Vårdplanering

Regionerna har en lagstadgad skyldighet att erbjuda regioninvånarna en god vård. Kommunernas hälso- och sjukvårdsansvar omfattar inte medicinsk vård som meddelas av läkare. Detta förutsätter vårdplanering och en nära samverkan mellan kommuner och regioner, inte minst när det gäller palliativ vård, för att både patienter och närstående ska kunna få en god kontinuerlig vård oavsett huvudman. Vård i livets slutskede bygger ofta på stora insatser från närstående. Det är därför viktigt att vården utformas i samverkan med dem och att deras önskemål beaktas så långt det är möjligt.

Aktiv helhetsvård

Varje människa är unik och upplevelsen av att närma sig döden varierar beroende på det liv patienten levt och vilka erfarenheter hen har med sig.

Den palliativa vårdens uppgift är att hjälpa patienten att leva tills hen dör. Med det menas att erbjuda god vård och möta behoven vare sig de är av fysisk, psykisk, social eller andlig/existensiell art. Detta kräver lyhördhet hos alla som vårdar. Hjälpinsatserna ska erbjudas alla med obotlig, symtomgivande sjukdom, oavsett ålder och där den förväntade överlevnaden är kort. Vården ska ges utifrån den döendes behov och önskemål oberoende av vem som är vårdgivare.

Palliativ vård ska erbjudas alla i livets slut

Palliativ vård är en vårdfilosofi som beskriver ett vårdinnehåll oavsett hur vården är organiserad. Det innebär att den inte är knuten till särskilda byggnader/hus. Palliativ vård måste finnas för den som behöver det i hela vårdkedjan, i hemsjukvården, inom kommunala boendeformer, i primärvården och på sjukhus.

För en välfungerande palliativ vård dygnet runt krävs framförhållning, planering och samarbete i en flexibel organisation, ett multiprofessionellt team med välutbildad personal som är tillgänglig alla tider på dygnet och som vet vilka möjligheter till stöd som finns.