Komplikationer vid sårläkning

Infektionstecken

Information till patienter eller vid behov närstående är viktigt för att göra dem uppmärksamma på eventuella infektionstecken, till exempel rodnad och svullnad, ökande smärta, värmeökning eller feber [9]. Om sådana symtom uppträder ska patienten känna till vart de kan vända sig för bedömning och ställningstagande till behandling. Patienten ska också informeras om när och var suturtagning bör ske.

Sårruptur

Ibland kan suturerna ge vika och då uppstår en sårruptur, det vill säga såret spricker upp innan det läkt ihop tillräckligt. Detta kan till exempel bero på låg hållfasthet i suturmaterial eller knutar, att tråden skär igenom vävnaden om den är hårt åtdragen eller om vävnaden är försvagad av till exempel inflammation [10].

Sårgranulom

En irritation i såret på grund av infektion eller en mekanisk retning kan leda till ett sårgranulom, som är en röd, fast, lättblödande resistens i såret eller i anslutning till en sutur. Granulomet leder ofta till att såret fortsätter att vätska efter att övriga delar av såret läkt ihop. Enligt en aktuell litteraturgenomgång kan ett granulom med fördel tas bort kirurgiskt eller med kryoteknik om patienten är inneliggande, annars kan det även behandlas med silvernitrat, en så kallad lapispenna, vilket kan vara en fördel inom primärvården [11]. Ett granulom behandlas med en lapispenna (silvernitrat). Behandlingen kan upprepas med tre dagars mellanrum och leder som regel till att granulomet försvinner och såret läker i sin helhet efter en eller två behandlingar, om än ibland med en viss ökad ärrbildning [12].