Utskrivet 2018-11-14

Till navigering

Val av sondnäring

[Nutrition, enteral]

Typ av sondnäring väljs utifrån patientens tillstånd, diagnos, vätske- samt energi- och näringsbehov. För att täcka vätskebehovet tillförs dessutom vätska. Läs mer om bedömning av behov i Vårdhandbokens texter om nutrition. Sondnäringar måste innehålla alla nödvändiga näringsämnen i rätt proportion och vara så tunnflytande att de kan passera genom en tunn sond. För barn används speciella preparat. Det finns sondnäringar för barn från 6 månaders ålder. Från cirka 7 års ålder kan barn få sondnäringar avsedda för vuxna. På senare år har utbudet av olika typer av sondnäringar ökat betydligt. Oavsett typ brukar sondnäringar vara glutenfria och endast innehålla spår av laktos. Det är alltid viktigt att läsa tillverkarens produktfaktablad innan beslut tas om vilken sondnäring som ska användas. Vid val av typ bör dietist tillfrågas.

Standardsondnäringar

Standardsondnäring - 1 kcal/mL. Osmolariteten är i nivå med osmolariteten i plasma (280 – 300 mmol/l). Näringsinnehållet motsvarar i stort sjukhuskosten med avseende på så väl de energigivande näringsämnena som vitaminer och mineralämnen. Finns med eller utan fibrer.

Låg energi

Sondnäring med låg energi innehåller per energienhet samma mängd vitaminer och mineralämnen som standardsondnäringar men totalt mindre energi. De är avsedda för patienter med ett lågt energibehov.

Energirika och/eller proteinrika sondnäringar 

Energirika och/eller proteinrika sondnäringar - 1,2 - 2,0 kcal/mL, 6,0 – 10,0 gr protein/ 100 mL. Dessa kan ge långsammare magsäckstömning jämfört med standardsondnäring. Finns med eller utan fibrer. De är avsedda för patienter med ett förhöjt behov av energi och/eller protein. Dessa sondnäringar kan också användas på indikation vätskerestrektion.

Specialsondnäringar 

Specialsondnäringar är anpassade efter specifika behov eller till ett visst sjukdomstillstånd. Evidensbasen är dock fortfarande begränsad. Användningen av specialsondnäringar ska baseras på en medicinsk bedömning och beslutas av patientansvarig läkare, gärna i samråd med dietist. Det finns specialsondnäringar avsedda för enteral nutrition vid till exempel diabetes, glukosintolerans, malabsorptionstillstånd och trycksår. Dessa avviker på olika sätt i sin näringssammansättning från standardsondnäringar till exempel i val av ingående fettsyror och val av proteinkällor. En del fabrikanter märker också sina produkter som anpassade enligt kosher- eller halalregler.

Flera sondnäring innehåller kostfiber, men mängden och typen varierar mycket mellan olika sondnäringar. Det vetenskapliga underlaget för att ordinera någon specifik typ av sondnäring utifrån dess fiberinnehåll är dock mycket begränsat.

Förvaring och hantering

Industritillverkade sondnäringar i ursprunglig flaska, plastpåse eller motsvarande är sterila produkter och hanteras på följande sätt:

  • Oöppnad förpackning kan förvaras i rumstemperatur.
  • Öppnad förpackning som förvaras i kylskåp ska användas inom den tid som tillverkaren anger. Det är dock viktigt att sondnäringen är rumstempererad när det ska ges.
  • Öppnad förpackning som förvaras i rumstemperatur ska kasseras efter fyra timmar.
  • Öppna system tillåter vanligen inte heller längre hängtid än 4 timmar.
  • Slutna system kan hänga upp till 24 timmar.
lokala_anvisningar.gif

Lokala anvisningar

tillverkarens_bruksanvisning.gif

Se tillverkarens bruksanvisning

Ovan angivna rekommendationer är generella. Varje vårdenhet ska upprätta egna hygienanvisningar med hänsyn tagen till de lokala förutsättningarna. Vidare ska tillverkarens bruksanvisning följas.

Revideringsdatum:
2017-10-13
Manusförfattare:
Elisabeth Rothenberg, biträdande professor, med. dr, Högskolan i Kristianstad
Faktagranskare:
Eva Carlsson, leg. sjuksköterska, fil.dr., forskningshandledare, Universitetssjukvårdens forskningscentrum, Region Örebro län
Mikael Karlsson, leg dietist. Doktorand Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, klinisk nutrition och metabolism Uppsala Universitet, Lindesbergs lasarett