PICC-line

Omläggning

Intervall

Arbeta alltid aseptiskt vid omläggning och spolning. Omläggning ska göras med sterila produkter.

Rekommenderad bytesfrekvens enligt beprövad erfarenhet är var 7:e dygn i både slutenvård och öppenvård. Byt alltid förband om det finns synligt blod, om det blivit kontaminerat eller lossnat [10,11,20].

Trevägskranar och injektionsmembran ska ses som en helhet. Målet är att göra så få manipulationer som möjligt som innebär att systemet bryts. Vid användning av produkter som är blod- och fettresistenta är rekommenderad bytesfrekvens var 3:e till var 7:e dygn, oavsett om det är blod, fett eller klara vätskor som infunderas [2,21].

Det finns ett flertal olika förband på marknaden. Använd alltid sterilt transparent högpermeabelt förband över insticksstället [20].

Specialförband som exempelvis Klorhexidinförband ska handhas enligt tillverkarens anvisningar.

Om kateter utan ventilfunktion används följ tillverkarens bruksanvisning.

Bedömning av yttre kateterdelens längd

Vid omläggning mäts eller bedöms den yttre kateterdelens längd för att identifiera att katetern inte har rört sig in eller ut. Det som styr om en förändring bör föranleda åtgärd, är vilket läge kateterspetsen hade innan förändringen och hur mycket katetern har rört sig. Ett kateterspetsläge i nedre delen av vena cava superior/vid eller i övergången till höger förmak bör eftersträvas inför långtidsanvändning eller vid tillförsel av vävnadstoxiska läkemedel [2].

Ett för djupt spetsläge korrigeras lätt genom att dra ut katetern lika mycket. Ett för högt läge kan innebära ökad trombosrisk och läkare får göra en individuell bedömning om katetern ska bytas ut eller inte. Katetern får aldrig föras in i kärlet igen.

Spolning

Spolning genomförs för att kontrollera systemets funktion, upprätthålla gott flöde och för att undvika att inkompatibla infusionslösningar respektive läkemedel kommer i kontakt med varandra. Katetersystemet ska alltid genomspolas ordentligt, såväl före och efter användning samt mellan administration av läkemedel. 

Ju mindre spruta man använder, desto större risk är det att orsaka ett för högt tryck i katetersystemet. Studier rekommenderar 10 mL-sprutor vid spolning eller läkemedelsadministrering genom centralvenös infart. Forcera aldrig spolning eller injektion vid motstånd [11,16]. 

Tillvägagångssätt vid omläggning

Använd sterila produkter vid omläggning och arbeta aseptiskt. Läs om användning av handskar i handhavande. Arbeta så att det rena behålls rent och det sterila behålls sterilt [11]. Läs mer i Vårdhandbokens texter om ren och steril rutin.

Sterilt förband ska användas vid och över instickstället, där huden har penetrerats, för att undvika att mikroorganismer tillförs till steril vävnad via blodbanan. Utför så få manipulationer som möjligt och ha ett genomtänkt arbetssätt [7-8,10-11,22].

Material

  • Engångs plastförkläde eller ren skyddsrock.
  • Rena undersökningshandskar vid behov vid avlägsnande av förband.
  • Sterila handskar eller rena undersökningshandskar.
  • Klorhexidinsprit 5 mg/mL. Vid klorhexidinallergi används etanol 70 % eller medel med motsvarande effekt.
  • Sterilt omläggningsset.
  • Steril duk.
  • Steril suturtejp.
  • Sterilt transparent högpermeabel polyuretanfilm (1-2 stycken).
  • Sterila små kompresser 7,5 cm x 7,5 cm (1–2 förpackningar).
  • Eventuellt sterila öronpinnar och Natriumklorid 9 mg/mL om insticksstället är blodigt.
  • Sterilt injektionsmembran (neutralt alternativt positivt avslut).
  • Steril 10 mL förfylld LuerLock spruta med Natriumklorid 9 mg/mL.
  • Steril fästanordning för PICC-line katetern.
  • Etikett.
  • Skyddsstrumpa.

Tillvägagångssätt

  1. Informera patienten.
  2. Ta på engångs plastförkläde eller ren skyddsrock.
  3. Desinfektera händer och underarmar före och efter patientkontakt [7,10-11,18,23].
  4. Avlägsna kläder och skyddsstrumpa som täcker PICC-line förbandet.
  5. Sänk patientens huvudända om patientens tillstånd medger detta.
  6. Ta därefter på rena undersökningshandskar vid behov.
  7. Avlägsna det gamla förbandet utifrån och in mot instickstället, använd stretchteknik. Var försiktig så att inte katetern dras ut.
  8. Ta bort suturtejpen vid instickstället och inspektera instickstället. Gör en bedömning av den externa kateterdelens längd, undvik att kontaminera katetern. Observera att du kan använda de svarta centimeter markeringarna på katetern för att underlätta mätningen.
  9. Ta av handskar och kassera tillsammans med det gamla förbandet.
  10. Desinfektera händer och underarmar igen.
  11. Desinfektera uppdukningsbord.
  12. Välj om du ska genomföra omläggningen med sterila handskar eller rena undersökningshandskar.
  13. Duka upp det sterila materialet och arbeta aseptiskt.
  14. Om det finns synligt blod tvättas det bort med sterila kompresser med Natriumklorid 9 mg/mL och ska torkas torrt mekaniskt innan desinfektion sker.
  15. Börja med att tvätta huden vid instickstället med Klorhexidinsprit 5 mg/mL. Gnid in medlet med ordentligt fuktad tvätt-tork under cirka 30 sekunder och låt huden lufttorka. Tvätta med god marginal så att huden under hela förbandet blir ren. Låt huden lufttorka i minst 2 minuter. 
  16. Fixera katetern någon millimeter under instickstället med ny steril suturtejp.
  17. Fatta den externa kateterslangen med en kompress indränkt med Klorhexidinsprit 5 mg/mL. Rengör mekaniskt den externa slangen och låt kompressen ligga kvar.
  18. Lyft katetern försiktigt ut ur förbandet och för den åt sidan. Observera att katetern nu endast hålls på plats av suturtejpen.
  19. Avlägsna kateterns fästanordning från huden. Alkohol kan underlätta att förbandet lossnar.
  20. Desinfektera huden där förbandet suttit, samt suturvingens och kateterns undersida genom mekanisk rengöring med Klorhexidinsprit 5 mg/mL. Låt lufttorka minst 2 minuter. 
  21. Om hudskyddsmedel medföljer förbandet ska detta appliceras på huden där förbandet ska fästas. Låt medlet torka helt innan förbandet fästs på huden.
  22. Fäst katetern i den nya fästanordningen enligt tillverkarens anvisningar och applicera detta på huden.
  23. Täck instickstället och fästanordningen med ett sterilt transparent högpermeabelt förband.
  24. Applicera etikett. Läs mer i Vårdhandbokens texter om märkning av in- och utfartsvägar.
  25. Återställ huvudändans läge.
  26. Dokumentera.

Byte av injektionsmembran och genomspolning av PICC-line

Om kontroll av backflöde ska göras så ska detta ske innan injektionsmembranet byts ut. Spola därefter igenom systemet med Natriumklorid 9mg/mL.

Gör så här:

  1. Avlägsna det gamla injektionsmembranet.
  2. Desinfektera kateteröppningen mekaniskt med Klorhexidinsprit 5 mg/mL under minst 5 sekunder och invänta torktid  [4,9,16,24]. 
  3. Applicera ett sterilt injektionsmembran fyllt med Natriumklorid 9 mg/mL på katetern och spola sedan systemet med minst 20 mL Natriumklorid 9 mg/mL. Forcera aldrig spolning om motstånd känns [16].

Om PICC-katetern inte ska användas ska även den externa katetern täckas

  • Vik den externa slangen uppåt, lägg en kompress runt konnektor för att undvika skav på huden och täck sedan hela den externa delen med ett transparent högpermeabelt förband. Undvik att använda dubbla lager förband över insticket då detta gör att förbandet förlorar sin högpermeabla funktion.
  • Täck hela förbandet med en skyddande tubgasstrumpa. Anpassa storlek för att undvika stas.
  • Desinfektera händerna.
  • Informera patienten och eventuellt dennes närstående om vad de bör vara observanta på samt var de ska vända sig vid problem. Stäm alltid av med patienten att hen har förstått given information.

Permanent fixering

Ett alternativ till ovanstående fästanordning är en permanent fixering som förankras subkutant i PICC-line kateterns ingångshål och därefter låses katetern fast med ett lock i den externa delen av fästanordningen. Denna fästanordning sitter kvar under hela tiden PICC-line katetern är på plats och förhindrar ofrivillig migration in eller ur kärlet [25,26]. Omläggning sker på samma sätt som ovan men utan suturtejp och annan typ av fästanordning.

Övrigt

Patienten kan duscha om huden är hel och förbandet över insticksstället är tätt.

Här finns regionala tillägg

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Samlingssida för alla sidor inom basala hygienrutiner och klädregler.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan