Utskrivet 2018-11-14

Till navigering

Omläggning och skötsel

[Nefrostomi]

Denna text gäller vuxna. För barn kan specifika riktlinjer finnas.

Förbandet runt instickstället inspekteras dagligen. Olika typer av förband har olika bytesfrekvens, se nedan. Kopplingsstycket (förbindelseslangen) mellan nefrostomikatetern och urinuppsamlingspåsen byts i samband med byte av nefrostomikatetern eller vid behov.

Urinuppsamlingspåsen byts 1 gång/vecka eller oftare vid behov [14]. Välj en urinuppsamlingspåse där slanglängden anpassas till patientens rörlighet. Fördelen med kort slanglängd är att risken minskar för att patienten fastnar med urinuppsamlingspåsen i samband med aktivitet och sängläge.

Nefrostomikatetern byts med jämna intervall enligt läkarordination, vanligen mellan 3-6 månader.

tillverkarens_bruksanvisning.gif

Se tillverkarens bruksanvisning

Om trevägskran används byts denna med intervall 1 gång/dygn - 1 gång/vecka enligt tillverkarens anvisning. För att behålla det slutna systemet bör trevägskranen (ur hygienaspekt) bytas i samband med att förbindelseslangen byts.

Vid omläggning rengörs huden i första hand med Klorhexidinsprit men Natriumklorid 9 mg/mL används också enligt lokala anvisningar. Läs mer om Huddesinfektion.

lokala_anvisningar.gif

Lokala anvisningar

Olika typer av förband

Det finns olika typer av förband. Val av förband bör anpassas individuellt. Förbandets syfte är att fixera nefrostomikatetern och att skydda insticksstället. Det är viktigt att se till att det inte bildas en knick på katetern.

  • Förband utvecklat för drän och nefrostomi, har en hudskyddande platta som är hydrocolloid och tillåter läkning av sår med liten sekretion samt fästanordning som väl fixerar katetern. Förbandet byts 1 gång/vecka eller oftare vid behov. Patienten kan duscha utan att förband behöver skyddas eller bytas.
  • Självhäftande absorberande kompress. Byts 2-3 gånger/vecka. Bör bytas efter dusch. Vid användandet av självhäftande absorberande kompress kan med fördel en liten ren kompress lindas runt eller läggas under nefrostomin närmast huden för att minska risken för knickbildning.
  • Allt-i-ett förband med transparent film och en absorberande dyna. Förbandet är vattentätt. Patienten kan duscha med förbandet. Förbandet bör bytas 1-2 gånger/vecka.
Bild som visar nefrostomi och förband
Exempel på omläggning och förband vid nefrostomi. Katetern fixeras lagom hårt, det får inte strama. Katetern måste kunna ha viss rörelseförmåga när patienten rör sig.

Byte av förband och urinuppsamlingspåse

Material:

  • Handdesinfektionsmedel.
  • Engångs plastförkläde eller ren skyddsrock.
  • Rena undersökningshandskar.
  • Klorhexidinsprit (Natriumklorid 9 mg/mL enligt lokala anvisningar)
  • Hygienunderlägg.
  • Kompresser.
  • Specialförband för nefrostomi.
  • Urinuppsamlingspåse, exempelvis 350 mL tömbar.
  • Ficka eller band för fixering av urinuppsamlingspåsen.
  • Hudvänlig häfta eller specifik häfta anpassad för fixering av katetrar och dränage.
  • Avfallspåse.

Gör så här:

basala_hygienrutiner.gif

Tillämpa basala hygienrutiner

  1. Informera patienten och tänk på patientens integritet.
  2. Ta fram det material som behövs. Lägg allt lätt åtkomligt på en rengjord och desinfekterad yta eller på ett rent underlägg.
  3. Ta på plastförkläde.
  4. Desinfektera händer och underarmar, gnid in tills det är torrt [13].
  5. Ta på handskar.
  6. Placera hygienunderlägget under nefrostomikatetern.
  7. Lossa förbandet och ta bort det nedsmutsade förbandet och lägg det i en plastpåse.
  8. Byt handskar.
  9. Inspektera huden runt katetern [14].
  10. Rengör huden kring nefrostomin samt själva nefrostomikatetern med en ren kompress fuktad med Klorhexidinsprit, eller Natriumklorid 9 mg/mL enligt lokal anvisning.
  11. Torka försiktigt den omgivande huden torr med en mjuk kompress och applicera det nya förbandet .
  12. Fixera nefrostomikatetern mot kroppen med hudvänlig häfta, så knickbildning undviks [14]. En extra förstärkning av katetern är i de flesta fall nödvändig. Kateterslangen fixeras med en tejp mot huden 10-20 cm från insticksstället. Det är viktigt att man ser till att katetern fixeras lagom hårt. Det får inte strama. Katetern måste kunna ha viss rörelseförmåga när patienten rör sig. Sitter det för stramt kan katetern åka ut och/eller orsaka smärta. Patienten kan med fördel sitta framåtlutad när katetern fixeras för att skapa en naturlig rörelseförmåga.
  13. Anslut den rena urinuppsamlingspåsen till förbindelseslangen.
  14. Fixera påsen i benband/ficka på benet [14].
  15. Knyt ihop avfallspåsen och kassera i soporna.
  16. Ta av plastförkläde och handskar, desinfektera händer och underarmar.

Byte av kopplingsstycke (förbindelseslang)

På nefrostomikatetern (vid nyinläggning eller byte) kopplas i de flesta fall ett mellanstycke för att möjliggöra att en urinpåse kan kopplas på. Denna bör bytas vid behov eller i samband med kateterbyte.

lokala_anvisningar.gif

Lokala anvisningar

Se lokala anvisningar för vilket material som förskrivs till patienter med nefrostomi i hemmet.

Material

  • Plastförkläde
  • Handdesinfektionsmedel
  • Engångshandskar
  • Rena kompresser
  • Hygienunderlägg
  • Avfallspåse
  • Kopplingsstycke (förbindelseslang)
  • Urinuppsamlingspåse
  • Eventuellt trevägskran

Gör så här:

basala_hygienrutiner.gif

Tillämpa basala hygienrutiner

  1. Informera patienten.
  2. Ta fram det materialet som behövs. Lägg allt lätt åtkomligt på en rengjord och desinfekterad yta eller på ett rent underlägg.
  3. Ta på plastförkläde.
  4. Desinfektera händer och underarmar, gnid in tills det är torrt [13].
  5. Ta på handskar.
  6. Placera ett rent absorberande underlägg under nefrostomikatetern.
  7. Håll ett par rena kompresser under kopplingen och koppla loss urinuppsamlingspåsen. Skruva bort kopplingsstycket och lägg det i avfallspåse. Skruva på det nya kopplingsstycket och ny trevägskran om sådan används.
  8. Sätt på en ny urinuppsamlingspåse. 
  9. Knyt ihop avfallspåsen och kassera i soporna.
  10. Ta av plastförkläde och handskar, desinfektera händer och underarmar.
Revideringsdatum:
2018-09-14
Reviderad av:
Birgitta Roshäll, uroterapeut, Kirurgmottagningen, Centrallasarettet Växjö
Christina Ross-Nyberg, uroterapeut, Kirurgmottagningen, Centrallasarettet Växjö
Gun Danielsson, biträdande universitetssjuksköterska, Patientområde Bäckencancer/Urologi, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge
Manusförfattare:
Birgitta Roshäll, uroterapeut, Kirurgmottagningen, Centrallasarettet Växjö
Christina Ross-Nyberg, uroterapeut, Kirurgmottagningen, Centrallasarettet Växjö
Gun Danielsson, biträdande universitetssjuksköterska, Patientområde Bäckencancer/Urologi, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge
Åsa Bäärnhielm, vårdenhetschef, Urologen, Södersjukhuset, Stockholm
Riitta Ahonen, sjuksköterska, stomiterapeut, Uroterapienheten, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna
Faktagranskare:
Erick Naeselius, enhetsledare, specialistsjuksköterska inom kirurgi, Avd 65, Urologiska kliniken, Södersjukhuset, Stockholm