Övriga komplikationer

Luftemboli

Vid inandning uppstår ett undertryck i centrala vener. Om en centralvenös infart hanteras felaktigt, till exempel att kranar lämnas öppna, eller vid materialfel kan luft sugas in i blodbanan och orsaka luftemboli [49]. Om kateter med så kallad groshongspets används, kan inte luftemboli vid felaktig hantering uppkomma så länge denna och katetern i övrigt är intakt. Risk för luftemboli finns även vid inläggning och borttagande av centralvenös infart [49]. En luftemboli kan ge respiratorisk och kardiovaskulär påverkan samt påverka centrala nervsystemet. Var uppmärksam på symtom som andnöd, bröstsmärtor, illamående, svag och hastig puls samt blodtrycksfall.

Genom att låta patienten ligga ner och sänka sängens huvudända 10-15 grader förändras det negativa trycket till ett positivt tryck i centrala vener [49]. Därmed förhindras att luft sugs in i blodbanan. Luftembolirisken kan också minskas genom att man låter infusionsslangen hänga i en båge 20-30 cm under patientens hjärtnivå. Slangen fungerar då som ett "vattenlås" och förhindrar att luft sugs in i blodbanan.

Åtgärder vid misstanke om luftemboli

• Sätt på propp på PICC-infarten, om sådan saknas.
• Sänk sängens huvudända 10-15 grader under planläge.
• Lägg patienten på vänster sida så att eventuell luft stannar i höger kammare.
• Tillkalla ansvarig läkare omgående.
• Övervaka patienten noggrant.

Kateterdislokation

En PICC kan normalt röra sig några millimeter eller till och med någon centimeter in eller ut ur kärlet. Större kateterdislokation kan till exempel uppstå om droppslangar som hänger mot golvet fastnar någonstans när patienten rör på sig eller om PICC-kateterns fastsättning har lossnat. Om katetern har rört sig mer än någon enstaka centimeter, bör PICC-inläggande sjuksköterska kontaktas.

Vid osäkerhet om kateterspetsen fortfarande är korrekt placerad i övre hålvenen (helst i nedre delen) kan vanlig slätröntgen med frontalbild där armarna är utefter sidorna visa kateterspetsdjupet. Sidobild bör också tas för att säkerställa att katetern inte på annat sätt ändrat läge. Vid högt kateterspetsläge får en individuell bedömning göras huruvida katetern ska lämnas där den är eller dras bort och huruvida den då ska ersättas av en ny PICC eller annan typ av infart. Faktorer att ta hänsyn till i denna bedömning är till exempel patientens behov av infarten, den ökade trombosrisken vid högt kateterspetsläge och möjligheten att få en ny infart inlagd.

Extravasal injektion eller infusion

Eftersom katetern är inlagd direkt i armkärlet och sedan ligger intravasalt ända till spetsen i övre hålvenen måste risken för extravasal injektion eller infusion (extravasering) på grund av kateterdislokation anses mycket liten.

Lokala anvisningar

Om extravasering ändå misstänks eller konstateras behandlas denna enligt lokala anvisningar.

Subjektiva symtom

Subjektiva symtom på extravasering inkluderar:

• smärta
• brännande känsla
• svullnad
• blek hud
• kyla

Det första symtomet på en extravasering kan också vara att det "inte känns som vanligt" eller en lokal obehagskänsla av något slag. Det är viktigt att även diffusa eller diskreta symtom tas på allvar.

Objektiva symtom

Objektiva symtom på en extravasering inkluderar:

• sänkt dropphastighet
• ökat injektionsmotstånd
• sämre blodretur
• läckage ut på hud eller förband
• svullnad
• blek hud
• kyla
• rodnad
• värmeökning
• resistens

Sena symtom

Sena symtom på en extravasering kan till exempel vara:

• hudfjällning
• blåsor
• sårbildning
• lokal känselförändring

Hydrothorax, vätska som infunderats i lungsäcken

Om PICC-kateterns spets mynnar utanför kärlet kan vätskan som infunderas hamna i mediastinum eller i lungsäcken. Kontroll av kateterspetsens läge med röntgen i samband med inläggningen och funktionskontroll genom aspiration av blod reducerar risken för denna komplikation. Vid misstanke om hydrothorax ska infusionen stängas av, läkare omgående kontaktas och patienten övervakas.

Pneumothorax, luft i lungsäcken

Pneumothorax är en inläggningskomplikation som inte inträffar vid inläggning av PICC-infart, eftersom venpunktionen görs i armen. Detta till skillnad från inläggning av CVK eller subkutan venport, där venpunktionen görs på halsen eller bröstkorgen.