Risker och riskfaktorer

Sjukdomar och olika symtom är de vanligaste riskfaktorerna som man måste ta hänsyn till i det fallförebyggande arbetet. Patienter med ökad risk för att falla kan identifieras utifrån diagnos eller symtom:

Patienter som slutar gå när de pratar har ökad risk för att falla [15].

Här finns en länk till en sammanställning av vanliga riskfaktorer för fall där även rädsla för att falla finns med. Texten är direktcitat från Sörmlands vårdprogram för fallprevention [12]. Länk till pdf

Risker i vårdmiljön

Riskmomenten är många och här listas några exempel som kan öka medvetenheten om var i vårdmiljön risker kan finnas.

Individ

Patienter som vistas på sjukhus är oftast påverkade av akuta sjukdomssymtom och/eller akuta läkemedelsbiverkningar och en stor andel faller på grund av dessa orsaker.

• Patienten når inte personliga ägodelar.
• Skor saknas eftersom inläggningen skedde akut via ambulans.
• Dåliga skor som inte ger tillräckligt stöd eller är barfota.

Inget kvällsmål med risk för dålig nattsömn.

Överrumplingsmoment som till exempel om någon ropar på patienten som blir skrämd eller gör en hastig rörelse.

Hörapparat eller glasögon används inte eller är trasiga.

Kognitiv svikt

• Personer med demens kommer inte ihåg att de ska ligga kvar i sängen till exempel i samband med höftoperation.

Miljö

• Dålig belysning, svag, bländande, kontraster mellan mörkt och ljust och tvärt om.
• Stolar saknar karmar och patienten sätter sig fel.
• Hala golv på grund av spill eller i samband med golvtorkning.
• Golven torkas över hela golvytan istället för längs med ena halvan av korridoren åt gången.
• Golven blir hala på grund av boning eller för hög dosering av rengöringsmedel.
• Föremål står i vägen i korridorer, till exempel rullstolar, sparkcyklar, förrådsmaterial.
• Hjulen på sängen, rullstolen eller sängbordet har glömts bort att låsas eller hjullåsen är trasiga.
• Mörka mönster eller fläckar på golvet kan uppfattas av till exempel demenssjuka som hål och påverkar deras gång.
• Heltäckningsmattor kan eventuellt öka risken för fall hos de som har en hasande gång eftersom fötterna snarare "suger fast" i underlaget.
• Patienten har svårt att se/hitta på grund av dåliga kontraster i färgsättning.

Toalettbesök och personlig hygien

• Långt till toaletten eller patienten hinner inte vänta på hjälp.
• Antihalksockor alternativt höftskyddsbyxor används inte vid toalettbesök nattetid.
• Duschdraperier klarar inte av patientens kroppstyngd om de tar tag i dessa.
• Patienten halkar till i duschen, avsaknad av halkmatta och stödhandtag på väggen.

Rörlighet och mobilisering

• Patienten går iväg med droppställning och ramlar till exempel över hjulen.
• TV-apparater på hjul, droppställningar, bordsben och så vidare skjuter ut med risk för att snubbla över dem.
• Hjälpmedel är inte rätt anpassade till patienten eller patienten vet inte hur de ska användas.
• Hjälpmedel sätts inte in, används inte, används inte rätt eller är trasiga.

Begränsningsåtgärder/frihetsinskränkande skyddsåtgärder

• Patienten klättrar över sänggrindar.
• Patienten försöker ta sig loss i samband med begränsningsåtgärder/frihetsinskränkande skyddsåtgärder.

Övrigt

• Bristande information till patient och närstående.
• Stressad personal.

Även stressad personal kan vara en riskfaktor för fall. Ge patienten den tid som behövs vid till exempel förflyttning.

Egenvård

De flesta fall sker i hem- och närmiljö. Det är därför viktigt att den enskilda individen själv identifierar risker för att förebygga fall. Bedömningsinstrument för egenvård och checklista för genomgång av fallrisk i hem- och närmiljön kan vara en hjälp för vissa individer och närstående. Praktiska råd om hur man tar sig upp från golvet vid ett eventuellt fall bör ges till riskpersoner.