Utskrivet 2012-05-22

Till navigering

Cirkulationsbesvär

[Orörlighet, komplikationer]

Sängläge ger först en minskad blodvolym perifert och en ökad blodvolym centralt. För att hålla blodtrycket konstant pumpar hjärtat långsammare och pulsfrekvensen sjunker något, slag- och minutvolym ökar och motståndet i de perifera kärlen minskar.

På grund av den ökade blodvolymen centralt minskar insöndringen av antidiuretiskt hormon, som bland annat hämmar urinutsöndringen, och patienten får en ökad diures som resulterar i minskad plasmavolym redan inom några dagar.

Hjärtats prestationsförmåga minskar efter en längre tids sängläge, pulsfrekvensen ökar och slag- och minutvolymen minskar [1].

När patienten ställer sig upp omfördelas blodvolymen på nytt med risk för blodtrycksfall. Patientens pulsfrekvens ökar, slag och minutvolym minskar och det perifera motståndet i kärlen ökar så att ett normalt blodtryck bibehålls [2].

Blodtrycksfall kan medföra blekhet, yrsel, ökad hjärtfrekvens och risk finns att patienten svimmar. Det är därför viktigt att personalen har kunskap om och är uppmärksam på dessa symtom, och i möjligaste mån förebygger blodtrycksfall genom att få patienten att röra på sig liggande och sittande i sängen innan uppstigning [2].

Förebygga cirkulationsbesvär

För att undvika ett blodtrycksfall kan patienten uppmanas att trampa kraftigt med fötterna innan han eller hon långsamt reser sig.

Blodpropp

Sänkt blodtryck i kombination med skador på blodkärlsväggen som orsakats av det yttre trycket från underlaget ökar risken för trombos. I vissa fall kan blodproppen lossna, följa med blodströmmen och orsaka till exempel lungemboli. Risken för lungemboli ökar med stigande ålder [3].

Blodproppar uppkommer vanligen i underbenets vener, speciellt i vadmuskulaturen. Vanliga symtom är svullnad, tyngdkänsla, rodnad, värmeökning i vaden och lätt förhöjning av kroppstemperaturen samt ömhet och smärta vid rörelse [4].

Risken för blodpropp ökar alltid vid kirurgisk behandling [5] och vissa medicinska sjukdomstillstånd som slaganfall, hjärtinfarkt, cancer och tidigare blodpropp.

Förebygga blodpropp

För att motverka blodpropp bör patienten informeras om vikten av att vara aktiv, till exempel uppmanas att sitta upp, stå eller gå i den mån det är möjligt. I annat fall stimuleras patienten att "trampa symaskin" med fötterna och böja och sträcka i knälederna så ofta som möjligt [6]

Kompressionsstrumpor med graderad kompression har en förebyggande effekt mot blodpropp. Det är viktigt att strumporna är väl måttanpassade med högst tryck distalt. Knälånga kompressionsstrumpor har oftast lika god effekt som lårlånga [7]. Kompressionsklass I, det vill säga lätt kompression, rekommenderas. Råd om utprovning kan erhållas av Apoteket eller via respektive läns sårgrupp.

Patientansvarig läkare bedömer om behov av trombosprofylax föreligger, i första hand läkemedel som till exempel blodförtunnande medel.

Revideringsdatum:
2010-12-15
Manusförfattare:

Anna-Christina Ek, professor, Institutionen för Medicin och Vård, avdelning för omvårdnad, Hälsouniversitetet, Linköping

Annika Billhult, Med dr., leg sjukgymnast, FoU-enheten i Södra Älvsborg, Borås

Faktagranskare:

Kristina Kindblom, leg sjukgymnast, med.dr. Karolinska institutet

Publicerad:
2010-02-02

Dela information

Dela |

© Inera AB