Utskrivet 2018-12-11

Till navigering

Komplikationer

[PICC-line]

Denna text gäller vuxna. För barn kan specifika riktlinjer finnas.

viktigt.gif

Rapportera alltid PICC-relaterade komplikationer som uppstår till ansvarig läkare.

Komplikationer efter inläggning

Blödning

En liten blödning uppstår oftast vid insticksstället det först dygnet. Tryckförband anläggs och detta avlägsnas inom något dygn för att undvika kolonisering av mikororganismer [15].  Informera patienten om att inspektera insticksstället och ta kontakt vid  behov. Om det blöder mer än små mängder eller längre än några dagar bör inläggande enhet kontaktas.

Flebit i överarmen

Första veckan efter inäggning av den perifert insatta centrala katetern (PICC) kan patienten få en retning från blodkärlets insida, mekanisk flebit. Symtomen kan vara smärta, svullnad, rodnad eller värmeökning i PICC-line-sidans överarm. Patienten bör instrueras av inläggaren att detta kan förebyggas genom att applicera mild värme på överarmen 3-4 gånger dagligen de första veckan. Smärtlindring med exempelvis paracetamol eller NSAID kan också behövas och ordineras av läkare. NSAID-gel kan vid behov appliceras lokalt på överarmen. Infektion är ovanligt, men måste alltid uteslutas som differentialdiagnos. Mekanisk flebit förekommer ytterst sällan efter ultraljudsledd inläggning i överarmen [32].

Vid flebit/tromboflebit som inte svarar på upp till en veckas värmebehandling, görs en individuell avvägning mellan besvärens grad, trombosmisstanke och behovet av att ha katetern kvar. Samråd med ansvarig läkare. Katetern kan användas trots mekanisk flebit.

Kateterskada med läckage

PICC-line kateterns yttre del kan skadas så att den läcker vätska vid injektion eller infusion. Orsaken är oftast att katetern legat knickad under bandaget. Vissa PICC-line katetrar kan repareras om de skadas i sin yttre del. Kontakta PICC-line ansvarig sjuksköterska för hjälp.

Kateterdislokation

En PICC-line kan röra sig några millimeter eller till och med någon centimeter in eller ut ur kärlet. Om katetern har rört sig mer än någon enstaka centimeter, bör PICC-line ansvarig sjuksköterska kontaktas. Vid osäkerhet om kateterspetsen fortfarande är korrekt placerad i övre hålvenen kan slätröntgen visa kateterspetsläget. Sidobild bör också tas för att säkerställa att katetern inte på annat sätt ändrat läge och behöver avlägsnas. Rådgör med ansvarig läkare och utgå från patientens behov och situation.

Ocklusion

Svårigheter att aspirera blodretur eller att injicera/infundera i en centralvenös infart kan vara orsakat av följande.

Mekaniska orsaker

Uteslut mekaniska orsaker genom att kontrollera om

  • avstängingsklämmor och trevägskranar är stängda
  • infusionsslangen är knickad
  • icke fungerande injektionsmembran.

Kateterspetsen ligger an mot kärlväggen

Stopp kan även bero på att kateterspetsen ligger an mot kärlväggen. Prova att åtgärda det genom att

  • be patienten att vrida på huvudet, sträcka på halsen, prova olika sidolägen, sitta eller ligga
  • be patienten hosta, djupandas, krysta, lyfta armen på PICC-line sidan
  • spola, om det går, med ytterligare 20-40 mL Natriumklorid 9mg/mL, utan att forcera mot motstånd.

Fibrinbeläggning/ -strumpa i coh runt kateterspetsen

En vanligt förekommande komplikation för alla centravenösa infarter är fibrinbeläggning. Tecken på detta är att det går att injicera/infundera med inte att aspirera i infarten. Fibrinbeläggning kan verifieras med kontraströntgen [17].

Åtgärd:

  • Trombolysbehandling med alteplase (Actilys) [2] som ska vara ordinerat av läkare. Se FASS för indikation och tillvägagångssätt.

Fettocklusion orsakad av parenteral nutrition

Tecken på fettocklusion är tilltagande svårigheter att injicera/infudera och aspirera.

Åtgärd:

  • Steril Etanol 40-70% kan användas för att lösa upp fett [2]. Etanol är skadligt för polyuretan som är det vanligaste katetermaterialet och ska därför användas med försiktighet och endast efter ordination av läkare.

Läkemedelsutfällning i katetern om inkompatibla läkemedel blandas

Tecken på läkemedelsutfällning är svårigheter att injicera/infudera och aspirera.

Åtgärd:

Instillation i katetersystemet av natriumhydroxid eller saltsyra, beroende på läkemedelets surhetsgrad [2]. Behandling endast efter ordination av läkare.

lokala_anvisningar.gif

Lokala anvisningar

Se lokala anvisningar för trombolytisk behandling.

Kateterrelaterad överarmstrombos

Symtom på kateterrelaterad överarmstrombos kan vara ödem i arm, skuldra, nacke eller ansikte. Eventuellt vidgade vener i armveck, överarm, skuldra och hals, beroende på trombosens utsträckning. Rodnad och smärta över kärlsträngarna kan förekomma.

Vid ovanstående symtom och misstanke om kateterrelaterad överarmstrombos rekommenderas ultraljud över området.

Behandling med antikoagulantia ges enligt lokala riktlinjer och efter läkarordination. Katetern kan ofta sitta kvar, om patienten har behov av den [2,33]. Den bör dock avlägsnas vid progress av trombos trots antikoagulantia [12,34]

lokala_anvisningar.gif

Lokala anvisningar

Behandling med antikoagulantia ges enligt lokala anvisningar.

Lungemboli

Lungemboli i samband med PICC-line är ovanligt. Symtom på lungemboli kan vara nytillkommen eller ökad andfåddhet, bröstsmärtor som kan vara andningsrelaterade, hjärtarytmi inte sällan förmaksflimmer. I enstaka fall yrsel och svimning, ofta i kombination med subfebrilitet. Rekommenderad behandling beslutas individuellt.

lokala_anvisningar.gif

Lokala anvisningar

Lokala anvisningar för hantering av kateterrelaterad överarmstrombos och lungemboli.

Infektioner

En centralvenös infart, såsom en PICC-line, innebär en infektionsrisk. En noggrann aseptik vid inläggning och handhavande minskar infektionsrisken [19]. Inom ramen för Sveriges Kommuner och Landstings nationella satsning för ökad patientsäkerhet har ett åtgärdspaket för att förebygga infektioner vid centrala venösa infarter tagits fram [9].

Bakterier binds lätt till katetermaterial och det fibrin som ofta täcker kateterns yta. Lokal infektion i en centralvenös infart orsakas oftast av Staphylococcus aureus eller koagulansnegativa stafylokocker exempelvis Staphylococcus epidermis. Båda förekommer på huden och kan föras in vid inläggning, injektion eller infusion. Bakterier kan också föras in längs kateterns utsida via insticksstället [11]. Ibland sprids infektionen till blodbanan och leder till systemisk infektion.

Var observant på följande infektionssymtom:

Lokal infektion

Rodnad, svullen och/eller öm hud omkring insticket. Var eller vätskebildning från insticksstället [5,11].

Vid misstanke om lokal infektion tas en allmän sårodling från insticksstället. Vid lokal insticksinfektion kan oftast katetern behållas och infektionen behandlas framgångsrikt peroralt.

Systemisk/generell infektion (sepsis)

Feber och/eller frossa, allmänpåverkan.

Vid misstanke om kateterrelaterad infektion, läs mer under blodprov och blododling. Infektionsdiagnosen måste ofta baseras på måste ofta baseras på en sammanvägning av symtom, kliniska fynd och laboratoriedata. God hygien, inte minst handhygien, hos både patient och personal är den viktigaste åtgärden för att förebygga infektion [6,9,11,12,19,35,36].

Hantera för övrigt infektioner som tros ha samband med PICC-line på samma sätt som infektioner relaterade till andra centralvenösa infarter.

Övriga komplikationer

Luftemboli

Vid inandning uppstår ett undertryck i centrala vener. Om en centralvenös infart hanteras felaktigt, till exempel att kranar lämnas öppna, eller vid materialfel kan luft sugas in i blodbanan och orsaka luftemboli. Om kateter med ventilfunktion används, kan inte luftemboli vid felaktig hantering uppkomma så länge denna och katetern i övrigt är intakt. Risk för luftemboli finns även vid inläggning och borttagande av centralvenös infart. En luftemboli kan ge respiratorisk och kardiovaskulär påverkan samt påverka centrala nervsystemet. Var uppmärksam på symtom som andnöd, bröstsmärtor, illamående, svag och hastig puls samt blodtrycksfall och cyanos. [2]

Genom att låta patienten ligga ner och sänka sängens huvudända till planläge minskas risken för att luft sugs in i blodbanan.

Åtgärder vid misstanke om luftemboli

  • Stäng infarten. Sätt ett injektionsmembran på PICC-line katetern om sådan saknas.
  • Sänk sängens huvudända till planläge.
  • Lägg patienten på vänster sida så att eventuell luft stannar i höger kammare.
  • Tillkalla ansvarig läkare omgående.
  • Övervaka patienten noggrant.

Extravasal injektion eller infusion

Eftersom katetern är inlagd direkt i armkärlet och sedan ligger intravasalt ända till spetsen i övre hålvenen måste risken för extravasal injektion eller infusion (extravasering) på grund av kateterdislokation anses mycket liten. För att förhindra extravasal injektion/infusion ska alltid kateterns funktion kontrolleras innan läkemedel tillförs.

lokala_anvisningar.gif

Lokala anvisningar

Om extravasering ändå misstänks eller konstateras behandlas denna enligt lokala anvisningar.

Subjektiva symtom

Subjektiva symtom på extravasering inkluderar

  • smärta
  • brännande känsla
  • svullnad
  • blek hud
  • kyla

Det första symtomet på en extravasering kan också vara att det "inte känns som vanligt" eller en lokal obehagskänsla av något slag. Det är viktigt att även diffusa eller diskreta symtom tas på allvar.

Objektiva symtom

Objektiva symtom på en extravasering inkluderar

  • ökat injektions-/infusionsmotstånd
  • sämre blodretur
  • läckage ut på hud eller förband
  • svullnad
  • blek hud
  • kyla
  • rodnad
  • värmeökning
  • resistens

Sena symtom

Sena symtom på en extravasering kan till exempel vara

  • hudfjällning
  • blåsor
  • sårbildning
  • lokal känselförändring
Revideringsdatum:
2018-09-13
Reviderad av:
Anette Grahn, Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS), Linköpings kommun
Christina Ågebrant, leg. sjuksköterska, Behandlingsmottagningen, Onkologiska kliniken, Universitetssjukhuset, Linköping
Manusförfattare:
Ingrid Andersson, leg. sjuksköterska, Kirurgiavdelning Mag-Tarm Helsingborgs lasarett
Faktagranskare:
Anders Larsson, överläkare, Anestesi, Gävle sjukhus