Perifer venkateter

Inläggning och avlägsnande

Inläggning

Miljö

De yttre förutsättningarna kan påverka inläggningen av den perifera venkatetern (PVK).

En lugn miljö med bra ljus, där den person som ska lägga in PVK har en god arbetsställning och möjlighet att etablera en god kontakt med patienten kan underlätta. Många patienter upplever oro och rädsla inför att få en PVK. Detta kan kräva särskilt omhändertagande med bland annat tydlig information, erbjudande om smärtlindring, noggranna förberedelser, lugn miljö och distraktion.

Identitetskontroll och anamnes

Informera dig om patientens identitet, aktuella sjukdomshistoria samt om det tidigare varit svårighet i samband med inläggning av PVK. Ta hjälp av patienten vid val av ven.

Förberedelser

Vid allt handhavande av PVK ska basala hygienrutiner och ett aseptiskt arbetssätt tillämpas. Desinfektera underlaget innan du dukar upp materialet.

  • Förbered inläggningen genom att ha all utrustning inom räckhåll och anpassa denna efter behov.
  • Tänk på att arbeta ergonomiskt och se till att du har bra ljus.
  • Förbered allt material och spola igenom eventuell förlängningsslang med Natriumklorid 9mg/mL för injektionsbruk.
  • Erbjud smärtlindring med till exempel bedövningskräm eller bedövningsplåster till barn och patienter med stickrädsla. Läs i Fass för information om kontraindikationer, appliceringstid och dosering.
  • Ett snabbare alternativ för smärtlindring är kylsprej som sprejas på huden under några sekunder efter att huden desinfekterats och har då omedelbar effekt. Informera patienten om att det blir väldigt kallt och kan kännas obehagligt men att själva sticksmärtan oftast reduceras. Var noga med att inte spreja för länge då det finns risk för köldskada. Kylsprej gör inte att kärlen försvinner och det minskar bakteriemängden ytterligare men ska alltid appliceras efter desinfektion [6,7].

Placering av PVK

För att minska risken för komplikationer och öka den perifera venkateterns funktionsduglighet bör om möjligt raka vener med stor diameter på underarm väljas.

Undvik när detta är möjligt

  • vener över leder, även armveck
  • hårda eller irriterade kärl
  • inflammerad eller skadad hud
  • skadade eller förlamade extremiteter
  • arm med dialysfistel
  • arm på den sida där patient genomgått axillär lymfkörtelutrymning
  • extremitet där patienten tidigare haft trombos.
Bild som visar val av ven/punktionsställe perifer venkateter
Val av ven/punktionsställe.

Val av ven och punktionsställe

Lämplig ven väljs ut genom att metodiskt palpera och utvärdera patientens venstatus. Ta hjälp av patient eller närstående. Bedöm venens läge, kvalitet och fyllnad.

Ven väljs enligt följande prioritetsordning:

  1. underarm (ej armveck)
  2. handrygg
  3. armveck
  4. överarm
  5. nedre extremitet
  6. övriga

Vid svåra fall kan venskanner med infrarött ljus eller ultraljud användas.

För optimal venfyllnad bör en blodtrycksmanschett användas som stas. Lämpligt stastryck bör, för vuxna patienter, vara 40-60 mm Hg [8]. Det ska inte överstiga systoliskt blodtryck. Vid dehydrering, chocktillstånd och hos barn kan lägre tryck vara mer lämpliga för att åstadkomma optimal venfyllnad.

Lokal värme, dock inte över 42 ºC, på extremiteten gör att kärlen dilateras och venfyllnad optimeras. Iaktta försiktighet om en patient har nedsatt känsel eller av andra orsaker inte själv kan bedöma vad som är för varmt.

Venskanner med infrarött ljus kan användas för att se kärlen bättre.
Vid ultraljudsledd inläggning används steril probe, sterila handskar och steril ultraljudsgel.

Tillvägagångssätt vid inläggning av PVK

Desinfektera händerna, ta fram och förbered det material du behöver på en ren yta. Vid inläggandet av PVK bör skyddshandskar användas, tänk på att dessa inte är sterila och vidrör därför ej insticksstället med dessa. Beakta risken för blodburen smitta.

  1. Anlägg stas med blodtrycksmanschett eller stasband och leta noga efter det mest optimala kärlet. Tänk på att inte låta stas vara på för länge. Släpp och stasa igen vid behov.
  2. Desinfektera hudområdet med klorhexidinsprit: Klorhexidinglukonat 5 mg/mL i kombination med etanol 70 % alternativt klorhexidinglukonat 20 mg/mL i kombination med 70 % isopropanol eller annat desinfektionsmedel med motsvarande effekt. Tvätta med ordentligt genomblöt tork eller kompress under minst 5 sekunder på ett väl tilltaget område som motsvarar ytan för förbandet. Huden ska vara fuktig minst 30 sekunder innan den torkar. Låt huden lufttorka.
  3. Berör inte den desinfekterande huden på insticksstället. Om behov finns att palpera huden under inläggning bör sterila handskar användas.
  4. Använd ett stabilt grepp som undviker kontaminering av PVK och desinfekterat hudområde. För därefter in PVK i kärlet. En utdragen mandräng får aldrig återföras in i PVK eftersom det finns risk att den då skadas. Mandrängen läggs direkt i avsedd behållare.
  5. Släpp stasen då PVK är i kärlet.
  6. Kontrollera läge av PVK genom spolning med Natriumklorid 9 mg/mL (för vuxna 10 mL, för barn anpassad spolmängd). För att undvika smittspridning används Natriumklorid 9 mg/mL för injektionsbruk från endosbehållare eller förfylld spruta. Av aseptiska skäl bör en PVK-port endast användas då PVK är nyinlagd, i övrigt ges alla injektioner via väl desinfekterat injektionsmembran.
  7. Fixera PVK noggrant med högpermeabelt polyuretanförband så att insticksstället kan inspekteras genom förbandet och läget inte rubbas.
  8. Ta av skyddshandskar och desinfektera händerna.
  9. Märk förbandet med datum, klockslag och signatur. Använd avsedd etikett på befintlig förlängningsslang. Skriv inte direkt på förbandet eftersom plasten då kan skadas.
  10. För att ytterligare fixera PVK och tillhörande slangar bör ett yttre förband användas. Löst hängande slangar kan öka risken för tromboflebit och eventuell utdragning av PVK. Avlasta eventuellt huden med kompress mellan koppling/slang och huden för att undvika tryckskador.
  11. Dokumentera i patientens journal. Ange tidpunkt för inläggning samt storlek och placering av PVK.
Bild visar handskprydda  händer som håller en PVK
Använd ett stabilt grepp som undviker kontaminering av venkatetern vid inläggningen och för därefter in katetern i kärlet. Venkateter med port eller utan port kan användas.

Fixering och förband

Vid infusions- och transfusionsbehandling fixeras infusionsaggregatets slang på arm eller hand med separat fixering, på ett sådant sätt att PVK inte kan rubbas. Ett yttre förband är ett skydd mot att PVK rubbas ur sitt läge och minskar mekanisk retning i kärlet och därmed risken för tromboflebit.

Fixering av PVK.
Exempel på yttre förband.

Avlägsnande

En PVK ska avlägsnas när den inte längre används. För att minska risken för komplikationer ska PVK ligga inne kortast möjliga tid. Avlägsna när den inte längre används eller direkt efter avslutad behandling. Utvärdera behovet dagligen.

Tillvägagångssätt vid avlägsnande av PVK

  1. Desinfektera händerna och sätt på skyddshandskar. Avlägsna förbandet. 
  2. Inspektera instickstället noggrant och att PVK är hel och oskadd när den avlägsnats. Om PVK är skadad eller om tecken på tromboflebit finns, kontaktas ansvarig läkare och vidtagna åtgärder dokumenteras. 
  3. Lägg på ett för patienten behovsanpassat tryck med kompress när PVK avlägsnats. Fixera med tejp.
  4. Ta av skyddshandskar och desinfektera händerna.

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Samlingssida för alla sidor inom basala hygienrutiner och klädregler.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan