Munhälsa

Daglig munvård - förberedelser

Det är viktigt att alla får möjlighet att själva försöka sköta sin dagliga munvårdsrutin. Samtidigt är det många, framför allt äldre och personer med behov av särskilt stöd, som av integritetsskäl inte vill ha hjälp med munvård. De kan värja sig både verbalt och fysiskt. Många etiska frågeställningar om stöd och hjälp vid munvård kan bli en utmaning för både vård- och omsorgspersonal samt närstående. Det är viktigt att diskutera problematiken och att ta kontakt med tandvården för råd och stöd om det är svårt att hitta en långsiktig lösning. En god munhygien innefattar att regelbundet avlägsna den plackbildning som naturligt bildas i munnen. Placket består av bakteriebeläggningar och är en avskrapbar pålagring i tandköttskanten.

Fluoridtillförsel är det viktigaste försvaret mot kariesskador på tänderna. Grunden för den dagliga munvården är att borsta tänderna två gånger per dag med en tandkräm som innehåller 1450 ppm fluorid. Tandborstningen ska genomföras under 2 minuter. Två cm av tandkräm är lagom att applicera på tandborsten. Det är också viktigt att inte borsta tänderna under rinnande vatten samt att undvika att skölja munnen med vatten efteråt.

Vid muntorrhet behöver det kompletteras med ett extra fluoridskydd. Som extra fluoridskydd rekommenderas i första hand fluoridsköljning med 0,2 % natriumfluorid. Vid eventuella problem med att spotta ut lösningen rekommenderas istället användning av högfluoridtandkräm, alternativt fluoridgel i skena. Högfluoridtandkrämen kan skrivas på recept. Ökad fluoridadministration är den viktigaste delen av de förebyggande insatserna. Den långsamma salivomsättningen hos en muntorr person kompenseras också till viss del av att fluorid i tandkräm eller munskölj stannar kvar längre i munhålan.

Patienter som saknar tänder eller får mat via sond har också behov av daglig munvård eftersom bakteriebeläggningar även kan uppkomma utan att föda intas via munnen, och utan att det finns tänder för placket att fästa emot. Då bildas crustor av intorkat slem och bakterierester som fäster mot slemhinnan. Vikten av en god munhygien ökar om kroppens immunsystem är nedsatt, särskilt vid långvarig sjukdom eller i samband med behandling som negativt påverkar personens egna försvarsfaktorer. En mer omfattande munvårdsrutin krävs också när bakterieväxten i munhålan ökar, till exempel vid muntorrhet. Det kan ibland vara svårt, både ur teknisk och etisk synvinkel, att upprätthålla en god munhygien.

Patientens motorik i händer och ansiktsmuskulatur liksom förmåga att samarbeta, spelar stor roll för resultatet. Att framgångsrikt hjälpa någon med munhygienen bygger på ett stort förtroende, där personens egna förutsättningar och önskemål är centrala för ett lyckat resultat.

Förberedelser

  • Om patienten har avtagbara tandproteser ska de tas ut innan tandborstningen påbörjas.
  • Eventuell tandprotes placeras på en servett, i en rondskål eller liknande. Läs mer om rengöring av fastsittande bro- eller käkbensförankrade proteser samt avtagbara proteser i texten Tandprotetiska ersättningar.
  • Använd en mjuk tandborste med relativt litet borsthuvud. Ett kraftigt skaft ger bäst grepp.
  • Vid eventuell användning av elektrisk tandborste bör tandvårdspersonal rådfrågas.
  • Tandkräm ska innehålla fluorid för patienter som har egna tänder. För patienter med torra och känsliga slemhinnor kan specialtandkräm vara nödvändig.
  • Även andra munhygieniska hjälpmedel behövs, såsom tandstickor, tandtråd och mellanrumsborstar. Rådgör med tandvårdspersonalen.
  • Många sjukdomstillstånd ökar risken för karies. Ofta behövs även daglig tilläggsbehandling med ytterligare fluoridpreparat, följ tandvårdspersonalens rekommendationer.
  • Behandling med klorhexidinpreparat för plackkontroll används endast på individuell indikation och efter ordination från tandvårdspersonal.

Material för munvård

Bild som visar olika typer av tandborstar
Exempel på olika typer av tandborstar

Det finns många olika modeller av tandborstar. Alla syftar till att underlätta arbetet med munhygienen som ofta kräver både motorik och tid. Ett generellt råd är att använda en tandborste som är mjuk och utformad så att resultatet av tandborstningen är tillfredsställande och inte lämnar oborstade ytor.

Bild som visar eltandborste
Elektrisk tandborste

En elektrisk tandborste kan ibland vara ett utmärkt hjälpmedel. Vid användning av elektrisk tandborste bör tandvårdspersonal tillfrågas om tekniktips.

Bild som visar mellanrumsborstar
Bild som visar olika storlekar av mellanrumsborstar
Exempel på olika modeller av mellanrumsborstar

Mellanrumsborstar möjliggör stöd och hjälp vid munvård utan att patienten behöver samverka med att gapa. Borstarnas olika storlekar gör att det finns en optimal borste för alla olika mellanrum mellan tänderna. Tandvårdspersonalen kan hjälpa till med instruktioner och motivation.

Bild som visar hur tandtråd används
Tandtråd med specialutförande

Tandtråd med specialutförande, framtagen för att rengöra utrymmet mellan brokonstruktionen och slemhinnan, annars kan bakteriebeläggningar lätt ansamlas och orsaka tandköttsinflammation.

Bild som visar skumgummitork
Skumgummitork

Skumgummitork är användbara för att rengöra och fukta sköra slemhinnor, och kan även användas när det är svårt för patienten att använda en vanlig tandborste.

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Samlingssida för alla sidor inom basala hygienrutiner och klädregler.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan