Utskrivet 2018-12-10

Till navigering

Tillvägagångssätt

[Magsköljning vid akut förgiftning]

Denna text gäller vuxna. För barn kan specifika riktlinjer finnas.

Informera patienten om varför behandlingen eller undersökningen ska göras, hur den ska utföras och vad den innebär. Ta hänsyn till patientens integritet genom att utföra undersökningen i ett behandlingsrum/undersökningsrum med skydd för insyn. Bedöm tillsammans med patienten om en eventuell tandprotes behöver tas ut.

  • Låt patienten ligga i vänster sidoläge med lätt höjd huvudända och gott stöd för ryggen för att förhindra passivt återflöde av maginnehåll till svalget.
  • Koppla övervakning med EKG och pulsoximeter.
  • Patienten måste först ha minst en perifer venkateter (PVK).
  • Ge alltid syrgas via näskateter (2 liter/minut) eller grimma (4 liter/minut) till medvetandesänkt patient.
  • Ha alltid en sug tillhands som är aktiv för att kunna rensuga svalget vid regurgitation eller kräkning.
  • Bestäm hur långt sonden ska föras ned genom att mäta avståndet från patientens nästipp via örsnibben till spetsen av bröstbenet och markera på sonden med vattenfast penna.
basala_hygienrutiner.gif

Tillämpa basala hygienrutiner

Magsond läggs in på följande sätt:

  1. För in sonden genom munnen ned mot svalget, långsamt men bestämt. Forcera inte.
  2. Gör en kort paus när sonden möter den bakre svalgväggen.
  3. Be patienten svälja och för samtidigt ner sonden förbi svalget.
  4. Be patienten att om möjligt böja huvudet framåt för att sonden ska glida ned i matstrupen.
  5. Fortsätt långsamt och försiktigt att föra ned sonden till markeringen.
  6. Prova att suga i sonden och se om förbindelsen med ventrikeln är fri. Vid tveksamhet kan liten mängd luft (10-20 mL ur en 50 mL spruta) blåsas in samtidigt med auskultation med hjälp av stetoskop över ventrikeln. Ett tydligt blurpljud hörs vid rätt position.
viktigt.gif

Var uppmärksam på patientens reaktion. Dra upp sonden om patienten blir cyanotisk, börjar hosta eller påverkas på annat sätt.

När sonden ligger i magsäcken kan maginnehållet aspireras för att tas till vara för eventuell kemisk analys. Notera om tablettrester eller annat kan aspireras ur ventrikeln. Notera och dokumentera färg och uppskattad mängd. Mängden tablettrester kan approximeras till ingen, liten, måttlig eller riklig. Observera att ringa eller ingen mängd inte utesluter att riklig mängd tabletter kan finnas kvar i ventrikeln.

Magsköljning

Magsköljning kan utföras på tre alternativa sätt:

A. Anslut ett färdigt magsköljningsset med två påsar till den nedlagda sonden med hjälp av ett y-rör och två slangklämmor. Förfyll ena påsen med 200-300 mL kroppstempererat vatten och släpp in det i ventrikeln. Strax efter att allt runnit in omkopplas slangklämmorna så att vätskan kan rinna ut till den andra påsen. Upprepa proceduren 5-6 gånger tills dess att vätskan som kommer ut klarnat upp.

B. Använd en stor spruta (50-60 mL) direkt kopplad till sonden och skölj med upprepade instillationer av 50-60 mL kranvatten tills ventrikelinnehållet klarnar upp, det vill säga inte längre är grumligt eller innehåller synliga tablettrester. Skulle större partiklar komma ur sonden kan man ta loss sprutan och tömma ut partiklar och tablettrester från ventrikelsonden i en rondskål. Vanligen behöver man använda cirka 10 helt fyllda sprutor men antalet kan variera beroende på mängden av tablettrester i ventrikeln.

C. Ett tredje alternativ är att koppla ihop en slang och en tratt och anslut till ventrikelsonden. Skölj i sådant fall via tratten med hjälp av häverteffekten.

När magsköljning utförs enligt något av dessa tre alternativ:

  1. Om fasta bitar täpper till sonden eller slangen, kan man försöka att pumpa loss hindret genom att krama sonden rytmiskt med handen, aktsamt använda sug eller ändra sondläget och ge lätta tryckningar över och runt magsäcken.
  2. Observera både patient och sond noggrant medan magsköljningen pågår. Den nedlagda sonden kan till exempel åka upp.
  3. Ge patienten stöd i ryggen.
  4. Upprepa behandlingen tills dess att lösningen klarnat.
  5. Kontrollera genom mätning att den totala mängden ordinerad lösning kommer tillbaka.
  6. Om de giftiga ämnen som har svalts binds till kol är det lämpligt att avsluta med att instillera (spruta ner) en flytande kolberedning (medicinskt kol/aktivt kol) genom sonden. Ibland ordineras kolberedningen även inledningsvis.
  7. Före avlägsnandet bör sonden klampas med en kraftfull peang. Avlägsna sonden genom att uppmana patienten att ta ett djupt andetag samtidigt som sonden dras upp.
  8. Rensug svalget och torka av munnen på patienten.
  9. Om patienten ska behandlas med upprepat aktivt kol kan en ny sond (vanligen en duodenalsond 18 Ch) läggas in genom näsan som därefter tejpas fast på kinden. Detta görs på särskilda indikationer och enbart på läkarordination. Läs mer i Vårdhandbokens texter om inläggning av sond.
  10. Om kol har spolats ner i en nässond som skall ligga kvar, avsluta med att spola rent sonden för att undvika igenpluggning av kol.
viktigt.gif

Kontrollera att sonden är hel och oskadd när den avlägsnas.

Använt material

Rengör och desinfektera material för flergångsbruk i diskdesinfektor.

Revideringsdatum:
2017-06-20
Manusförfattare:
Kai Knudsen, överläkare, universitetslektor, An/Op/IVA, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg
Faktagranskare:
Grazina Wojnicki-Johansson, verksamhetsutvecklare, leg. sjuksköterska, magisterexamen inom omvårdnad, SU/Sahlgrenska, Göteborg