Regler för hälso-, sjuk- och tandvården

Huvudregeln om sekretess innebär att uppgifter om en patients hälsa eller personliga förhållanden inte får lämnas ut, om det inte är helt klart att uppgiften kan röjas utan att patienten eller någon närstående lider men (OSL 25 kap 1§). [1]

Sekretessen hindrar emellertid inte att en uppgift som behövs för att patienten ska få vård lämnas

• från en myndighet (nämnd) som bedriver hälso- och sjukvård till en annan sådan myndighet (nämnd) i samma kommun eller samma landsting
• till en annan vårdgivare enligt reglerna om sammanhållen journalföring

Om patienten på grund av sitt hälsotillstånd eller av andra skäl inte kan samtycka till att en uppgift lämnas ut, hindrar sekretessen inte att en uppgift om honom eller henne lämnas ut från en myndighet inom hälso- och sjukvården till en annan myndighet inom hälso- och sjukvården eller socialtjänsten eller till en privat vårdgivare eller privat verksamhet på socialtjänstens område. Detta gäller om uppgiften behövs för att han eller hon ska få nödvändig vård, omsorg, behandling eller annat stöd. Se vidare cirkulär från Sveriges Kommuner och Landsting om Patientdatalagen. [3]

Sekretessen hindrar inte heller att uppgift om en patient, som inte fyllt 18 år eller som fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel, eller närstående till patienten lämnas från en myndighet inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten till en annan sådan myndighet, om det behövs för att patienten ska få nödvändig vård, behandling eller annat stöd. Detsamma gäller i fråga om att lämna uppgifter om en gravid kvinna eller närstående till henne, om det behövs för en nödvändig insats för det väntade barnet.

• Sekretessen gäller också gentemot patientens anhöriga eller närstående.
• Sekretessen omfattar även förfrågningar om en viss person vistas på ett sjukhus eller annan vårdinrättning. Nyttan respektive eventuell skada för patienten eller närstående måste bedömas i varje enskilt fall.[4]

Regler för privat hälso-, sjuk- och tandvård

De sekretessregler som gäller för privat verksam hälso- och sjukvårdspersonal finns i Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) [2]

Sekretessbrytande regler

I Patientsäkerhetslagen finns regler om när sekretessen får brytas, som gäller för all hälso- och sjukvårdspersonal oavsett om det gäller offentlig eller privat vård. [5] Den här typen av frågor bör i första hand hanteras av den som är verksamhetsansvarig.

Hälso- och sjukvårdspersonal är skyldig att lämna ut uppgifter som

• gäller om någon vistas på en sjukvårdsinrättning om detta i särskilt fall begärs av en domstol, åklagarmyndighet, polismyndighet, kronofogdemyndighet eller skattemyndighet
• behövs för en rättsmedicinsk undersökning
• Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga sociala och medicinska frågor behöver för sin verksamhet
• behövs för att pröva ett ärende om att avstänga en studerande från högskoleutbildning
• Vägverket behöver för att pröva någons lämplighet att ha körkort, traktorkort eller taxiförarlegitimation [6]

Anmälningsplikt

Vid vissa tillfällen har hälso- och sjukvårdspersonal anmälningsplikt som medför att sekretessen inte gäller för just den uppgiften i det sammanhanget. Det gäller exempelvis

• anmälningsskyldighet till de sociala myndigheterna när barn far illa [7]
• anmälningsskyldighet för läkare till polismyndighet om en patient bedöms vara olämplig att inneha skjutvapen [8,9]

Polis eller åklagarmyndighet

När det gäller misstanke om brott får hälso- och sjukvårdspersonal på eget initiativ anmäla vissa grova brott till polis eller åklagarmyndighet. Sekretess hindrar inte heller att uppgift lämnas till polismyndighet eller annan myndighet som ska ingripa mot brott om uppgiften behövs för att förhindra eller avbryta ett pågående brott - rattfylleri. För uppgifter som rör brott mot barn, det vill säga någon som inte är 18 år, gäller inte att brottet måste vara grovt (OSL 10 kap 21-23§§). [1]

Den anställde måste anteckna i journalen vilket brott polisen utreder så att man dels dokumenterat vilken frågan egentligen var, dels måste man hinna kolla vilket straffminimum det handlar om innan man återringer för att eventuellt svara på polisens frågor.

I vissa fall är också personalen skyldig att besvara frågor från dessa myndigheter. (OSL 6 kap 5§10, 10 kap 21-23§§). [1]

Läs vidare i cirkulär 2006:40 från Sveriges Kommuner och Landsting. [10]

Inre sekretess

Utbyte av uppgifter får förekomma mellan de personer som deltar direkt i vården av en patient eller annars behöver uppgifterna för att kunna utföra sitt arbete inom hälso- och sjukvården. Allt annat utbyte av uppgifter om en patient är förbjudet. [11] Arbetsgivare och myndigheter bör helst skriftligen uppmärksamma all personal på detta. [12]

Brott mot tystnadsplikten

Brott mot tystnadsplikten kan enligt Brottsbalken ge böter eller fängelse i högst ett år. [13]