Central venkateter

Injektion, infusion och transfusion

Kateter, injektionsmembran och kran

En central venkateter (CVK) är antingen utrustad med avstängningsventil (on/off-knapp) eller avstängningsklämma beroende på fabrikat. Dessa möjliggör avstängning mot patient vid byte av injektionsmembran, kranar och slangar. Avstängningsventil eller klämma ska alltid vara stängd när CVK inte används.

Bild som visar CVK med avstängningsventil
CVK med avstängningsventil.
Bild som visar exempel på avstängningsklämma
Exempel på avstängningsklämma.

På avstängningsventilen/öppningen närmast patienten kopplas ett injektionsmembran vars uppgift är att minska den bakteriella kolonisationen av CVK [1].

Injektionsmembranet kan användas för direkt injektionsgivning eller för att koppla på en infusion. Desinfektera injektionsmembranet noga före påkoppling. Beroende på patientens behov kan sedan en eller flera trevägskranar kopplas direkt på injektionsmembranet.

Ett större antal kopplingar och kranar ökar risken för infektion, varför antalet kranar i möjligaste mån bör minimeras. Överväg vad som bedöms vara det verkliga behovet. Om behov finns av en eller flera trevägskranar beroende på att flera infusioner behöver infunderas samtidigt bör det finnas ett injektionsmembran i någon av portarna. Injektioner kan då ges via injektionsmembranet även om infusion pågår. Alla läkemedel som ges i samma lumen måste vara kompatibla [1]. Spola före och efter given injektion, se avsnitt om Spolning och heparinisering. Överväg även användande av backventil (envägsventil) då fler än en infusion infunderas i samma skänkel. Detta för att undvika att infusioner backar upp i varandra. Backventilen kopplas mellan infusionsaggregatet och kranöppningen.

Det är viktigt att berörd personal är medveten om skillnaden mellan envägsventil (benämns backventil) och tvåvägsventil (benämns injektionsventil eller injektionsmembran). Envägsventil går enbart att spola in igenom medan en tvåvägsventil/membran både går att spola igenom och aspirera i (blodretur).

Kontrollera att kranar och infusionsaggregat är korrekt ihopskruvade. Kranar kan eventuellt täckas med rena kompresser för patientens bekvämlighet.

Bild som visar exempel på injektionsmembran
Exempel på injektionsmembran.
Illustration av envägsventil
Exempel på envägsventil.
Bild som visar exempel på trevägskran
Exempel på trevägskran.
Bild som visar exempel på kranblock
Exempel på kranblock.

Hantering

Trevägskranen består av ett kranhuvud med engångs skyddsproppar. Före påkoppling av infusionsaggregat desinfekteras öppningen och får därefter lufttorka. Då infusionsaggregatet tas bort ersätts detta med en ny steril skyddspropp. Då injektionsmembran används desinfekteras detta före användning genom att gnugga mekaniskt med klorhexidinsprit 5 mg/mL i minst 5 sekunder. Låt därefter lufttorka [17,18]. Det är viktigt med korrekt handhavande enligt tillverkarens anvisningar.

Följ tillverkarens bruksanvisning angående det material som används.

Injektion/infusion/transfusion via CVK

Injektion ges via desinfekterat injektionsmembran. Infusion/transfusion ges via injektionsmembran eller kopplas på noggrant desinfekterad öppning i trevägskran. En CVK får endast användas om läge och funktion kontrollerats genom exempelvis blodreturkontroll.

Desinfektionsproppar/hattar förekommer i syfte att skydda och desinfektera injektionsmembran. Dessa skruvas fast direkt på membranet för kontinuerlig användning. Dock är det vetenskapliga stödet begränsat för att använda dessa.

Lokala anvisningar kan förekomma angående intervall av blodreturkontroll.

Sprutstorlek

Ju mindre spruta man använder, desto större är risken att orsaka ett för högt tryck i katetersystemet. Därför är det lämpligt att använda 10 mL-sprutor eller större vid genomspolning av centralvenös infart. Forcera aldrig spolning eller injektion mot motstånd eftersom även större sprutor kan ge tryck nog att skada en kateter. För administrering av läkemedel i små volymer kan mindre sprutor användas. Det förutsätter att gott flöde och god blodretur först har säkerställts med en 10 mL-spruta eller större, att injektionen görs långsamt och inget ökat motstånd känns.

Vid stopp eller tröghet vid spolning, läs mer under Komplikationer.

Spolning 

Vid spolning kan spol-stopp-spoltekniken (det vill säga spolning i portioner om 1-2 mL) användas men evidensen för detta är begränsad. Detsamma gäller tekniken att spola in de sista millilitrarna försiktigt för att undvika att blod backar tillbaka in i CVK. Vårdhandboken kan därför inte rekommendera om detta ska göras eller inte. Det är viktigt att stänga klämman på slangen i slutet av spolningsproceduren för att undvika att blod backar tillbaka i katetern när man avlägsnar sprutan. 

Här finns regionala tillägg

Tillvägagångssätt

Tänk på följande:

  1. Informera patienten.
  2. Ta på engångsplastförkläde eller skyddsrock vid behov.
  3. Desinfektera händerna.
  4. Använd skyddshandskar vid behov.
  5. Desinfektera injektionsmembran. Injektionsmembran ska desinfekteras genom att gnugga mekaniskt med klorhexidinsprit 5 mg/mL i minst 5 sekunder. Låt därefter lufttorka.
  6. Kontrollera kateterläge genom att aspirera försiktigt tills det kommer blod i slangen, men inte ända upp i sprutan. Spola därefter CVK med Natriumklorid 9 mg/mL för injektionsbruk. Om det är svårt att aspirera blod kan några ml Natriumklorid sprutas in före aspiration.
  7. Administrera läkemedel alternativt koppla infusion/transfusion enligt ordination, spola med Natriumklorid 9 mg/mL mellan läkemedel.
  8. När injektion eller infusion/transfusion är avslutad spolas CVK ordentligt med 20-40 mL Natriumklorid 9 mg/mL. Det är viktigt med denna mekaniska rengöring. Använd eventuellt spol-stopp-spolteknik och försiktig spolning av de sista millilitrarna, läs mer i texten Spolning och heparinisering. Byt injektionsmembran om dessa inte kan spolas helt rena.
  9. Dokumentera.

Lokala anvisningar om mängd Natriumklorid 9 mg/mL för spolning före/mellan/efter läkemedel kan förekomma. Gällande injektion av kontrast i CVK hänvisas till lokal anvisning samt tillverkares rekommendation.

Här finns regionala tillägg

Ventrycksmätning

Centralt ventryck (CVP) mäts vanligtvis genom att en tryckgivare kopplas till CVK och till en övervakningsenhet. Värdet kan ge en uppfattning om en patient är hypo- eller hypervolem. För instruktion om CVP-mätning hänvisas till läroböcker.

Lokala anvisningar kan förekomma angånde beskrivning av CVP-mätning.

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Samlingssida för alla sidor inom basala hygienrutiner och klädregler.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan