Utskrivet 2018-12-11

Till navigering

Åtgärder i vården

[Multiresistenta bakterier]

Rationell användning av antibiotika

Överanvändning och felanvändning av antibiotika leder till ökad risk för resistensutveckling. Vårdgivare ska ha riktlinjer för antibiotikaval vid behandling av infektioner och antibiotikaprofylax vid ingrepp.  Rekommendationer bör utformas för att uppnå bästa behandlingsresultatet  och samtidigt undvika resistensutveckling.  Effekten av insatt behandling ska alltid utvärderas och verksamheten bör följa upp hur antibiotika används både på förskrivar- och  enhetsnivå.

Mikrobiologisk provtagning

Adekvat provtagning och provanalys är en förutsättning för att identifiera multiresistenta bakterier. Provtagning kan ske för att fastställa orsaken till en klinisk infektion och kunna ge rätt antibiotikabehandling. Provtagning kan också utföras som en riktad screening för MRB. Som exempel kan nämnas screening av patienter som vistats i en miljö med hög förekomst av MRB, patienter med riskfaktorer för smittspridning såsom sår, eksem, katetrar, läckage av kroppsvätskor och diarré. Provtagning kan också vara aktuell för särskilt infektionsutsatta patientgrupper på exempelvis neonatal-, dialys-, intensivvårdsavdelningar. Lokala anvisningar för MRB-screening finns i de flesta landsting och regioner. Folkhälsomyndigheten har också publicerat en rapport angående screeningrutiner för MRB.

Grundläggande vårdhygieniska rutiner

För att begränsa risken för vårdrelaterade infektioner (VRI) och smittspridning i både vård och omsorg behöver den vårdhygieniska standarden vara på en så god nivå att även okända bärare av MRB kan vårdas utan att smitta sprids. Därtill är det viktigt att bedöma alla patienter avseende risk att sprida smitta. Ökad risk för smittspridning föreligger till exempel vid vätskande sår, diarré och bristande kognitiv förmåga.

Många landsting, regioner och kommuner har utformat vårdhygieniska rutiner för att kunna erbjuda en säker vård och minska risken för smittspridning. Förutom basala hygienrutiner omfattar detta bland annat vårdrumsplacering, rengöring och desinfektion av flergångsutrustning och städning. Den fysiska miljön ska också vara utformad på sådant sätt att risken för smittspridning blir så liten som möjligt. All personal i vård och omsorg ska ha grundläggande kunskap om hygienrutiner samt tillgång till vårdhygienisk expertis.

Särskilda vårdhygieniska rutiner

Vid misstänkt eller konstaterad MRB kan vårdgivaren behöva vidta ytterligare åtgärder för att förhindra smittspridning. Utöver provtagning och grundläggande vårdhygieniska rutiner kan detta innebära särskilda rutiner för exempelvis vårdrumsplacering, rengöring och städning. Många vårdgivare har utformat rutiner för detta. När vårdtagare med misstänkt eller känd MRB överförs mellan vårdgivare är det viktigt att mottagande enhet informeras.

Smittspårning

Vid smittspårning görs en kartläggning för att försöka identifiera smittkällan, fastställa hur smittan kan ha gått till samt om ytterligare patienter kan ha smittats. Syftet med smittspårningen är att stoppa fortsatt smittspridning. Detta gäller alla smittsamma sjukdomar som kan innebära ett hot mot patientsäkerheten. Smittspårningsplikt gäller för MRSA, VRE och enterobacteriaceae med ESBLCARBA.

Revideringsdatum:
2018-10-25
Manusförfattare:
Kristina Trell, hygienläkare, Vårdhygien, Region Skåne
Eva Gustafsson, bitr. smittskyddsläkare, Smittskydd, Region Skåne
Faktagranskare:
Kerstin Möller, hygiensjuksköterska, Vårdhygien, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg
Jessica Ikonen, hygiensjuksköterska, BSc Infection Control Vårdhygien, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg