka ge enkla förklaringar till vad som händer på svenska eller något annat språk som du kan. Ordlistor eller enkla "pekböcker" på olika språk kan vara hjälpmedel att använda om inte tolk finns tillgänglig.