Behandling av uttorkade slemhinnor

En uttorkad munslemhinna är mycket sårbar och kräver särskild behandling.

I regel beror uttorkningen på att salivproduktionen har minskat. Saliven är rik på muciner som skapar det slem som skyddar munslemhinnan.

En uttorkad slemhinna är som regel rodnad. Ibland finns även vitaktiga beläggningar, särskilt på tungan, och krustabildningar. Krustabildningar är särskilt vanliga i samband med munandning.

Krustor löses genom att man tvättar med rundtork eller skaftad torrpackad skumgummitork.

Tillämpa basala hygienrutiner

Sätt fast torken noggrant på peangen så att den inte lossnar och faller ned i svalget.

1. Tvätta omväxlande med vatten och slemlösande eller smörjande medel tills krustan har lösts upp.
2. Kom ihåg att alltid byta tork mellan varje rengöringsmoment.
3. Avsluta alltid med att bestryka slemhinnan med saliversättningsmedel. Det ska alltid erbjudas personer med muntorrhet och tillförs antingen av vårdpersonalen eller av patienten/vårdtagaren själv.
4. Personer med egna tänder rekommenderas om möjligt salivstimulering med fluorsugtabletter eller fluortuggummin. Viss salivproduktion måste finnas för att tabletter ska kunna smälta i munhålan och inte skada munslemhinnan. Tandvårdspersonalen kan ge råd om lämpliga produkter.