Utskrivet 2014-10-22

Till navigering

KAD, komplikationer

[Kateterisering av urinblåsa]

Denna text gäller vuxna och för barn kan specifika riktlinjer finnas.

Var alltid uppmärksam på följande vanliga problem och komplikationer som kan uppstå vid kateterbehandling. Ett nära samarbete mellan sjuksköterska/distriktssköterska och läkare är grundläggande för god vård vid kateterbehandling då många problem är av både omvårdnadsmässig och medicinsk art [23]. Kom ihåg att alltid ifrågasätta behovet av behandling med KAD.

Informera patienten muntligt och skriftligt om vad han eller hon ska vara uppmärksam på och vem som ska kontaktas om det uppstår problem.

Påverkad livskvalitet

Kvarliggande kateter berör djupt personliga delar av kroppen och ger ofta upphov till obehag. Livskvaliteten kan lätt påverkas av återkommande komplikationer eller oro för att de ska uppstå [18]. Ibland har patienten svårighet att fortsätta sina vanliga aktiviteter, till exempel sexualliv. Var lyhörd för problemen, kontrollera att patienten vet vart han ska vända sig dygnet runt och försök hitta lösningar. Till exempel ger intermittent kateterisering ofta bättre förutsättningar för att bibehålla den livsföring patienten är van vid.

Infektion

Efter en kort tid med kvarliggande kateter finns det bakterier i urinblåsan. Det är därför viktigt att patienten tar kontakt vid symtom som feber och smärta från de nedre urinvägarna och/eller testiklar. Kontakta läkare för ställningstagande till utredning och behandling. Om patienten får antibiotika bör katetern bytas något eller några dygn därefter. Bytet görs för att undvika att bakterier överlever i biofilmen på katetern. [24] Illaluktande och grumlig urin är i sig inte anledning till behandling med antibiotika. Bakteriuri som inte ger symtom ska sällan eller aldrig behandlas. [4]

Kateterstopp

Stopp i katetern kan bero på grumlig urin eller konkrement. Orsak kan också vara tryck på eller knickbildning av katetern eller slangen till urinuppsamlingspåsen. Förstoppning kan också blockera urinflödet.

Efter att slangar och kateter kontrollerats kan blåssköljning eller byte av kateter övervägas.

Blåskramper

En del patienter kan få bukkramper när en kateter läggs in första gången, men smärtan brukar upphöra efter något dygn. Lättare analgetika kan provas. [25]

Skador eller obehag i urinröret

En ovarsam eller svår kateterisering kan skada urinröret och på sikt medföra en förträngning orsakad av ärrbildning. Den ständiga nötningen av en främmande kropp, kateter, kan irritera slemhinnan i urinröret och orsaka inflammatoriska förändringar. En grov kateter kan också ge obehag. Byte av kvarliggande kateter är särskilt känsligt då urinrörsslemhinnan kan vara ansträngd.

Se över katetermaterial och katetergrovlek. Om problemen kvarstår bör läkare kontaktas för diskussion om utredning eller annan behandling, till exempel intermittent kateterisering eller suprapubisk urinkateter.

Blod i urinen

Det är relativt vanligt med små mängder blod i urinen, som ger en svag men tydlig missfärgning. Större blödning kännetecknas av tjock urin och koagler.

Använd gärna en för detta ändamål framtagen sticka för att genom färgjämförelse klassificera koncentrationen av blod i urin. Klassificeringen underlättar dokumentation och rapportering [14].

Blod i urin rapporteras till läkare. Vid större blödning ska katetern hållas öppen till påse och läkare snarast kontaktas.

Läckage och trängningar

Läckage av urin bredvid katetern och trängningar kan ha många orsaker:

  • Stopp i katetern eller knickad slang
  • Tryck av kateterballongen mot blåsbotten
  • Kateterballong som dragits ned i urinröret
  • Förstoppning
  • Slemhinneatrofi (kvinnor efter menopaus)
  • Överaktiv blåsmuskel
  • Liten urinblåsa
  • Urinvägsinfektion
  • Urinrörsinflammation
  • Blåssten.

Gör en systematisk genomgång och kontakta läkare om omvårdnadsåtgärder inte avhjälper trängningar och/eller läckage.

Svårighet att tömma kateterballong

Den tunna kanalen kan skadas av kateterklämman varför en sådan aldrig ska placeras över ballongkanalen. En fylld tarm kan trycka mot urinröret och på så sätt blockera ballongens kanal. Andra orsaker är stenbildning runt ballongen i urinblåsan som gör att den inte går att tömma eller att det helt enkelt är fel på sprutan eller ventilen.

Se till att katetern inte är knickad. Byt spruta och drag försiktigt i någon minut, för starkt drag kan motverka syftet. Pröva också att spruta in ytterligare 2 ml sterilt vatten för att försöka lösa eventuellt stopp i kanalen. En steril injektionsnål kan kopplas till sprutan och föras in strax förbi ventilen.

Om dessa åtgärder inte fungerar bör läkare kontaktas för ställningstagande till fortsatt åtgärd. Exempel på sådan är att med en ledare försöka punktera kuffen, en annan är ultraljudsledd perianal punktion.

Revideringsdatum:
2012-11-19
Manusförfattare:

Märta Lauritzen, uroterapeut, Urologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm.

Faktagranskare:

Birgitta Roshäll, uroterapeut, kirurgmottagningen, Centrallasarettet, Växjö

Christina Ross-Nyberg, uroterapeut, kirurgmottagningen, Centrallasarettet, Växjö

Dela information

Dela |