Administrationsvägar och skötselråd

Nasogastrisk sond

Nasogastisk näringssond är förstahandsalternativet när enteral nutrition ska tillföras under begränsad tid, upp till 4-6 veckor. För att tolereras så väl som möjligt, bör näringssonderna vara mjuka och så tunna som möjligt. Nasogastriska sonder finns i olika material. Materialet styr hur länge sonden kan ligga.

Det finns sonder i olika längder anpassade till om det är barn eller vuxna som ska sondmatas och till var i mag-tarmkanalen sondspetsen ska placeras.

Sonderna innehåller ofta ledare för sondnedläggning och en del har röntgentät avståndsmarkering.

Inläggning av sond

Se Vårdhandbokens texter om inläggning av sonder.

Näsvård vid nasogastrisk sond

• Arbeta alltid aseptiskt.
• Inspektera näsan varje dag.
• Torka försiktigt ur näsan med en fuktig kompress när det behövs. Var observant på eventuella sår och/eller krustor.
• Undvik tryckskador genom att då och då ändra sondens fixeringsläge.

Gastrostomi - infart till magsäcken

Om patienten behöver enteral nutrition under en längre tid (>4-6 veckor) bör man överväga om en gastrostomi ska anläggas. Flertalet patienter föredrar och tolererar en gastrostomi bättre än en nasal sond, men detta ska vägas mot risken för komplikationer från stomin.

Dokumentera vilken sorts kateter som anläggs.

Perkutan endoskopisk gastrostomi (PEG)

PEG anläggs som en förbindelse genom bukväggen till magsäcken med hjälp av ett gastroskop. Katetern hålls på plats med hjälp av en stopplatta på insidan och en stopplatta som fixeras på utsidan mot bukväggen. En PEG kan börja användas samma dag som den sätts. Det går bra att bada och duscha med PEG.

Om det blir stopp i PEGen, spruta igenom den med vatten eller aspirera. Ibland kan man behöva ta i ganska hårt. Kontakta läkare eller sjuksköterska om det inte går att få bort stoppet.

En PEG ska tas bort när patienten avlidit. En tejpbit kan förhindra det mesta av läckaget.

Läs om olika typer av sondnäring i texten Val av sondnäring.

Öppen gastrostomi

Öppen gastrostomi, även kallad Witzelfistel, är en metod då en kateter anläggs genom ett operativt ingrepp. Den hålls på plats genom en ballong i magsäcken och en platta som fixeras på utsidan mot bukväggen.

När patienten har haft en PEG eller öppen gastrostomi i mer än 6-8 veckor och om stomat är läkt kan man byta till en knapp eller gastrostomikateter.

Gastrostomikateter

Gastrostomikateter, även kallat gastrotub, är en ersättningskateter med invändig fixeringsballong och utvändig fixeringsplatta för placering i redan etablerad, läkt stomi till magsäcken.

Gastrostomiport - knapp

Knappen har en låg profil och är lätt att dölja. Knappen fixeras med till exempel en ballong på insidan av magsäcken och en fixeringsplatta på utsidan mot bukväggen. Vid matning kopplas en kopplingsslang till knappen.

Skötsel av gastrostomi

Det är viktigt att gastrostomin sköts enligt klara rutiner för att minska risken för komplikationer. Den vanligaste komplikationen är sårinfektion runt katetern.

Lokala anvisningar

Se lokala anvisningar för pre- och postoperativa rutiner. Inspektera gastrostomin dagligen.

• Inspektera gastrostomin dagligen.
• Rengör dagligen med tvål och vatten runt katetern eller knappen och under plattan.
• Torka torrt med en ren handduk eller kompress.
• Förband kan appliceras runt kateteringången för att hålla den torr.
• Lägg ingen kompress under plattan om inte patienten särskilt önskar det.
• Om förband används, byt minst en gång per dag eller vid behov.
• Lapisera eventuellt granulom vid sond- eller kateteringången.
• Tänk på att hålla huden så torr som möjligt vid lapisering på grund av risken för frätskada. Skydda huden runt granulomet.
• Vrid PEGen ett halvt varv varje dag för att förhindra att den inre plattan fastnar i ventrikelväggen.
• Inspektera runt katetern dagligen och var uppmärksam på eventuella tryck- och/eller infektionssymtom.
• Dokumentera eventuella förändringar och rapportera dem till den ansvariga läkaren.
• Kontrollera så att det inte uppstår tryckskador vid kateteringången när patienten ökar i vikt. Det är bättre att plattan mot bukväggen sitter något för löst än för hårt.
• Spola katetern med 20-50 ml vatten efter varje måltid och efter läkemedelstillförsel. Anpassa mängden vatten till kateterns storlek och längd. Det gäller särskilt barn.
• Spola katetern dagligen med 20-50 ml vatten när den inte används. Anpassa mängden vatten till storlek och längd. Det gäller särskilt barn.
• Om gastrostomikatetern/knappen åker ut ska genast någon form av kateter sättas dit för att hålla stomat öppet tills en ny kateter/knapp kan införas. Se till att det alltid finns en reservkateter av samma sort och storlek till hands.

Sond till tarmen och jejunostomi - infart till tunntarmen

Om det finns ett hinder i magsäcken, i gall- och bukspottkörtelgångarna, om magsäcken är bortopererad eller om patienten har en stor gastroesofagal reflux kan sondspetsen behöva placeras i duodenum eller i jejunum. Det finns olika alternativ.

• En nasoduodenalsond kan föras ner. Sondspetsen placeras då i duodenum.
• En tunn kateter kan anläggas, i samband med operation i buken, direkt till jejunum via bukväggen (jejunostomi).
• En PEG, gastrostomikateter eller knapp med dubbellumen kan användas där sondspetsen mynnar i jejunum.

När sondspetsen placerats i tunntarmen bör sondmatningspump användas. Näringstillförseln bör inledas långsamt till individuell toleransgräns. Vanligtvis tolereras inte högre hastighet än 125 ml per timme. För mindre barn gäller lägre matningshastighet.

Avsluta sondmatningen med att skölja igenom sonden med 20-50 ml vatten. Anpassa mängden vatten till sondens storlek och längd. Det gäller särskilt för barn. Torka av koppling och lock på sonden med rent vatten efter varje matningstillfälle och med klorhexidinsprit 5 mg/ml minst en gång om dagen.