Teorier som förklarar det hälsorelaterade beteendet
[Bemötande i vård och omsorg, transkulturellt perspektiv]
Egna uppfattningar om hälsa och sjukdom
Uppfattningarna om hälsa och sjukdom styr det hälsorelaterade beteendet, dvs både egenvård och vårdsökande. Sjukdomsorsakerna kan förklaras som inifrån eller utifrån kommande och förklaras av lekmannen med faktorer som finns inom individen, i naturen, i sociala relationer eller i den övernaturliga världen, vilka förklaras i nedanstående tabell. [6] Dessa orsaksförklaringar styr om vård söks hos familj eller vänner, professionella vårdgivare eller alternativmedicinska utövare.
Indelning av lekmannaföreställningar om orsaker till sjukdom [6]
| Inom individen |
Livsstil, beteende, personlighet, bakterieinvasion, ärftlighet/gener,
kroppslig konstitution, organfunktion |
| I naturen |
Kemiska eller naturliga substanser som droger, klimat, inverkan av
sol, måne och planeter, miljöfaktorer som gifter, rök och föroreningar,
obalans i kroppen mellan varmt och kallt eller mellan krafterna yin och
yang. |
| I sociala relationer |
Konflikter mellan människor. Människor som besitter onda krafter,
till exempel onda ögat. |
| I den övernaturliga världen |
Ödet, onda andar, gudars straff |
För att skydda sig mot onda ögat eller andra krafter används ibland i vissa kulturer olika amuletter eller föremål. I Medelhavsområdet är de ofta turkosfärgade, i Latinamerika vanligen röda och i Mellanöstern av metall eller guld.
Tillstånd beskrivs ibland som varma eller kalla. För att återställa balansen mellan varmt och kallt intas i vissa kulturer olika slags mat, naturmedel eller läkemedel som betraktas som "varma" eller "kalla". Ett exempel på ett kallt tillstånd, beskrivet bland asiatiska invandrare, är anemi som kureras med något varmt, till exempel alkohol. Det är därför viktigt att fråga efter uppfattningar om sjukdom och egenvårdsåtgärder, [4] samt försöka förhandla i de fall det kan inverka negativt på ordinerad vård eller behandling, [15] men respektera samtidigt alltid föreställningarna. [4]
Upplevt allvar och hot bakom riskmedvetenhet och hälsorelaterat beteende
Beteendet styrs också av om orsakerna till sjukdomen upplevs som påverkbara eller inte och sammanhänger med det upplevda hot en sjukdom innebär. [16] I nedanstående figur illustreras hur hotet uppfattas beroende på hur känslig individen upplever sig vara att drabbas av sjukdomen och hur allvarlig sjukdomen uppfattas. Sannolikheten för förändring av beteendet bestäms också av de konsekvenser sjukdomen får och de fördelar respektive hinder personen upplever av att genomföra förändringar.
Hälsouppfattningsmodellen efter Rosenstock m fl. [16]
Upplevd förmåga att klara av olika åtgärder
Den upplevda förmågan att kunna utföra olika åtgärder (self-efficacy) inverkar också på beteendet. [17] Ju starkare den är, desto större är viljan till aktiv egenvård. Förmågan stärks av erfarenheter av situationer som individen känner att han behärskar men hämmas av nedsatt sinnesstämning. Även uppfostran i olika kulturer inverkar. [18] Egenförmågan stärks av uppväxt i en individorienterad kultur (till exempel Sverige eller USA) som uppmanar till självständighet, egna initiativ och där andra betraktas som jämlikar att samråda med. En jag-orientering, rätten till ett privatliv och behovet av självvalda vänner utanför familj och släkt ingår.
Uppfostran i en grupporienterad kultur (till exempel länder i Medelhavsområdet, Mellanöstern och Afrika) innebär att man lär sig lyda auktoriteter som läkaren och läraren. Hierarkiska förhållanden och stor maktdistans leder till osjälvständighet och passivitet, vilket hämmar egenförmågan. Samhällsordningen där är ofta traditionell med en stark familje- och släktgemenskap. Ömsesidigt beroende råder och individen skyddas av gruppen så länge han/hon är lojal mot den och lever upp till förväntningarna. I östasiatiska samhällen prioriteras det gemensamma bästa och harmoni mellan människor framför individuella intressen. Dessa olika kulturer ger vårdtagaren ett mer aktivt eller passivt beteende.