Subkutan venport

Inläggning

Inläggning ordineras av läkare och utförs på operationssal [1]. Inläggning ska jämställas med ett operativt ingrepp och utföras av sterilklädd personal med steril teknik.

Patientinformation

Information till patienten bör ske muntligt och skriftligt och innehålla följande:

  • Vad en subkutan venport är.
  • Indikation.
  • Hur porten ser ut och hur den fungerar.
  • Hur inläggningen går till, förberedelser och kontroller efter inläggningen.
  • Skötsel.
  • Instruktioner om patientens egenvård och vad hen (och förälder/närstående) bör vara observant på när det gäller subkutan venport och hygien.
  • Möjliga komplikationer och vart patienten kan vända sig med frågor.

Det är viktigt att patienten i möjligaste mån involveras i beslutet att lägga in subkutan venport och ger sitt samtycke [1]. Förslag till skriftlig information till vuxna: "Subkutan venport", 1177.se.

Barn och föräldrar kan få ytterligare information via www.narkoswebben.se.

Förberedelser

Antibiotikaprofylax
Som regel ska man inte ge profylaktisk antibiotika [1], men detta kan övervägas vid ökad infektionsrisk som exempelvis neutropeni.

Lokala anvisningar angående

  • remiss för inläggning och eventuell röntgen
  • eventuell blodprovstagning
  • eventuell fasta
  • preoperativ hud- och hårtvätt
  • förberedelser inför eventuell narkos.

Håravkortning utförs vid behov av bandageringstekniska skäl. Detta görs med håravkortningsapparat eller sax, men ej med rakhyvel för att undvika att skada huden [3].

Här finns regionala tillägg

Genomförande

Inläggning ska ske under sterila förhållanden. Operatören använder munskydd, operationsmössa av typ hjälm, steril rock och sterila helst dubbla handskar. Den person som är uppdukare/assistent bör ha operationsmössa av typ hjälm, med utgångspunkt att hår inte ska falla ner på uppdukat material samt munskydd för att inte saliv ska stänka på materialet. I övrigt gäller basala hygienrutiner.

Huddesinfektion görs med klorhexidinsprit: Klorhexidinglukonat 5 mg/mL i kombination med etanol 70%, alternativt klorhexidinglukonat 20 mg/mL i kombination med 70% isopropanol eller annat desinfektionsmedel med motsvarande effekt [4]. Vid klorhexidinallergi används etanol 70 % utan klorhexidin, isopropanol cirka 60% utan klorhexidin eller annat alkoholbaserat desinfektionsmedel med motsvarande antibakteriell aktivitet.

Operationsområdet desinfekteras rikligt med ordentligt genomblöt tork eller kompress under två minuter. Hudytan får torka inför ingreppet. Därefter fixeras sterilt draperingsmaterial tätt mot patientens hud. Inläggning sker i lokalbedövning, men vid behov kan sedering och smärtlindring ges intravenöst. 

De flesta barn och enstaka vuxna patienter behöver full narkos. I så fall finns även narkossjuksköterska och/eller narkosläkare i operationssalen vilka är de som ansvarar för och utför sövningen.

De vener som lämpar sig bäst för subkutan venport är i första hand vena jugularis interna och för vissa patienter vena subclavia. För barn används även vena jugularis externa. Även överarmens vener cephalica, basilica eller brachialis eller vena femoralis i ljumsken kan användas på särskild indikation.

Bild som visar orientering subkutan venport
Exempel på inläggning av subkutan venport.

Ultraljud och röntgengenomlysning ska användas vid inläggning av subkutan venport. Oftast behöver ingen ytterligare röntgenkontroll ske postoperativt [1]. Operatören måste i så fall bedöma och dokumentera att kateterspetsläget är adekvat.

Förstoring av subkutan venport.

Eftervård

För att på ett tidigt stadium upptäcka eventuella komplikationer ska man under de närmaste timmarna efter inläggningen av venporten

  • kontrollera om en blödning och/eller en svullnad har uppstått runt dosan (portnålen kan lyftas ur sitt läge)
  • kontrollera vitala parametrar – andning, syremättnad, blodtryck, puls och medvetandegrad.

Kontakta läkare som får ta ställning till ytterligare åtgärder om något eller några av ovanstående symtom uppstår. Mindre lokala blödningar kan med fördel behandlas med tryckförband under några timmar.

Kärlaccessteam inklusive uppföljande verksamhet har visats öka kvaliteten genom minskat resursutnyttjande, minskad infektionsfrekvens och förkortad vårdtid på sjukhus för patienter [2,5].

Se lokala anvisningar angående

  • överrapportering efter inläggning av subkutan venport
  • fastställande av kateterspetsläge via genomlysning under inläggningen eller postoperativ röntgenkontroll
  • rutin för bevakning av röntgensvar till remitterande läkare angående användning av nyinlagd subkutan venport
  • information till patienten.

Här finns regionala tillägg

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Samlingssida för alla sidor inom basala hygienrutiner och klädregler.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan