Uppfattningar om hälsa och sjukdom

Uppfattningar om hälsa och sjukdom är kulturellt bestämda. Utgångspunkten i transkulturell vård kan tas i individens uppfattningar om hälsa och sjukdom som sammantaget bildar attityder vilka påverkar beteendet och förväntningarna på vårdpersonalen. [5] Uppfattningarna bygger på individens kunskaper och påverkas av erfarenheter, se nedanstående figur.

Under uppväxten och under livet lär vi oss vilka uppfattningar som råder. Detta sker i samspel och kommunikation med andra till exempel i familjen, skolan, vården och samhället. [5] Vi lär oss till exempel vad hälsa och sjukdom är och hur det uttrycks. Uppfattningarna är därför kulturellt bestämda. [6,7]

Individens uppfattning

I samtal med två kvinnor från Mellanöstern respektive Afrika om orsakerna till diabetes framkom olika uppfattningar. Kvinnorna var lika gamla, hade liknande utbildning och vistelsetid i Sverige, men skilde sig utseendemässigt. Kvinnan från Mellanöstern hade mellanblont hår, ljus hy och västerländsk klädsel. Kvinnan från Afrika hade mörk hy, var klädd i fotsid klänning och turbanliknande huvudbonad, och såg inte västerländsk ut.

Kvinnan från Mellanöstern berättade att sjukdomen kan ha orsakats av det ”onda ögat”, det vill säga att en människa som antas besitta en ond kraft med blicken har överfört sjukdomen. Som skydd mot den onda kraften inhalerade hon varje vecka rök från en speciell importerad bark. Kvinnan från Afrika beskrev att orsakerna var ärftlighet och stress. För att bevara hälsan försökte hon följa kostråden, det vill säga äta fettsnål, sockerfri och fiberrik mat, samt motionera och kontrollera blodsockret.

Kvinnan från Mellanöstern som liknade vårdaren gav en icke skolmedicinsk förklaring medan kvinnan från Afrika som såg annorlunda ut gav en skolmedicinsk förklaring, vilket förbryllade intervjuaren. [6] Detta illustrerar vikten av att fråga efter individens uppfattning och inte förledas av förutfattade meningar om olikhet.

Uppfattningar från olika perspektiv kan kollidera

Följande exempel belyser olikheter mellan lekmannen (patienten) och den professionella vårdgivaren, [6] eller mellan individens och vårdens perspektiv - i livsvärlden så som vi själva upplever det [8] och systemvärlden där organisationens regler och normer råder [5] - och vilka konsekvenser dessa olikheter kan få.

En 33-årig kvinna från Mellanöstern som kom till Sverige för sex år sedan besökte diabetesmottagningen. Via tolk talade hon om för diabetessköterskan att blodsockret var högt på morgnarna. Sköterskan bad att få se hennes diabetesdagbok som visade att fasteblodsockret hade legat högt och varierat mellan 15 och 18 mmol/l de senaste veckorna. Hon kontrollerade vid besöket blodsockret som låg på 17 mmol/l. Utan närmare utredning rådde hon henne att öka insulindosen.

När hon senare intervjuas om hälso- och sjukdomsuppfattningar framkommer att kvinnan ordinerats behandling med tabletter och insulin. Den senaste månaden hade hon dock inte haft råd att hämta ut kostnadsbelagda tabletter från apoteket utan endast använt kostnadsfritt insulin. Diabetessköterskan handlade utifrån sin medicinska erfarenhet rätt men frågade inte efter kvinnans egna hälso- och sjukdomsuppfattningar eller om hon följt ordinationen. Kvinnan saknade kunskaper och förstod inte konsekvenserna av sitt handlande. Exemplet visar hur viktigt det är att fråga efter individens uppfattningar.