Portnål, omläggning, byte av kran och injektionsventil

SUBKUTAN VENPORT

Intervall

Omläggning och ny portnålsättning utförs minst var 5:e dag i sluten vård, eller oftare vid behov. Om förbandet lossnat, är fuktigt eller smutsigt bör omläggning ske omedelbart. I hemsjukvård kan omläggning och portnålsättning utföras upp till var 7:e dag av praktiska skäl.

Trevägskranar och injektionsventiler ska ses som en helhet. Målet för bytesfrekvens är att göra så få manipulationer som möjligt som innebär att systemet bryts. Vid användning av produkter som är blod- och fettresistenta är rekommenderad bytesfrekvens i slutenvård var 3:e dygn och upp till var 7:e dygn i öppenvården, oavsett om det är blod, fett eller klara vätskor som infunderas.

Vissa tillverkare rekommenderar annan bytesfrekvens.

Här finns regionala tillägg

Val av portnål

Endast specialslipade nålar avsedda för SVP får användas - andra nålar kan skada membranet. Portnålar finns i olika utformningar, grovlekar och längder. Stickskyddade nålar ska användas i första hand. Varje vårdenhet som handhar patienter med SVP bör ha ett lager av olika långa och grova portnålar.

Långa nålar (20-35 mm) behövs när porten sitter djupt, för att undvika att nålen trycks ut i den subkutana vävnaden när patienten rör sig. Korta nålar (15-19 mm) ska användas när porten sitter ytligt, för att undvika att nålen ruckas ur läge. Grova dimensioner (18-20G) kan behövas om exemplevis blodprodukter ska ges eller högt flöde av trögflytande vätskor via pump planeras. Om så inte är fallet väljs en tunnare nål (22-24G) som ger mindre vävnadsskada och smärta vid insättning.

Spolteknik

Spol-stopp-spoltekniken (det vill säga spolning i portioner om 1-2 mL) kan användas vid spolning men evidensen för detta är oklar. Detsamma gäller tekniken att spola in de sista millilitrarna försiktigt.

Sprutstorlek

Ju mindre spruta man använder, desto större är risken att orsaka ett för högt tryck i katetersystemet. Därför är det lämpligt att använda 10 mL-sprutor eller större vid genomspolning av centralvenös infart. Forcera aldrig spolning eller injektion mot motstånd eftersom även större sprutor kan ge tryck nog att skada en kateter. För administrering av läkemedel i små volymer kan mindre sprutor användas, förutsatt att gott flöde och god blodretur först har säkerställts med en 10 mL-spruta eller större, att injektionen görs långsamt och inget ökat motstånd känns.

Vid stopp eller tröghet vid spolning, läs mer under Komplikationer.

Material

  • Engångs plastförkläde eller ren skyddsrock.
  • Rena eller sterila undersökningshandskar.
  • Omläggningsset.
  • Klorhexidinsprit 5 mg/mL. Vid klorhexidinallergi används etanol 70 % eller medel med motsvarande effekt.
  • 10 eller 20 mL-sprutor.
  • Natriumklorid 9 mg/mL 10- 40 mL (den mindre volymen till barn).
  • Injektionsventil och eventuellt trevägskranar.
  • Högpermeabel polyuretanfilm.
  • Höggradigt rena kompresser för täckning av krankopplingar.
  • Till portnålsättning: Portnål.

Utförande

Omläggning utförs med aseptisk metod med hjälp av höggradigt rena produkter eller sterila produkter. Arbeta så att det höggradigt rena behålls höggradigt rent och det sterila behålls sterilt.

Vissa barn kan behöva avledas – ta en förälder eller en extra personal till hjälp. Andra barn kan medverka passivt eller aktivt.

Portnålsättning och omläggning

Inför portnålsättning kan barn och vissa vuxna behöva hudbedövning som i så fall ska appliceras minst en timme före nålsättningen.

  1. Informera patienten och eventuella föräldrar/närstående.
  2. Ta på engångs plastförkläde eller ren skyddsrock.
  3. Sänk huvudändan (barn kan exempelvis ligga i förälders knä med huvudet lätt sänkt).
  4. Desinfektera händerna.
  5. Öppna omläggningssetet och duka upp övriga tillbehör.
  6. Genomfukta tvätt-torken ordentligt med klorhexidinsprit.
  7. Fyll sprutorna med Natriumklorid 9 mg/mL.
  8. Koppla samman injektionsventiler och trevägskranar med portnål. Var noga med att inte komma åt nålspetsen, kranmynningar eller injektionsmembran. Kontrollera att alla kopplingar är korrekt ihopsatta.
  9. Fyll dessa med Natriumklorid 9 mg/mL. Stäng kranarna för att undvika att luft kommer in. Stäng portnålens klämma.
  10. Ta på rena eller sterila undersökningshandskar.
  11. Om portnålen ska sitta kvar: tvätta insticksstället, portnålen och huden runtomkring med god marginal. Använd tvätt-tork med klorhexidinsprit. Låt huden lufttorka.
    Om portnål ska bytas: ta först bort den gamla nålen, byt därefter handskar och tvätta sedan insticksstället och huden runt omkring med god marginal enligt ovan.
    Om ny portnål ska sättas: tvätta insticksstället och huden runtomkring med god marginal enligt ovan.
  12. Ta ett stadigt grepp om porten mellan ena handens tumme och pekfinger. Var noga med att inte komma i kontakt med insticksstället, det vill säga huden direkt över porten.
  13. Ta ett stadigt grepp om portnålen med andra handens tumme och pekfinger.
  14. Stick in portnålen genom huden och portmembranets centrala del med en bestämd rörelse tills nålen "bottnar" mot portens metallplatta. Lägg tyngdpunkten rakt ovanför kanylspetsen. Var fast på hand, men använd inte onödigt mycket kraft, för att undvika att skada nålen och därmed portmembranet när nålen senare avlägsnas. Observera att stickriktningen ska vara vinkelrätt mot portmembranets yta, vilket i enstaka fall kan skilja sig mot hudplanets.
  15. Öppna klämman eller avlägsna peangen.
  16. Aspirera försiktigt så att blod syns i katetern för att kontrollera blodretur.
  17. Spola SVP med 20-40 mL NaCl 9 mg/mL. För barn under 20 kg begränsas volymen till 20 mL respektive 10 mL till barn under 10 kg (mindre volym till barn med vätskerestriktion). Det är viktigt med denna mekaniska rengöring.
  18. Om du har satt en vinklad nål kan denna behöva stöttas med en tork eller steril kompress mellan nålen och huden.
  19. Täck insticksstället och portnål med högpermeabelt polyuretanfilm. Var noga med att huden är helt torr innan.
  20. Kontrollera att märkning finns: subkutan venport.
  21. Täck vid behov kranar med rena kompresser.
  22. Höj huvudändan.
  23. Dokumentera.
Handhavande subkutan venport
Stick in portnålen genom huden och portmembranets centrala del med en bestämd rörelse tills nålen "bottnar" mot portens metallplatta. Lägg tyngdpunkten rakt ovanför kanylspetsen.

Byte av kran och/eller injektionsventil

  1. Informera patienten och eventuella föräldrar/närstående.
  2. Ta på engångs plastförkläde eller ren skyddsrock.
  3. Sänk huvudändan.
  4. Desinfektera händerna.
  5. Fyll sprutorna med Natriumklorid 9 mg/mL.
  6. Koppla samman trevägskran med eventuell injektionsventil. Kontrollera att alla kopplingar är korrekt ihopsatta.
  7. Fyll dessa med Natriumklorid 9 mg/mL. Stäng kranen för att undvika att luft kommer in.
  8. Genomfukta tvätt-torken ordentlig med klorhexidinsprit.
  9. Ta på rena undersökningshandskar.
  10. Stäng SVP med klämma eller peang.
  11. Skruva loss trevägskranen.
  12. Desinfektera katetermynningen med klorhexidinsprit.
  13. Koppla på de genomspolade kranarna och injektionsventilerna.
  14. Öppna klämman eller avlägsna peangen.
  15. Aspirera försiktigt så att blod syns i katetern för att kontrollera blodretur.
  16. Spola SVP med 20-40 mL Natriumklorid 9 mg/mL. För barn under 20 kg begränsas volymen till 20 mL respektive 10 ml till barn under 10 kg (mindre volym till barn med vätskerestriktion). Det är viktigt med denna mekaniska rengöring.
  17. Kontrollera att märkning finns: subkutan venport.
  18. Täck vid behov kranar med rena kompresser.
  19. Höj huvudändan.
  20. Dokumentera.

Avlägsnande av portnål

Använd i första hand stickskyddade portnålar. Om en stickskyddad portnål ska bytas eller avlägsnas kan det vara en fördel att använda positivt tryck för att förhindra att blod backar tillbaka i katetern (på grund av undertrycket som skapas i systemet när nålen dras ut) [6].

Gör så här:

  1. Koppla en 10 mL spruta med NaCl 9 mg/mL till portnålens förlängningsslang.
  2. Öppna kranar och klämma.
  3. Fatta portnålens handtag mellan tummen och pekfingret och dra ut nålen samtidigt som du lägger tillräckligt tryck på sprutan för att kunna injicera genom katetern, men släpp på trycket när nålen lossnar från portmembranet.

Speciellt på nylagda portar behöver man hålla fast huden och porten för att smidigt och smärtfritt kunna dra ut nålen. Det kan vara svårt att åstadkomma utan hjälp av kollega, patienten själv eller närstående. Det är då viktigt att man är överens om hur det ska gå till för att undvika stickskador eller kontamination.

Vid tveksamhet är det bättre att dra ut nålen utan positivt tryck, likaså om portnålen inte är stickskyddad. Om portnålen inte är stickskyddad kan spatel användas i samband med avlägsnandet.

Till toppen av sidan