Tillvägagångssätt

Tillämpa basala hygienrutiner

Patienten får sitta/ligga i rätt läge för tappningen och läkaren markerar det tänkta insticksstället, vanligen ett eller två revbensmellanrum nedom skapulaspetsen (skulderbladsspetsen). Området steriltvättas med god marginal runtomkring och eventuellt kan en steril klisterhandduk fästas på patientens rygg en bit nedanför det tänkta insticksstället.

Läkaren börjar sedan med att lägga lokalbedövning subkutant och intrapleuralt. Det är viktigt med noggrann smärtstillning eftersom pleura parietale är mycket smärtkänsligt.

En liten mängd pleuravätska aspireras genom injektionskanylen för lägeskontroll och därefter görs vanligtvis ett litet snitt i huden för att kunna föra in den grövre tappningskanylen. Pleuratappningssetet kopplas ihop med kanylen och pleuravätskan aspireras i sprutan i ett lugnt tempo, eventuellt kan pleuravätskan passivt rinna ner i uppsamlingspåsen.

Om tappningen utförs i diagnostiskt syfte kan det räcka med 50-100 ml vätska, i terapeutiskt syfte tappas maximalt cirka en liter pleuravätska vid ett och samma tillfälle. Börjar patienten hosta, blir andfådd eller får smärtor i thorax avbryts tappningen. Om patienten har stora mängder pleuravätska kan man för att undvika upprepade pleuratappningar lägga in ett thoraxdränage.

När tappningen är färdig avlägsnas kanylen, en kompress trycks över punktionsstället och därefter sätts ett sterilt förband på.

Pleuratappning med slutet system

Använt material

Punktionskanyl läggs i behållare för smittförande skärande/stickande avfall. Vätska som inte sänds till analys hälls ut i spoldesinfektor och övrigt avfall hanteras som icke farligt avfall om inte lokala anvisningar anger annat.

Beakta risken för stick, skärskador och blodburen smitta.

Under pleuratappningen

1. Observera patientens andning och cirkulation medan pleuratappningen pågår.
2. Iaktta patienten med tanke på eventuell smärta och oro.
3. Observera punktionsstället.

Efter pleuratappningen

1. Förvissa dig om att patienten mår bra efter undersökningen. Kontrollera patientens andning, hudfärg, blodtryck vid behov och eventuell oro.
2. Undvik onödiga rörelser som till exempel påklädning och dylikt direkt efter tappningen. Låt patienten vila liggande minst en timme.
3. Kontakta ansvarig läkare om patienten får besvär med andningen eller på annat sätt blir påverkad. Komplikationer i form av pneumothorax kan uppstå.
4. Dokumentera punktatmängden.
5. Ta ordinerade prover.
6. Förvissa dig om att patienten vet vem som kan kontaktas om det uppstår problem efter undersökningen. Detta är särskilt viktigt om undersökningen utförs polikliniskt.