Olika typer

För att en person med funktionsnedsättning själv eller med hjälp av någon annan ska kunna tillgodose sina grundläggande personliga behov och klara dagliga aktiviteter kan han eller hon få individuellt förskrivna hjälpmedel. I några landsting och kommuner finns möjligheten till Fritt val av hjälpmedel.

Syftet med hjälpmedlen är att så långt möjligt underlätta för en person med funktionsnedsättning att förflytta sig, uppfatta/förstå samt kommunicera med omvärlden, fungera i hemmet och i närmiljön, sköta vardagslivets rutiner i hemmet, gå i skola, sköta ett arbete och delta i fritids- och rekreationsaktiviteter. [7]

De individuella hjälpmedlen kan indelas i olika områden exempelvis enligt ISO 9999 [2,3]

• Hjälpmedel för personlig medicinsk behandling, till exempel andningshjälpmedel, antidecubitushjälpmedel, rörelse, styrke- och balansträningsredskap
• Hjälpmedel vid förflyttning, till exempel käppar, rollatorer, gåbord och manuella och eldrivna rullstolar
• Hjälpmedel i hushållet, till exempel hjälpmedel för att laga mat – skära, hacka och skala – och för att äta och dricka
• Hjälpmedel för utrustning och anpassning av bostäder och andra lokaler, till exempel utrustning och anpassning i hemmet
• Hjälpmedel för kommunikation och information, till exempel hörapparater, synhjälpmedel, datorer
• Varseblivningshjälpmedel, till exempel larm och hjälp för kognitivt stöd
• Hjälpmedel för lek och fritidssysselsättningar

Om en enskild person med funktionsnedsättning behöver hjälpmedel på arbetsplatsen är det arbetshjälpmedel enligt förordningen om bidrag till arbetshjälpmedel, SFS 1991:1046. [8]

Förflyttningshjälpmedel - exempel

Personlyftar är en typ av hjälpmedel som används vid överflyttningar. Rullstolar och rollatorer är andra vanliga förflyttningshjälpmedel.

Rullstolar

• En rullstol ska vara utprovad, anpassad och förskriven för en enskild persons behov. Den ska bara användas av den personen.
• Det är viktigt att förebygga trycksår genom att den som sitter i rullstolen får byta sittställning ofta och har en individuellt utprovad och förskriven sittdyna som är rätt placerad i rullstolen.
• Kontrollera regelbundet att det finns luft i rullstolens däck - det är viktigt för att bromsarna ska fungera och för att rullstolen ska gå lättare att köra.
• En rullstol får inte passivisera användaren. Kontrakturer, det vill säga inskränkt rörlighet i en led, kan uppstå hos den som sitter mycket i rullstol, liksom muskelsvaghet och viktökning.
• En person med små möjligheter att röra sig och byta sittställning själv ska under inga omständigheter sitta i rullstolen en hel dag.
• Rullstolar bör vara utrustade med tippskydd.
• Undvik hygienunderlag av olika slag i rullstolarna. De tar till stor del bort effekten av en bra dyna.
• Rengör rullstolen regelbundet.

Rollatorer

• För att en rollator ska fungera optimalt ska den vara utprovad och anpassad efter den person som ska använda den.
• Rollatorns handtag ska höjdinställas – de ska nå till handledsknölen när användarens arm hänger rakt ned utmed kroppen. Det är viktigt att brukaren står rak vid utprovningen.
• Kontrollera regelbundet att bromsarna fungerar.
• Kontrollera att rollatorn är stabil innan den används efter att ha varit hopfälld.
• Rengör rollatorn regelbundet.

Arbetstekniska hjälpmedel

Arbetstekniska hjälpmedel behövs ibland för att underlätta för personal som deltar i vård och omsorg av personer med funktionsnedsättningar. Syftet med ett arbetstekniskt hjälpmedel är att få en bra arbetsmiljö och att förebygga och förhindra ohälsa och olycksfall. [9] Dessutom ska personalen kunna utföra sitt arbete på ett säkert sätt för den enskilde. Det är viktigt att balansera personalens behov mot brukarens behov.

Exempel på produkter som ofta kallas arbetstekniska hjälpmedel är personlyftar, sängar, mobila dusch- och toalettstolar och olika typer av förflyttningshjälpmedel såsom vårdbälte, glidbräda, glidmatta och vridplatta.

Gränsen mellan vad som är ett individuellt förskrivet hjälpmedel, hjälpmedel i vårdarbetet eller ett arbetstekniskt hjälpmedel varierar beroende på den ansvarsfördelning som finns mellan landsting och kommun. Exempelvis kan en duschstol på hjul eller en säng i en situation vara både ett individuellt förskrivet hjälpmedel och i en annan situation ett arbetstekniskt hjälpmedel.

I flera landsting och kommuner används inte begreppet arbetstekniska hjälpmedel. Benämningen på hjälpmedel är där antingen utrustning eller individuella hjälpmedel.

Arbetsgivarens och personalens ansvar

Arbetsgivaren har skyldighet att tillhandahålla de arbetstekniska hjälpmedel som behövs i vårdarbetet, och arbetstagaren är skyldig att använda de hjälpmedel som finns.

Arbetsgivaren ansvarar för utbildningen om de arbetstekniska hjälpmedlen, och arbetstagaren är skyldig att känna till hur de används, rengörs och underhålls för att vårdarbetet ska kunna utföras på ett säkert sätt.

Tänk på vårdtagarens förmåga

När man använder arbetstekniska hjälpmedel är det viktigt att tänka på vårdtagarens förmåga och naturliga rörelsemönster. Om vårdtagaren får den tid som behövs för att delta i exempelvis förflyttningar enligt sitt eget rörelsemönster så bibehålls den egna förmågan samtidigt som personalens arbetsbelastning minskar.

Hjälpmedel i vårdarbetet är ofta individuellt utprovade, men ibland utrustas särskilda boenden och sjukhus med en del av dessa hjälpmedel till allmänt bruk. Om det finns personlyftar som är för allmänt bruk ska lyftselen alltid vara individuellt utprovad.