Utskrivet 2018-12-11

Till navigering

Olika typer

[Hjälpmedel vid fysiska funktionsnedsättningar]

För att en person med funktionsnedsättning själv eller med hjälp av någon annan ska kunna tillgodose sina grundläggande personliga behov och klara dagliga aktiviteter kan han eller hon få individuellt förskrivna hjälpmedel.

Syftet med hjälpmedlen är att så långt möjligt underlätta för en person med funktionsnedsättning att förflytta sig, uppfatta/förstå samt kommunicera med omvärlden, fungera i hemmet och i närmiljön, sköta vardagslivets rutiner i hemmet, gå i skola, sköta ett arbete och delta i fritids- och rekreationsaktiviteter (SFS 1993:387).

De individuella hjälpmedlen kan indelas i olika områden exempelvis enligt ISO 9999 [1,2]:

  • Hjälpmedel för personlig medicinsk behandling, till exempel andningshjälpmedel, antidecubitushjälpmedel, rörelse, styrke- och balansträningsredskap.
  • Hjälpmedel vid förflyttning, till exempel käppar, rollatorer, gåbord och manuella och eldrivna rullstolar.
  • Hjälpmedel i hushållet, till exempel hjälpmedel för att laga mat – skära, hacka och skala – och för att äta och dricka.
  • Hjälpmedel för utrustning och anpassning av bostäder och andra lokaler, till exempel sängar, sittmöbler, ramper och ledstänger.
  • Hjälpmedel för kommunikation och information, till exempel hörapparater, synhjälpmedel, datorer.
  • Varseblivningshjälpmedel, till exempel larm och hjälp för kognitivt stöd.
  • Hjälpmedel för lek och fritidssysselsättningar.

Om en enskild person med funktionsnedsättning behöver hjälpmedel på arbetsplatsen är det arbetshjälpmedel enligt förordningen om bidrag till arbetshjälpmedel (SFS 1991:1046).

Arbetstekniska hjälpmedel

Arbetstekniska hjälpmedel används för att underlätta för personal som deltar i vård och omsorg av personer med funktionsnedsättningar. Syftet med ett arbetstekniskt hjälpmedel är att få en bra arbetsmiljö och att förebygga och förhindra ohälsa och olycksfall (SFS 1977:1160). Dessutom ska personalen kunna utföra sitt arbete på ett säkert sätt för en person med funktionsnedsättning. Det är viktigt att balansera personalens behov mot de behov som personen med funktionsnedsättningen har.

Exempel på produkter som ofta kallas arbetstekniska hjälpmedel är personlyftar, sängar, mobila dusch- och toalettstolar och olika typer av förflyttningshjälpmedel såsom vårdbälte, glidbräda, glidmatta och vridplatta.

Gränsen mellan vad som är ett individuellt förskrivet hjälpmedel, hjälpmedel i vårdarbetet eller ett arbetstekniskt hjälpmedel varierar beroende på den ansvarsfördelning som finns mellan landsting, region och kommun. Exempelvis kan en duschstol på hjul eller en säng i en situation vara ett individuellt förskrivet hjälpmedel och i en annan situation ett arbetstekniskt hjälpmedel.

I flera landsting, regioner och kommuner används inte begreppet arbetstekniska hjälpmedel. Benämningen på hjälpmedel är där antingen utrustning eller individuella hjälpmedel.

Arbetsgivarens och personalens ansvar

Arbetsgivaren har skyldighet att tillhandahålla de arbetstekniska hjälpmedel som behövs i vårdarbetet, och arbetstagaren är skyldig att använda de hjälpmedel som finns. Arbetsgivaren ansvarar för utbildningen om de arbetstekniska hjälpmedlen, och arbetstagaren är skyldig att känna till hur de används, rengörs och underhålls för att vårdarbetet ska kunna utföras på ett säkert sätt.

Tänk på vårdtagarens förmåga

När man använder arbetstekniska hjälpmedel är det viktigt att tänka på vårdtagarens förmåga och naturliga rörelsemönster. Om vårdtagaren får den tid som behövs för att delta i exempelvis förflyttningar enligt sitt eget rörelsemönster så bibehålls den egna förmågan samtidigt som personalens arbetsbelastning minskar. Hjälpmedel i vårdarbetet är ofta individuellt utprovade, men ibland utrustas särskilda boenden och sjukhus med en del av dessa hjälpmedel till allmänt bruk. Om det finns personlyftar som är för allmänt bruk ska lyftselen alltid vara individuellt utprovad.

Revideringsdatum:
2017-09-14
Reviderad av:
Jessica Isaksson, verksamhetsutvecklare, leg sjukgymnast , Område diagnostik, teknik och service , Region Jämtland Härjedalen
Manusförfattare:

Eva Jöbo, leg.arbetsterapeut, Örebro kommun

Marie Villman, MAR, medicinskt ansvarig för rehabilitering, Örebro kommun

Faktagranskare:
Eva Fröberg, avdelningschef, Arbetsterapi Akutrehab, Falu lasarett
Linus Nielsen, verksamhetschef, LD Hjälpmedel Dalarna, Borlänge