Suturtagning och omläggning

Tidsschema för suturtagning

Tidpunkten för suturtagningen bestäms utifrån sårets lokalisation och den hudsträckning eller tension som förekommer i området. När stygn tas bort måste hänsyn alltid tas till läkningsgraden. Om såret vätskar och sårkanterna ser ut att glipa så kan det betyda att alla eller vissa suturer måste sitta några dagar extra. Vid tension i sårkanterna kan suturerna behöva sitta kvar upp till 3 veckor. Vissa personer har väldigt effektiv läkning så att suturer nästan växt in i vävnaden trots att det inte gått särskilt lång tid. Generellt är det dock viktigt att komma ihåg att en total läkning tar lång tid, upp emot 6 månader. Trots individuella skillnader finns enligt flera källor riktmärken för borttagning av suturer [1-3].

Riktmärken för suturtagning i olika hudområden

Suturtagningsteknik

Innehållet i följande text baseras på bästa praxis, eftersom evidensens kring suturtagningsteknik saknas i litteraturen. Vid borttagning av staples (se schematisk illustration) används samma teknik som beskrivs för suturer nedan, men i stället för sax används agrafftång av engångstyp. Vid suturtagning används ren rutin, vilket innebär höggradigt rena instrument. Suturer kan tas bort med pincett och sax, alternativt suturkniv. Engångsmaterial finns innehållande tork, kniv och plastpincett. Dessa pincetter är dock oftast klumpiga och det kan vara svårt att få tag i tråden om den är tunn.

Borttagning av staples

Vid suturtagning används ren rutin, vilket innebär höggradigt rena instrument. Suturer kan tas bort med pincett och sax, alternativt suturkniv (se schematisk illustration). Engångsset finns innehållande tork, kniv och plastpincett. Dessa pincetter är dock klumpiga och det kan vara svårt att få tag i tråden om den är tunn. Det är vanligt att man innan suturtagning väljer att sprittorka området och suturerna som får lufttorka innan suturtagning. I litteraturen finns ingen vägledning eller evidens kring detta och rutiner kan därför se olika ut. I beskrivningen av tillvägagångssättet nedan hoppar vi över detta moment då det ofta anses onödigt.

Material

• Plastförkläde
• Handskar, rena 2 par
• Soppåse
• Underlägg av papper eller plast
• Pincett
• Liten sax (ögonsax, gärna böjd) eller suturkniv, alternativt agrafftång vid staples-borttagning
• Steristrip vid behov
• Omläggningsmaterial vid behov

Tillämpa basala hygienrutiner

Tillvägagångssätt

1. Desinfektera händer och underarmar. Ta på rena handskar och plastförkläde.
2. Ta av och släng förbandsmaterialet och inspektera såret samt bedöm om suturtagning är lämplig utifrån utseendet. Observera till exempel om såret vätskar eller är rodnat.
3. Ta ställning till vilken suturteknik som använts.
4. Lägg ett pappersunderlägg i anslutning till suturtagningsområdet och ta fram material för suturtagning samt öppna förpackningen på eventuell suturkniv.
5. Byt handskar och desinfektera händer och underarmar på nytt.
6. Ta med en pincett tag i knuten på suturen och klipp eller skär av tråden. Suturtekniken avgör hur suturerna avlägsnas, se illustration.

Schematisk översikt över suturtagning vid olika suturtekniker [2,3]

Omläggning efter suturtagning

Efter suturtagning förstärks eventuella glipor i såret med tape eller så kallade strips. Det är dessutom ofta fördelaktigt att tejpa sårkanterna för att få till en läkning som ger kosmetiskt optimalt resultat. Det är dock viktigt att kommunicera med patienten kring eventuell överkänslighet mot häfta eller förband för att undvika dylika komplikationer. Om såret inte är helt läkt efter suturtagningen bör valet av förband baseras på ställningstagande kring förekomst av nekrotisk vävnad, bakterieinfektion, sårvätskemängd och behov av barriär. Ett optimalt förband suger upp överflödig vätska utan att torka ut, skyddar mot bakterieangrepp, fastnar inte samt skadar inte omgivande vävnad [13]. Vid starkt vätskande sår används lämpligt förbandsmaterial som suger upp vätska men som inte fastnar i såret. Om såret vätskar en aning pga någon glipa efter suturtagningen så är det en fördel även rent kosmetiskt att använda ett ocklusivt läkningsaktiverande förband [14,15], dock ej vid anaeroba infektioner. När reepitelialiseringen kommit igång och sårsekretionen avtagit kan s.k. atraumatiska bandagematerial försedda med silikonyta användas vilka främjar reepitelaliseringen [13]. Utan läkningskomplikationer brukar man kunna duscha dagen efter suturtagning. Ärret brukar vara rodnat i ungefär ett år och under denna tid bör solning undvikas för att det leder till hyperpigmentering av ärret. För att förhindra hyperpigmentering i samband med solning kan ärret tejpas över med hudvänlig häfta [3].