Utskrivet 2014-10-25

Till navigering

Från givare

[Bröstmjölkshantering]

Bröstmjölk från givare (bankmjölk, donatormjölk) används till för tidigt födda och eventuellt andra sjuka nyfödda barn. Den ges endast efter läkarordination och föräldrarnas samtycke och ska dokumenteras i journalhandlingar. Mjölk till det enskilda barnet ges från så få givare som möjligt och det ska vara möjligt att spåra givaren.

Hälsodeklaration

Givare accepteras först efter värdering av skriftlig hälsodeklaration. Den ska innehålla uppgifter om tidigare sjukdomar, eventuella missbruk, blodtransfusioner och läkemedelsintag (även naturläkemedel). Rökare och snusare är olämpliga som bröstmjölksdonatorer. Kvinnor med kontinuerlig generell läkemedelsanvändning bör inte bli givare, möjligen med undantag av substitutionsbehandling vid hormonbristsjukdomar. Allmänt sett bör kvinnor som injicerat narkotika eller kan anses ha en ökad risk för nedanstående infektionssjukdomar inte rekryteras som bröstmjölksgivare.

Givare ska ha testats och befunnits vara negativ med avseende på antikroppar mot HIV-1, HIV-2, HTLV-I, HTLV-II, Hepatit B och Hepatit C. Om givare lämnar mjölk längre tid än 3 månader efter förlossningen ska denna provtagning upprepas. Negativ lungröntgen för att utesluta aktiv tuberkulos krävs på vissa sjukhus i landet, främst där man någon gång använder opastöriserad bröstmjölk.

Bakteriologiska krav

Den första portionen mjölk från varje potentiell givare ska som hygienkontroll av modern genomgå bakteriologisk undersökning. För att accepteras får mjölken inte innehålla patogena (sjukdomsalstrande) bakterier (exempelvis beta-hämolytiska streptokocker, salmonella) eller mer än 105 cfu/mL (108 cfu/L) Staf. aureus respektive 102 cfu/mL (105 cfu/L) enterobakterier [8]. Det finns inga gränsvärden för hudbakterier.

Vid fynd av Bacillus cereus ska mjölken inte användas, eftersom det finns en risk att stammen kan vara sporbildare.

Om mjölken innehåller patogener eller inte uppfyller ovanstående kvantitativa krav ges nya hygieninstruktioner och nytt prov tas för odling. Om mjölken då är godkänd behövs inga ytterligare bakteriologiska kontroller för att man ska accepteras som givare. Under fortsatt mjölkgivning upprepas bakteriologisk provtagning med en månads intervall.

Värmebehandling

Bankmjölk ska värmebehandlas för att reducera risken för smittspridning, såvida inte användning av obehandlad mjölk är indicerad av särskilda skäl. Den använda metoden är oftast så kallad Holder-pastörisering (62,5oC i 30 minuter), men alternativa dokumenterade metoder finns. Värmebehandling ska utföras under kontrollerade former i för ändamålet anpassad apparatur.

Användning av mikrovågsugn är inte lämplig vare sig för värmebehandling, upptining eller uppvärmning av bröstmjölk.

Revideringsdatum:
2013-08-06
Manusförfattare:

Staffan Polberger, docent/överläkare, Neonatalavdelningen, Barn- och ungdomssjukhuset, Lund

Faktagranskare:

Mireille Vanpee, överläkare vid Neonatalkliniken, Astrid Lindgrens Barnssjukhus, Solna

Dela information

Dela |