Utskrivet 2018-12-11

Till navigering

Inläggning och avlägsnande

[Perifer venkateter]

Denna text gäller även barn

Inläggning

Miljö

De yttre förutsättningarna kan påverka hur inläggningen av perifer venkateter (PVK) lyckas. En lugn miljö med bra ljus, där inläggare har en god arbetsställning och har möjlighet att etablera en god kontakt med patienten kan underlätta. Många patienter upplever oro och rädsla inför att få en PVK. Detta kan kräva särskilt omhändertagande med bland annat tydlig information, noggranna förberedelser, lugn miljö, distraktion.

Utförande

Informera dig om patientens identitet, aktuella sjukdomshistoria, eventuell blodsmitta samt om det tidigare varit svårighet i samband med PVK-inläggning. Ta hjälp av patienten vid val av ven.

Förberedelser

För allt handhavande av PVK gäller noggrannhet kring basala hygienrutiner. Använd högrena handskar och beakta risken för blodburen smitta. Desinfektera underlaget innan du dukar upp materialet.

  • Förbered inläggningen genom att ha all utrustning inom räckhåll och anpassa denna efter behov.
  • Förbered allt material och spola igenom eventuell förlängningsslang med Natriumklorid 9mg/mL.
  • Använd bedövningssalva/plåster till barn och patienter med stickrädsla. Applicera detta på flera ställen och låt verka för läkemedelet angiven tid.

Placering

För att minska risken för komplikationer och öka funktionsdugligheten bör om möjligt raka vener med stor diameter på underarm eller handrygg väljas.

Undvik när detta är möjligt:

  • Vener över leder.
  • Hårda eller irriterade kärl.
  • Inflammerad, skadad hud.
  • Skadade eller förlamade extremiteter.
  • Arm med dialys-fistel.
  • Arm på den sida där patient genomgått axillär lymfkörtelutrymning.
  • Extremitet där patienten tidigare haft trombos.
Bild som visar val av ven/punktionsställe vid PVK
Val av ven/punktionsställe

Val av ven och punktionsställe

Lämplig ven väljs ut genom att metodiskt palpera och utvärdera patientens venstatus. Ta hjälp av patient eller närstående. Bedöm läge, kvalitet och fyllnad på venen.

För optimal venfyllnad bör en blodtrycksmanchett användas som stas. Lämpligt stastryck bör, för vuxna patienter, vara 40-60 mm Hg (7). Det ska inte överstiga systoliskt blodtryck. Vid dehydrering, chocktillstånd och hos barn kan lägre tryck vara mer lämpliga för att åstadkomma optimal venfyllnad. Venstas skall användas kortast möjliga tid. Lokal värme kan ge ytterligare venfyllnad.

Tillvägagångssätt

basala_hygienrutiner.gif

Tillämpa basala hygienrutiner

Desinfektera händerna och använd rena undersökningshandskar.

  1. Desinfektera hudområdet med klorhexidinsprit 5mg/mL eller etanol 70%. Gnid med ordentligt genomblöt tork eller kompress under minst 5 sekunder på ett väl tilltaget område som motsvarar ytan för förbandet. Huden ska vara fuktig minst 30 sekunder innan den torkar. Låt huden lufttorka.
  2. Berör inte den desinfekterande huden på insticksstället. Om behov finns att palpera huden under inläggning bör sterila handskar användas.
  3. Använd ett stabilt grepp som undviker kontaminering av venkatetern och för därefter in katetern i kärlet. En utdragen mandräng får aldrig återföras in i venkatetern eftersom det då finns risk att katetern skärs av. Venkateterns mandräng läggs direkt i avsedd avfallsbehållare (AFS 2005:1).
  4. Släpp stasen då venkatetern är i kärlet.
  5. Kontrollera venkateterns läge genom spolning med Natriumklorid 9 mg/mL (för vuxna 10mL, för barn anpassad spolmängd). För att undvika smittspridning används Natriumklorid 9 mg/mL från endsobehållare eller förfylld spruta. Av aseptiska skäl bör en PVK-port endast användas då PVK:n är nyinlagd, i övrigt ges alla injektioner via en desinfekterad injektionventil.
  6. Fixera venkatetern noggrant med steril högpermeabel polyuretanfilm så att insticksstället kan inspekteras genom förbandet och läget inte rubbas.
  7. Märk förbandet med datum och signatur och använd avsedd etikett för venkateterns slang. Skriv inte direkt på förbandet eftersom plasten då kan skadas.
  8. För att ytterligare fixera PVK och tillhörande slangar ska ett yttre förband användas. Löst hängande slangar kan öka risken för tromboflebit och eventuell utdragning. Avlasta eventuellt huden med kompress mellan koppling/slang och huden för att undvika tryckskador.
  9. Dokumentera inlagd venkateter i patientens journal.
Bild som visar inläggning av PVK
Använd ett stabilt grepp som undviker kontaminering av venkatetern vid inläggningen och för därefter in katetern i kärlet.
viktigt.gif

En utdragen mandräng får aldrig återföras in i venkatetern eftersom det då finns risk för att katetern skärs av. Venkateterns mandräng läggs direkt i avsedd avfallsbehållare.

viktigt.gif

För att undvika smittspridning vid genomspolning av perifer venkateter med Natriumklorid 9 mg/mL, använd endosbehållare eller förfylld spruta.

Fixering och förband

Vid infusions- och transfusionsbehandling fixeras infusionsaggregatets slang på arm eller hand med separat fixering, på ett sådant sätt att venkatetern inte kan rubbas. Ett yttre förband är ett skydd mot att venkatetern rubbas ur sitt läge och minskar mekanisk retning i kärlet och därmed risken för tromboflebit.

Bild som visar fixering av venkateter
Fixering av venkateter.
Bild som visar exempel på yttre förband
Exempel på yttre förband.

Avlägsnande

En venkateter ska avlägsnas när den inte längre används. För att minska risken för komplikationer ska PVK ligga inne kortast möjliga tid. Avlägsna när den inte längre används eller direkt efter avslutad behandling. Utvärdera behovet dagligen.

Tillvägagångssätt

basala_hygienrutiner.gif

Tillämpa basala hygienrutiner

  1. Lägg på ett för patienten behovsanpassat tryck med kompress när venkatetern avlägsnats. Fixera med tejp.
  2. Kontrollera alltid att venkatetern är hel och oskadd när den avlägsnas. Om venkatetern är skadad kontakta ansvarig läkare och dokumentera åtgärder som vidtagits.
Revideringsdatum:
2018-10-03
Manusförfattare:
Eva-Marie Ebefors, leg. sjuksköterska, vårdutvecklare, Medicinkliniken, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping
Fredrik Hammarskjöld, överläkare, med.dr, Operations- och intensivvårdskliniken, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping
Karina Wahl, leg. sjuksköterska, specialistsjuksköterska, verksamhetsutvecklare, Barn- och ungdomsmedicinska kliniken, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping
Faktagranskare:
Sophie Lindgren, docent, Avdelningen för Anestesiologi och Intensivvård, Institutionen för kliniska vetenskaper, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet, Göteborg
Illustratör:
Susanne Flodin, Illustratör och formgivare, Flodin Fernström Designunit AB
Fotograf:

Eva-Marie Ebefors

Marie Forslöw