Utskrivet 2016-08-27

Till navigering

Från givare

[Bröstmjölkshantering]

Bröstmjölk från givare (bankmjölk, donatormjölk) används till för tidigt födda och eventuellt andra sjuka nyfödda barn. Den ges endast efter läkarordination och föräldrarnas samtycke och ska dokumenteras i journalhandlingar. Mjölk till det enskilda barnet ges från så få givare som möjligt och det ska vara möjligt att spåra givaren.

Hälsodeklaration

Givare accepteras först efter värdering av skriftlig hälsodeklaration. Den ska innehålla uppgifter om tidigare sjukdomar, eventuella missbruk, blodtransfusioner och läkemedelsintag (även naturläkemedel). Rökare och snusare är olämpliga som bröstmjölksdonatorer. Kvinnor med kontinuerlig generell läkemedelsanvändning bör inte bli givare, möjligen med undantag av substitutionsbehandling vid hormonbristsjukdomar. Allmänt sett bör kvinnor som injicerat narkotika eller kan anses ha en ökad risk för nedanstående infektionssjukdomar inte rekryteras som bröstmjölksgivare.

Givare ska ha testats och befunnits vara negativ med avseende på antikroppar mot hiv-1, hiv-2, HTLV-I, HTLV-II, Hepatit B och Hepatit C. Om givare lämnar mjölk längre tid än 3 månader efter förlossningen ska denna provtagning upprepas.

Bakteriologiska krav

Den första portionen mjölk från varje potentiell givare ska som hygienkontroll av modern genomgå en bakteriologisk undersökning. Alternativt kan mjölken odlas omedelbart före pastöriseringen, vilket innebär att all mjölk blir testad, men samtidigt innebär detta en risk för att hela mjölksamlingen måste kasseras om nedanstående gränsvärden överskrids.

För att accepteras får mjölken inte innehålla patogena (sjukdomsalstrande) bakterier som exempelvis beta-hemolyserande streptokocker, Salmonella eller Listeria. För övriga bakterier får det finnas max. 107 cfu/L. Dock finns inget övre gränsvärde för hudbakterier.

Om mjölken innehåller patogener eller inte uppfyller ovanstående kvantitativa krav ges nya hygieninstruktioner och nytt prov tas för odling. Om mjölken då är godkänd kan mjölken pastöriseras. Under fortsatt mjölkgivning upprepas bakteriologisk provtagning med en månads intervall. Om mjölken inte kan godkännas trots förnyad bakteriologisk provtagning kan inte modern accepteras som givare.

Värmebehandling

Bankmjölk ska värmebehandlas för att reducera risken för smittspridning, såvida inte användning av obehandlad mjölk är indicerad av särskilda skäl. Den använda metoden är oftast så kallad Holder-pastörisering (62,5oC i 30 minuter), men alternativa dokumenterade metoder finns. Värmebehandling ska utföras under kontrollerade former i för ändamålet anpassad apparatur.

Användning av mikrovågsugn är inte lämplig vare sig för värmebehandling, upptining eller uppvärmning av bröstmjölk.

Revideringsdatum:
2016-05-26
Manusförfattare:

Staffan Polberger, docent/överläkare, Neonatalavdelningen, Barn- och ungdomssjukhuset, Lund

Faktagranskare:

Mireille Vanpee, överläkare vid Neonatalkliniken, Astrid Lindgrens Barnssjukhus, Solna