Utskrivet 2018-12-10

Till navigering

Ätstödjande åtgärder - att underlätta ätandet

[Nutrition]

Det kan finnas många olika skäl som motiverar ordination av ätstödjande åtgärder [1,8] som syftar till att underlätta och stödja ätande för optimalt intag av energi- och näringsämnen, värdighet och livskvalitet. Exempel på ätstödjande åtgärder:

  • Anpassad sittställning.
  • Hjälp att lägga upp mat på tallriken.
  • Hjälp att hälla upp dryck.
  • Hjälp att skära upp/dela maten på tallriken.
  • Guidning för att äta själv.
  • Verbal instruktion/uppmuntran.
  • Matning.
  • Åtgärder för att skapa lugn/avskildhet.
  • Äthjälpmedel.
  • Skapa gemenskap.

En avvägning i det individuella fallet måste alltid göras om vilken typ och hur mycket stöd som behövs. Detta måste ske med lyhördhet och respekt för individens autonomi och värdighet. Om man drabbats av till exempel stroke eller Parkinsons sjukdom kan man uppleva det svårt att äta tillsammans med andra människor och istället föredra avskildhet under måltiden.

För en del patienter kan matning vara motiverat. Indikationen kan vara motorisk eller kognitiv dysfunktion, men också muskelsvaghet och orkeslöshet. Matningshastigheten måste alltid anpassas individuellt. Om matningstakten är långsam kan maten behöva värmas under matningens gång. Maten får inte heller vara för het. Om matningstiden blir orimligt lång är det viktigt att överväga andra åtgärder såsom energiberikning av maten för att kunna minska portionsstorleken, konsistensanpassning för att underlätta tuggning och sväljning eller att ge enteral nutrition som stöd. Rådgör med en dietist.

viktigt.gif

Tänk på att temperaturen kan bli ojämn på mat värmd i mikrovågsugn.

Vid matning

Den som ska mata måste tvätta och desinfektera händerna före matningenföre matningen och inte ha rökt. Det är viktigt att själv sitta i en ergonomiskt riktig ställning för att orka med och för att få ögonkontakt med den som ska matas. Det kan många gånger vara en fördel att i stället för att mata, hjälpa till att föra handen till munnen på den som skall äta. Patienten kan också behöva hjälp att aktivera sväljningen genom att uppmanas svälja.

Det är oerhört viktigt att vara professionell och inte blanda in sina egna preferenser. Mat till sjuka utgör en del av behandlingen. Den som serverar eller matar måste därför förhålla sig neutral till det som serveras och inte låta sin egen uppfattning överföras på den som ska äta. Det riskerar att påverka situationen negativt. Tvärtom är det viktigt att istället försöka uppmuntra och stötta den som ska äta till ett så bra intag som möjligt. Den som blir matad känner också om personalen är jäktad eller stressad. Därför bör raster förläggas så att de inte blir en källa till stress vid matningen. Det är också viktigt att se till att den som blir matad inte har mat i munnen innan man ger nästa tugga för att undvika felsväljning. Uppmana honom eller henne att känna efter med tungan om munnen är tom eller inte.

  • Ge lämplig tuggstorlek.
  • Mata i lagom takt.
  • Berätta vad som händer.
  • Undvik samtal under måltiden för att främja koncentrationen och minska risken för aspiration.
  • Bra sittställning.

En bra sittställning är viktig. Att halvsitta i sängen under måltiden är inte att rekommendera. Risken för felsväljning ökar om man inte sitter bra. Muskler kan spännas ojämnt och kan leda till låsningar i käkar och tunga på grund av tonusökningen om sittställningen är felaktig. Sjukgymnast arbetsterapeut kan vara behjälpliga när det gäller träning av bålstabilitet, för att finna en bra sittställning eller sittplats. Ett sitthjälpmedel som även armarna kan vila på ger det stöd som behövs för patienter med nedsatt balans.

Fler sätt att underlätta ätandet

Det finns olika typer av äthjälpmedel som kan underlätta ätandet. Ansvarig för ordination är i första hand arbetsterapeut.

  • Patienter som har svårt med figur- eller bakgrundskontraster, det vill säga att se vad som är på tallriken, kan bli hjälpta av en stark färg på porslinet och av att de olika komponenterna på tallriken inte blandas ihop.
  • Den som har svårt att avgöra storleken på tuggan kan behöva äta med en liten sked för att undvika att få för mycket mat i munnen på en gång.
  • Undvik bestick i metall för patienter med bitreflexer (till exempel vissa personer med stroke och gravt dementa personer) eftersom de kan skada sina tänder.

Ett optimalt energi- och näringsintag kan också främjas genom lindring av problem som finns i samband med ätande, exempelvis kan smärtlindring vara motiverad i samband med måltid. För att lindra smärta i mun och/eller svalg kan man också låta patienten suga på en isbit innan han eller hon äter eller dricker. Vid uttalade munhälsoproblem kan tandläkare och tandhygienist vara behjälpliga, och logoped vid sväljproblem (dysfagi).

Efter måltid

Kontrollera att det inte finns någon mat kvar i munnen som kan orsaka problem efter avslutad måltid. Utför munvård om det behövs. Dokumentera patientens mat- och vätskeintag om det är ordinerat.

Läs om enteral nutrition och parenteral nutrition i Vårdhandbokens texter.

Revideringsdatum:
2017-03-21
Manusförfattare:

Elisabet Rothenberg, leg dietist, biträdande professor, Högskolan Kristianstad

Faktagranskare:

Ann Ödlund Olin, leg sjuksköterska, med dr, vårdutvecklingsledare, Kvalitet och patientsäkerhet, enheten för Omvårdnadskvalitet, Karolinska universitetssjukhuset