Omläggning

Bandagebyte och genomspolning

Omläggning (bandagebyte och NaCl-genomspolning) görs med strikt aseptisk teknik [10]. Första omläggningen görs normalt dagen efter kateterinläggningen. Det görs sedan 1 gång/vecka samt vid behov, till exempel om förbandet lossnat eller det har kommit in fukt innanför det transparenta förbandet [12,23]. Blodretur kontrolleras normalt inte vid den omläggning som görs varje vecka.

Vid omläggning bör mätning av den yttre kateterdelens längd göras (på en groshongkateter mäts all synlig blå kateter). Eller åtminstone en bedömning göras av att den inte har rört sig in eller ut alltför mycket. Styrande för om en förändring bör föranleda åtgärd eller inte är vilket läge kateterspetsen hade innan förändringen och hur mycket katetern har rört sig. Ett spetsläge i vena cava superiors nedre tredjedel bör eftersträvas [7,8]. Ett för djupt spetsläge korrigeras lätt genom att dra ut katetern lika mycket. Ett för högt läge innebär ökad trombosrisk och det får göras en individuell bedömning av läkare om katetern ska bytas ut eller inte.

Genomspolning

Forcera aldrig spolning eller injektion mot motstånd eftersom även större sprutor kan ge tryck nog att skada en kateter.

Genomspolning (vanligen med NaCl) av centralvenösa infarter, såsom PICC, bör göras med så kallad spol-stopp-spol-teknik [36]. Detta innebär att man spolar i portioner om 1-2 ml med någon sekunds paus mellan, en teknik som ger större turbulens i katetersystemet och därför har bättre förutsättningar att rensa det från blod- eller läkemedelsrester än genomspolning med jämn hastighet.

Ju mindre spruta man använder, desto lättare är det att orsaka ett för högt tryck i katetersystemet [37]. Därför är det lämpligt att använda 10 ml-sprutor eller större vid genomspolning av centralvenös infart. Forcera aldrig spolning eller injektion mot motstånd eftersom även större sprutor kan ge tryck nog att skada en kateter. För administrering av läkemedel i små volymer kan mindre sprutor användas, förutsatt att gott flöde och god blodretur först har säkerställts med en 10 ml-spruta eller större, att injektionen görs långsamt och inget ökat motstånd känns.[38,39] Om det går trögt att spola, läs mer i kaptilet Tromboser, ocklusioner och kateterskada.

Omläggning ska inte göras under pågående infusion på grund av större risk för rubbning av katetern om infusionsslang finns kopplad när förbandet tas bort.

Daglig inspektion

Hos inneliggande patient inspekteras dessutom dagligen området kring PICC-insticket genom det transparenta förbandet. Rodnad, svullnad, ömhet, vätska eller annat onormalt rapporteras till ansvarig läkare. Patient som är hemma kan ofta göra motsvarande inspektion själv och höra av sig till sjukvården vid behov.

Omläggning

Omläggning ska göras med strikt aspetisk teknik [10].

En PICC ska alltid vara fäst med minst en tejp, även under omläggning.Om den glidit ut något ur kärlet får den inte föras in igen, av infektionsskäl.

Material

• Två par osterila undersökningshandskar
• Klorhexidinsprit 5 mg/ml
• Sterilt omläggningsset
• Strips eller suturtejp (4-6 korta)
• Transparent förband
• Ny steril injektionsventil (positiv eller neutral)
• Sterila små kompresser
• 10 ml-spruta
• NaCl 9 mg/ml
• Limborttagningskompresser
• Hudskyddsbarriär
• Fästanordning för katetern
• Måttband eller linjal om kateterns externa längd behöver kontrolleras

Tillvägagångssätt

Tillämpa basala hygienrutiner

1. Desinfektera händer och underarmar.
2. Ta på tvättren skyddsrock eller engångs plastförkläde. Ta fram omläggningsmaterialet. Ta på rena undersökningshandskar.
3. Om hela den yttre kateterdelen fram till insticket syns genom förbandet, kan mätning av den gärna göras redan nu. Avlägsna (sedan) det transparenta förbandet utifrån och in mot insticksstället. Var försiktig så att inte katetern dras ut.
4. Ta bort suturtejpen och byt handskar (desinfektera händerna emellan). Mätning av den yttre kateterdelen kan göras nu. Låt inte det du mäter komma i kontakt med katetern.
5. Rengör med sterila kompresser och klorhexidinsprit, börja med insticksstället. Var försitkig så att katetern inte rubbas. Låt lufttorka.

6. Sätt på nya suturtejpar över katetern när klorhexidinspriten har torkat ordentligt. Sätt först tejpen 1-2 millimeter från insticket, så att detta syns igenom förbandet. Sätt alltid en tejp över övergången mellan kopplingsdonet och den tunna katetern.

7. Öppna de transparenta locken på kateterfästförbandet, ett lock i taget, genom att hålla fast ena sidan och lyfta upp den andra. När båda sidor är öppnade, lyfts katetern försiktigt ut ur förbandet. Observera att katetern nu ska hållas på plats av suturtejpen (punkt 6 ovan).

8. Använd limborttagningskompress eller klorhexidinsprit för att lossa kateterfästförbandet försiktigt. Om limrester finns på kateter eller hud ska dessa avlägsnas med limborttagningskompress.
9. Rengör kateter och hud nedanför det område som rengjordes i punkt 5 ovan, med sterila kompresser och klorhexidinsprit. Låt lufttorka.

10. Använd hudskyddskompressen som följer med fästförbandet. Stryk ut på huden där fästförbandet ska sitta och låt det torka ordentligt (ska inte klibba).
11. Sätt in kateterns vinge i ett nytt fästförband, stäng locken ordentligt och fäst det på huden.

12. Skruva av den gamla injektionsproppen. Tvätta av kateterns luerkoppling med klorhexidinsprit 5 mg/ml. Låt lufttorka. Sätt på en ny injektionspropp och spola igenom katetern med minst 20 ml NaCl med spol-stopp-spolteknik (se ovan). Forcera aldrig spolning om motstånd känns. Om PICC med öppen kateterspets (det vill säga PICC av annan typ än groshong) används, instilleras sedan heparin om detta anges av lokala anvisningar.
13. Sätt på ett transparent förband. Om inte katetern ska användas direkt viks den yttersta delen av slangen uppåt som på bilden nedan, täcks med en kompress för att minska skav samt täcks med ytterligare ett transparent förband.

14. Märk tejpbiten som följer med förbandet med "PICC, central infart", datum, signatur och yttre katerlängd (om detta mätts). Fäst tejpen på förbandet. Skriv inte direkt på förbandet, eftersom plasten då kan skadas.
15. Sätt på en tubstrumpa över förbandet. Se till att den inte är så trång att den stasar.
16. Dokumentera i patientens journal hudstatus, eventuella flebit- eller infektionstecken samt om NaCl-spolning kunde utföras normalt eller inte. Om blodretur kontrollerats eller blodprov tagits dokumenteras även detta, liksom längd på den yttre kateterdelen (om detta mätts).

Om hudskyddsbarriär behöver användas (annan än den som följer med kateterfästanordningen) påföres denna efter det att spriten har torkat (punkterna 5 och 9 ovan). För på i minst dubbla lager och låt torka ordentligt mellan lagren.