Översikt
[Desinfektion]
Desinfektion definieras som en reduktion av mikroorganismer till en nivå som inte innebär risk för smitta eller överföring av smitta.
Desinfektion kan ske med fysikaliska eller med kemiska metoder. Värmedesinfektion ska användas i första hand.
Värmedesinfektion i diskdesinfektor används för flertalet instrument. Kemisk desinfektion används för utrustning som inte kan desinfekteras i diskdesinfektor och till hud och ytor.
Kemisk desinfektion
[Desinfektion]
Desinfektion med kemiska medel ska inte utföras om enbart vanligt rengöringsmedel och sköljning i vatten är tillräckligt.
Var noga med att använda rätt koncentration. Tänk på arbetsmiljön och den yttre miljön.
Beakta hållbarhetstiden för desinfektionsmedlet.
Vid kemisk desinfektion ska inverkningstiden alltid beaktas.
Verksamhetschefen ansvarar för att personalen är utbildad i att hantera desinfektionsmedel.
Provning av kemiska desinfektionsmedel
Kemiska desinfektionsmedel bör genomgå provningar enligt europeiska standarder för att påvisa om de innehåller aktiva substanser mot mikroorganismer. I många fall finns en specifik provningsmetod för det ändamål medlet ska användas. För översikt hänvisas till EN 14885 som sammanfattar tillämpningen av de standards som finns för kemisk desinfektion.
Ytdesinfektion
Det finns hittills endast två publicerade europeiska standarder för provning av ytdesinfektionsmedel avsedda för användning inom det medicinska området: EN 13727 (den reviderad versionen publicerad 2012-05-07) används för provning av aktivitet mot bakterier och EN 14476 används för provning av aktivitet mot virus. För svampar och bakteriesporer finns ännu inga publicerade europeiska standarder avseende ytdesinfektionsmedel.
Desinfektion av instrument (föremål)
För att inom det medicinska området prova kemiska medels desinfektionseffekt på föremål under simulerade praktiska förhållanden används följande europeiska standarder: EN 13727 och EN 14561 för bakterier, EN 13624 och EN 14562 för svampar, EN 14348 och EN 14563 för mykobakterier, och EN 14476 för virus.
Desinfektion av föremål
[Desinfektion]
För föremål tillämpas i första hand värmedesinfektion i diskdesinfektor.
Kemisk desinfektion används
- vid driftstopp av apparatur för värmedesinfektion
- då apparatur för värmedesinfektion saknas
- vid desinfektion av värmekänsliga produkter
- vid desinfektion av vissa specialinstrument
Gör så här
Desinfektera händerna och använd handskar.
- Starta alltid vid behov med noggrann rengöring. Öppna föremålen, lumenförsedda föremål (föremål med öppen rörgång) spolas igenom.
- Gör i ordning desinfektionslösning i ett för ändamålet märkt kärl. Följ anvisningarna på medlets förpackning.
- Fyll lumenförsedda föremål, det vill säga föremål med rörgång såsom kanyler och kranar, med desinfektionslösning och spola igenom dem.
- Lägg föremålen så att de täcks helt av desinfektionslösningen. Låt dem ligga i lösningen under angiven inverkningstid.
- Ta upp föremålen och skölj dem under rinnande vatten.
- Torka föremålen.
- Kontrollera att föremålen är rena och torra. Förvara dem torrt och dammfritt.
Desinfektion av ytor
[Desinfektion]
Desinfektionsmedel inaktiveras i växlande grad av organiskt material ("smuts") och detta kan även skydda mikroorganismerna. Därför bör det desinfektionsmedel som används till ytor även ha en god rengörande effekt. Det ska ha effekt mot både bakterier och virus, och tidigare nämnda europeiska standarder är väl lämpade för att prova aktiviteten. Observera dock att många alkoholbaserade desinfektionsmedel inte har tillräckligt bra effekt för att fullt ut klara provning enligt EN 14476, där bland annat aktivitet mot ett icke-höljeförsett virus testas. Icke höljeförsedda virus, till exempel norovirus och enterovirus, är relativt svåra att avdöda med alkoholbaserade desinfektionsmedel till skillnad från höljeförsedda virus, till exempel hepatit B- och C-virus och HIV, som är relativt lätta att avdöda. Man kan räkna med att medel som klarar standardiserade provningar mot bakterier även avdödar höljeförsedda virus, och sådana medel duger i de flesta fall bra för rutinmässig ytdesinfektion.
Medlen får inte vara korrosiva, det vill säga får inte påverka ytmaterialet.
Vid ytdesinfektion ska ytan alltid behandlas mekaniskt med desinfektionsmedlet eftersom detta ökar desinfektionseffekten. Använd handskar.
Desinfektionsmedel får inte bara hällas eller sprejas över en yta. Patientnära till synes relativt rena ytor på mottagningar och vårdavdelningar, till exempel sängbord, instrument- och operationsbord på operationsavdelningar, bänkar på laboratorier, och så vidare torkas av med alkoholbaserat desinfektionsmedel med rengörande effekt.
Desinfektion av rena ytor
Ytor som är helt rena kan desinfekteras med 70% etanol, exempelvis ytor som redan är rengjorda och torra, vilket kan gälla instrument- och operationsbord på operationsavdelning eller ytor i renrumsmiljö som ser rena ut.
Punktdesinfektion
Små mängder spill av blod eller annat organiskt material på mindre ytor desinfekteras med alkoholbaserat desinfektionsmedel. Ett lämpligt medel är isopropanol cirka 45 volymprocent som innehåller tensid (rengörande effekt). Använd rikligt med medel och bearbeta ytan mekaniskt. Inverkningstiden är tills medlet har torkat in, det vill säga för alkoholbaserade medel i praktiken upp till 1 minut.
Desinfektion av större ytor
Använd handskar.
Förorening av blod eller andra kroppsvätskor i större mängder torkas först upp med absorberande material. Därefter används desinfektionsmedel på den rengjorda ytan.
Inverkningstiden efter mekanisk bearbetning är den som tillverkaren anger, ofta 10 minuter. För vissa medel kan tillverkaren rekommendera inverkningstider på 30-60 minuter.
Värmedesinfektion
[Desinfektion]
Värmedesinfektion sker genom tillförsel av energi med värme, oftast fuktig värme. En välkänd metod är att koka föremål i vatten under lock. Inverkningstiden är då minst fem minuter. Normalt används desinfektionsapparat, företrädesvis diskdesinfektor. Desinfektion med fuktig värme är effektiv, snabb, ekonomisk, miljövänlig och i viss mån kontrollerbar.
Referenser och regelverk
[Desinfektion]
Nedanstående referenser gäller generellt för texterna i ämnet
Socialstyrelsen 2006: Att förebygga vårdrelaterade infektioner - Ett kunskapsunderlag
Arbetarskyddsstyrelsen. Desinfektion på arbetsplatsen - hantering, risker och regler 1999
SIS HB 600. Steriliseringsprocesser, validering och rutinkontroll inom svensk hälso-, sjuk- och tandvård
SFVH, Arbetsgruppen SODA. Vägledning för validering, upprepad processkontroll, förebyggande underhåll och rutinkontroll av spol- och diskdesinfektorer
Regelverk
AFS 2005:1 Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om mikrobiologiska arbetsmiljörisker - smitta, toxinpåverkan, överkänslighet
AFS 2000:4 Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker