Inläggning av pleuradränage

Området där dränaget ska läggas in desinfekteras med klorhexidinsprit 5 mg/ml och draperas med en steril hålduk. Sedan börjar läkaren med att lägga lokalbedövning subkutant och intramuskulärt tills nålspetsen är inne i pleura, detta verifieras med aspiration av luft eller vätska. Bedövningen får verka innan ett snitt läggs i huden samt subkutant ca 1- 1,5 cm långt.

Med hjälp av en peang debriderar läkaren en ”tunnel” in i pleura mellan två revben. Ett pysande ljud kan höras när man är inne i pleura om diagnosen är pneumothorax, särskilt om ventilpneumothorax föreligger. Läkaren explorerar ofta ”tunneln” med ett finger in i pleura. Dränaget förs in och sutureras fast samt kopplas till dränagebehållaren. Sugstyrka ställs in enligt läkarordination, vanligen -15 till -20 cm H₂O. Förband läggs samt ytterligare fixation av dränaget mot huden.

Nu kan patienten lägga sig tillrätta i sängen igen. Om patienten får en kraftig hostattack så kan slangen klampas en kort stund för att mildra hostan (lungans expansion avtar vid klampning), för att sedan öppnas igen. Se till att slangen som kopplas till suganordningen i väggen är tillräckligt lång så att patienten kan sitta uppe i fåtölj samt gå på toaletten, det är viktigt att patienten mobiliseras så snabbt det går. Vid längre förflyttningar använd en transportsug. Två peanger ska alltid finnas tillgängliga vid patienten - om någon av slangarna lossnar ska peangerna sättas på dränageslangen från varsitt håll så att luft inte kommer in i pleurarummet.

Läkaren ordinerar en kontrollröntgen för att förvissa sig om dränageläget och lungans expansion.

Använt material

Stickande och skärande material läggs i behållare för skärande/stickande/smittförande avfall. Instrument rengörs och desinfekteras för att sedan steriliseras. Övrigt avfall hanteras som icke farligt avfall.

Beakta risken för stick, skärskador och blodburen smitta