Bedömningsunderlag
[Sänggrindar]
En bedömning i det enskilda fallet syftar till att avväga nyttan kontra risken med användandet av sänggrindar [7]. Respektera patientens personliga integritet och ta till exempel hänsyn till om patienten har tidigare erfarenhet av att använda sänggrindar eller om patienten har ett eget önskemål.
Sänggrindar får inte utgöra ett hinder för en person som vill gå ur sängen.
Vissa patienter kan ha behov av en sänggrind som stöd, om det är svårt att ta sig ur sängen annars. Det kan exempelvis vara fallet vid inskränkt rörlighet.
Nedanstående punkter kan vara till hjälp vid bedömning och beslut om patientens behov av sänggrindar:
Patientens fysiska status
Somnolent/medvetslös
Om det är troligt att den somnolente eller medvetslöse patienten kommer att vakna och försöka ta sig upp kan det finnas behov av sänggrindar.
Nedsatt balans/yrsel
Alla patienter med nedsatt balans eller yrsel behöver inte ha sänggrindar, men i kombination med till exempel nedsatt sjukdomsinsikt eller förvirring kan det finnas ett behov.
Motoriskt orolig
Om det finns risk för att patienten försöker kliva över sänggrinden kan en låg säng eller extra övervakning vara ett bättre alternativ.
Neglekt/synfältsbortfall
Om patienten är omedveten om sin ena kroppshalva kan det innebära risk för att patienten tar sig ur sängen själv och skadar sig eller skadar sig på en sänggrind.
Nedsatt förmåga att kommunicera
Om patienten har svårigheter att kommunicera finns det risk för att han eller hon försöker ta sig upp ur sängen utan hjälp. En sänggrind kan innebära ökad säkerhet, men om patienten försöker gå upp själv, över sänggrinden, finns risk för ett högre fall. En låg säng kan då vara ett bättre alternativ.
Frekventa toalettbesök
Om patienten förflyttar sig ofta i och ur sängen kan han eller hon glömma bort att det finns sänggrindar och kliva över dem, vilket innebär risk för till exempel fallskada. En låg säng kan då vara ett bättre alternativ.
Feber
Feber kan medföra att patienten blir förvirrad. Om det leder till risk för att patienten ramlar ur sängen, kan det finnas ett behov av sänggrindar. Om patienten försöker gå upp själv, över sänggrinden, finns risk för ett högre fall. En låg säng kan då vara ett bättre alternativ.
Patientens psykiska status
Förvirrad/aggressiv
En förvirrad eller aggressiv patient är inte alltid medveten om sina begränsningar. En grind innebär en begränsningsåtgärd och det finns en risk att patienten kliver över eller fastnar i grinden, med konsekvensen att fallet blir ännu högre.
Läkemedel
Sedativa, diuretika, neuroleptika
Bedöm om nyinsatta mediciner kan göra patienten orolig, om han eller hon kan behöva besöka toaletten oftare eller om balansen kan bli försämrad. Exempel är:
- sedativa som kan göra patienten slö och även förvirrad
- diuretika - vätskedrivande
- neuroleptika där patienten kan få yrsel och/eller bli förvirrad
Medverkan
Grind kan användas med patientens samtycke. Även om patienten inte kan ge ett uttryckligt samtycke kan patienten agera på ett sätt som underförstått visar att han eller hon samtycker. Ett samtycke kan också bygga på att den som vidtar åtgärden förutsätter att den är förenlig med patientens vilja utan att samtycket har kommit till uttryck. [9]
Tidigare haft sänggrind
Grind på en eller två sidor
Om en person läggs in på sjukhus och är van att ha en eller två grindar hemma, kan det vara fördelaktigt att ha det likadant på sjukhuset.
Fall från säng
Fall från säng utan grind
Om en person under en kort tidsperiod fallit ur en säng utan sänggrindar flera gånger, kan det vara lämpligt att använda sänggrindar.
Fall från säng med grind
Om en person under en kort tidsperiod har fallit eller klivit ur sängen flera gånger, trots att sänggrindar använts, måste man vara extra uppmärksam. Detta eftersom sänggrindarna då kan göra att fallet blir högre eller att patienten kan skada sig på grindarna. En låg säng kan då vara ett bättre alternativ.