Riskbedömning, patient
[Läkemedelshantering]
Risker
Läkemedelsbehandling medför alltid risk för misstag av vårdpersonal som kan ge oönskade effekter eller skador hos patienten. Överkänslighet och biverkningar ska hanteras enligt nedan. Fel kan uppkomma i hela processen för läkemedelshantering, det vill säga från ordination, iordningsställande till administration. Den vanligaste orsaken till misstag har visats vara bristande kommunikation.
För vissa läkemedel och patienter innebär ett misstag allvarligare konsekvenser än för andra. Exempel på sådana riskläkemedel är antikoagulantia, sederande läkemedel, narkotiska läkemedel, insulin, koncentrerade elektrolytlösningar och cytostatika. I USA har listor med ”high-alert drugs” tagits fram av Institute for Safe Medication Practice (ISMP 2012). Exempel på utsatta patientgrupper är barn och äldre. Särskild omsorg bör ägnas för att förhindra att misstag sker, exempelvis genom upphandlingar som också väger in förpacknings- och namnlikheter. Läs mer i Vårdhandbokens texter om avvikelse- och riskhantering.
Sveriges Kommuner och Landsting har valt ut åtta områden för att minska vårdskador. Ett av dessa är läkemedelsrelaterade problem som defineras "en händelse eller omständigheter som involverar läkemedelsbehandling som faktiskt eller potentiellt hindrar/interagerar med önskat hälsoutfall". De åtgärder som föreslås är bland annat att identifiera patientens behov av behandling, att kartlägga vilka läkemedel patienten är ordinerad och använder inklusive annan egenmedicinering samt att göra en medicinsk rimlighetsbedömning av patientens läkemedelsanvändning.
Byte av vårdform
Byte av vårdform innebär risker för förlorad eller missad information om patientens läkemedel. När patienter från primärvården ska på planerat eller akut besök i slutenvården ska aktuell ordinationshandling tas/skickas med. Vid utskrivning från slutenvården ska läkemedelsordinationerna vara genomgångna och ingå i den justerade vårdplanen. Ordinationshandling och läkemedelsberättelse eller motsvarande ska följa patienten vid hemgång, skickas till ansvarig läkare i primärvården och till sjuksköterskan i kommunen.
Förskrivare kan via Läkemedelsförteckningen få tillgång till uppgifter om en patients alla läkemedelsuttag på recept under de senaste 15 månaderna. För att få tillgång krävs e-legitimation samt patientens samtycke. Om patienten är oförmögen att lämna samtycke och behovet av vård är absolut nödvändigt kan man använda nödåtkomst. Mer information finns under "Mina vårdkontakter".
Samtliga ordinerade läkemedel medsänds patienten så att behov täcks tills mediciner kan hämtas ut. Normalt inom 24 timmar men vid veckoslut/helger finns behov under längre tid.
Som ett av åtta nationella satsningsområden för att öka patientsäkerheten och reducera vårdskador har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) identifierat att förebygga läkemedelsfel i vårdens övergångar. En metod för detta är läkemedelsavstämning. Denna syftar till en så hög överensstämmelse som möjligt mellan de läkemedel patienten är ordinerad, är i behov av och använder vid det aktuella vårdtillfället. Alla åtgärder i avstämningen är till för att säkra kommunikationen mellan patient och vårdare samt informationsöverföring mellan de olika aktörerna i vården avseende patientens läkemedelsanvändning.
IT-system
Allt mer information om patienternas läkemedel sköts via olika elektroniska system. Dessa innebär många fördelar till exempel vad gäller tillgänglighet av data men innebär också nya typer av risker som dubbelförskrivning av läkemedel om olika system används. Det finns också risker när flera olika system finns men som inte kommunicerar med varandra eller om det blir ett datahaveri och viktig patientinformation försvinner. Här har vårdgivaren ett övergripande ansvar för ledningssystemet för kvalitet.
Överkänslighet och biverkningar
Varningsmärkning ska av behandlande läkare göras i de fall patienten har en säkerställd överkänslighet mot läkemedel eller annat ämne som kan ge allvarliga eller livshotande reaktioner. Tydlig märkning ska göras i journalen och övriga relevanta ställen (till exempel remisser till annan instans). Patienten ska få muntlig och skriftlig information om sin överkänslighet.
Misstänkta biverkningar ska rapporteras till Regionalt biverkningscentrum alternativt direkt till Läkemedelsverket, se Läkemedelverkets hemsida.