Sugning av luftvägar

Observationer och risker

Risk Undvik Åtgärd
Hypoxi För långvarig sugning. För grov sugkateter och högt sugtryck.
  • Undvik sugtryck över 20kPa. Korrekt sugkateterstorlek. Sugning under begränsad tid, 5-10 sek, max 15 sek.
  • Överväg oxygenbehandling för patienter med hög risk för desaturation. Detta kan gälla patienter med tidigare episoder av desaturation i samband med rensugning. Patienter anslutna till ventilator bedöms ha högre risk om de har höga FiO2 eller PEEP inställningar [1].
Arytmier För långvarig sugning i nedre luftväg.
  • Sugning under begränsad tid, 5-10 sek, max 15 sek [1].
Sugning kan irritera
slemhinnan till ökad
slemproduktion
Taktilstimulering av luftvägens slemhinna kan öka slemproduktionen efter överdriven sugning. 
  • Endast sugning när indikation finns [10].

Slemhinneskador

För högt sugtryck. Sugning nedanför tub/kanyl i nedre luftväg. Fastsugning orsakad av stillastående sugkateter vid sugning.

  • Kontrollera sugkraften, korrekt sugdjup och sugtekniken [1].
Arytmier, bradykardi på grund av vagal stimulering Sugning som pågår mer än 15 sek.
  • Sugning i nedre luftväg får pågå i max 15 sek.
  • Vid indikation på arytmier ska sugningen avbrytas och kortas ner i tid nästkommande gånger [1].
Kräkning Sugning långt bak i svalget.
  • Om ej akut behov av sugning i svalget bör andra alternativ till sekretmobilisering prövas [9].
Atelektas För högt sugtryck och sugkateter som upptar mer än halva innerdiametern på tub/kanyl som kollaberar de mindre distala luftvägarna.
  • Korrekt sugtryck.
  • Sugkateter som max upptar halva innerdiameterns lumen [1,15]. 
Bronkospasm Stimulering av luftväg nedanför tub/trakealkanyl.
  • Korrekt sugdjup som inte går nedanför tub/kanyl vid icke akuta situationer [1].
"Uttröttad" patient För långa sugtillfällen.
Hela trakealtubens eller
trakealkanylens lumen
fylld av sugkatetern.
  • Observera patienten.
  • Rensug inte längre än patienten orkar. Låt patienten återhämta sig mellan sugningarna.
  • Anpassa sugkateterns diameter efter trakealtubens eller trakealkanylens storlek.
Sekretstagnation och
krustbildning
Ej adekvat befuktning av inandningsluft, otillräckligt intag av vätska. Immobilisering.
  • Fukta slemhinnorna i övre luftväg med exempelvis munsvabb.
  • Använd fukt- och värmeväxlare på trakealkanyl, stomaplåster och silikontub.
  • Ökat behov av befuktning av luftväg med till exempel natriumkloridinhalationer.
  • Kontrollera adekvat vätskeintag.
  • Daglig aktiv mobilisering och lägesändringar [9,14]. 
Spridning av bakterier från
övre till nedre luftvägarna
Samma kateter
används till både övre
och nedre luftvägarna. Ofullständig munvård med mikroaspiration till nedre luftväg.
  • Använd inte samma sugkateter till övre och nedre luftvägarna.
  • Regelbunden eller kontinuerlig kontroll av kufftryck för att undvika aspiration förbi kuffen.
  • Daglig munvård [13,18].
Infektioner som förs vidare Smittspridning vid icke aseptisk teknik vid rensugning i nedre luftväg.
  • Arbeta aseptiskt.
  • Tillämpa basala hygienrutiner.
  • Använd alltid handskar [8].
Ökat intrakraniellt tryck För långa sugtillfällen. Retning till hosta vid rensugning.

  • Sug 5-10 sekunder/gång, max 15 sekunder [1].
  • Korrekt handhavande och sugdjup för att undvika hosta.

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Samlingssida för alla sidor inom basala hygienrutiner och klädregler.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan