Urininkontinens hos vuxna

De nedre urinvägarna, det vill säga urinblåsan och urinröret, står tillsammans med bäckenbotten för lagring av urinen, blåstömning och kontinens. Att vara kontinent innebär att personen kan tolka urinblåsans fyllnadssignaler, ha förmågan att hinna uppsöka en toalett och att själv bestämma när blåstömning ska ske. Detta förutsätter förutom normala förhållanden i nedre urinvägarna även att nerverna från blåsan upp till hjärnan fungerar som de ska.

Kvinnans urinvägar

Mannens urinvägar

Olika former av urininkontinens

Ansträngningsinkontinens

Ansträngningsinkontinens är den vanligaste formen av urininkontinens bland kvinnor före menopaus och beror ofta på en försvagning av bäckenbotten. Urinläckage sker ofta i form av skvättvisa läckage i samband med ansträngningen, till exempel hosta, nysning, sportaktiviteter och tunga lyft. I svårare fall kan individen uppleva ett ständigt läckage, endast utlöst av ändring av kroppsläge. Ansträngningsinkontinens är ovanligt bland män och förknippas vid förekommande fall med skador i urinröret såsom prostataoperation eller missbildningar.

Trängningsinkontinens

Trängningsinkontinens innebär urinläckage i samband med plötslig och kraftig kissnödighet (trängning) som inte går att behärska. Det kan vara allt från små skvättar till hela urinportionen.

Orsaken kan vara sjukdom eller skada på nerverna till urinblåsan. Läs mer om detta under rubriken Neurogena blåsrubbningar nedan.

Orsaken till trängningsinkontinens kan också vara förändringar i eller utanför urinblåsan, till exempel urinvägsinfektion, förtvinade (atrofiska) slemhinnor hos kvinnor, prostataförstoring hos män eller förstoppning. Någon gång kan trängningar vara ett tidigt symtom på multipel skleros (MS).

Observera att trängningar kan vara ett tidigt symtom på en tumörsjukdom i urinblåsa, prostatakörtel eller äggstockar.

Blandinkontinens

Blandinkontinens är en kombination av ansträngningsinkontinens och trängningsinkontinens. Läs mer under respektive rubrik ovan.

Överaktiv blåsa

Begreppet överaktiv blåsa beskriver en kombination där trängningar med eller utan trängningsinkontinens är det dominerande symtomet. Trängningarna är ofta kombinerade med täta behov av att tömma blåsan (>8 gånger/dygn) och/eller behov av att tömma blåsan under sovtid, nykturi.

Nykturi

Att vakna av att man måste tömma urinblåsan en gång under natten anses normalt efter femtio års ålder. Efter fyllda sjuttio är två gånger normalt. Tätare tömningsbehov kan bero på onormalt stor urinproduktion (polyuri), vilket i sin tur kan bero på såväl stort vätskeintag som ha sjukliga orsaker. Exempel på sjukliga orsaker till nykturi är diabetes, förstorad prostata och ödembildning beroende på hjärtsvaghet, med mera.

Även "normal" nykturi kan påverka livskvaliteten negativt om det är svårt att somna om. För äldre människor med nedsatt rörlighet och skört skelett är fallolyckor en risk när man ska treva sig fram till toaletten på natten.

Överrinningsinkontinens

Överrinningsinkontinens är när man läcker urin på grund av att blåsan är överfull och inte kan tömmas. Tillståndet kan leda till bestående skador på musklerna i urinblåsan.

Symtomen är täta tömningsbehov samt skvättvisa läckage som uppträder vid trängning, ansträngning eller nattetid. Dessa läckage är vanligast bland män och beror ofta på avflödeshinder på grund av en förstorad prostatakörtel. Det kan dock även bero på en försvagad blåsmuskel och förekomma bland äldre kvinnor.

Neurogena blåsrubbningar

Urinblåsans funktion styrs av både medvetna och omedvetna nervimpulser. Sjukdomar eller skador på hjärna, ryggmärg eller nerver kan orsaka både inkontinens och oförmåga att tömma blåsan.

Oförmåga att helt eller delvis kontrollera en i övrigt normal blåstömning kan uppstå efter sjukdom eller skada i hjärnan, som till exempel demens eller stroke.

Skada eller sjukdom i ryggmärgen, till exempel trauma eller multipel skleros, kan medföra trängningsinkontinens och i vissa fall dålig koordination mellan urinblåsa och slutningsmuskel.

Om skador eller sjukdomar drabbar de nerver som försörjer urinblåsan, till exempel vid trauma eller operationer i lilla bäckenet, kan det göra att förmågan att tömma blåsan försämras.

Andra typer av urininkontinens

Andra typer av inkontinens kan vara situationsberoende, till exempel:

• Urininkontinens som uppräder vid samlag, vid penetration så väl som vid orgasm.
• Arkitektoriell urininkontinens, innebär svårigheter att hinna till toaletten eller klara av toalettbesök på grund av faktorer i omgivningen.
• Läkemedel kan vara urindrivande och leda till svårigheter att hinna till toaletten eller avtrubbande och försena känslan av att behöva att tömma blåsan. Dessutom kan vissa läkemedel försvåra tömningen av blåsan.
• Psykogen urininkontinens kan förkomma vid psykisk sjukdom.

Övrigt

Iatrogen urininkontinens

Iatrogen urininkontinens kan uppstå i samband med sjukvårdande behandling, till exempel som komplikation vid kirurgi eller strålbehandling.

Idiopatisk urininkontinens

Idiopatisk urininkontinens är när man trots utredning inte kan hitta orsaken till inkontinensbesvären.

Missbildningar

Missbildningar kan orsaka urininkontinens, till exempel om man har en urinledare för mycket (så kallad ektopisk uretär).