Vårdhandboken

OM VÅRDHANDBOKEN

Vårdhandboken.se innehåller 120 ämnesområden med kliniskt anpassad information som produceras i samverkan med författare och faktagranskare från hela landet. Allt fler kommuner och regioner tar beslut om att använda de nationella metoderna och riktlinjerna i Vårdhandboken. Vårdhandboken används även i vårdutbildningar både på universitet och gymnasier och innehåller förutom texter även filmer och bildspel, test i 70 ämnen samt flera hundra illustrationer och foton.

Vårdhandboken förvaltas av Inera på uppdrag av Sveriges regioner och kommuner. 

Besök på Vårdhandboken.se

Fler och fler väljer att använda Vårdhandboken som funnits på webben sedan 2002. Vårdhandboken.se har nästan 4 miljoner besök årligen vilket innebär närmare 11 miljoner sidvisningar. Läs mer om besöksstatistik på inera.se. Vårdhandboken är öppen för alla och kräver ingen inloggning. Den är anpassad för dator, mobil och surfplatta har responsiv design och anpassas automatiskt till skärmstorleken.

Vem kan använda Vårdhandboken?

Vårdhandboken vänder sig i första hand till dig som arbetar inom vård och omsorg, oavsett huvudman. Den kan användas på sjukhus, i primär- och hemsjukvård och även inom äldreomsorg och tandvård. Vårdhandboken kan också användas vid studier och vissa texter kan användas när vård utförs av närstående.

Kontakta redaktionen om du vill ha presentationsmaterial om Vårdhandboken.

Ansvar

Som anställd inom vård och omsorg ska du alltid handla utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Enligt Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) har du som hälso- och sjukvårdspersonal själv ansvar för det du gör utifrån enskild patient och situation. Ibland kan även en annan person ha del i ansvaret, exempelvis genom att det finns tydliga instruktioner och rutiner på arbetsplatsen. 

Inera ansvarar inte för tillämpningen av Vårdhandboken, till exempel medicinska bedömningar som görs med stöd av Vårdhandboken. Inera ansvarar inte för skyldigheter som vårdgivare har inom ramen för sitt vårdgivaransvar.

Vårdhandbokens syfte

Syftet med Vårdhandboken är att säkerställa god och säker vård på lika villkor. Vårdhandboken bygger på Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SOL) och bidrar till att de nationella målen för hälso- och sjukvården ska uppnås. Innehållet är främst utformat för vårdarbete med vuxna patienter. Webbsidan ger riktlinjer för arbetet inom hälso- och sjukvården så att kvaliteten och säkerheten i vården kan behållas och vidareutvecklas i hela landet. Vårdhandboken erbjuder, efter bästa kunskapsläge (best practice, evidens, vetenskap och beprövad erfarenhet) kliniska riktlinjer inklusive metoder och verktyg för hur vården bäst kan utföras. Resurser kan användas effektivare genom ett minskat behov av att utarbeta lokala riktlinjer/PM, rutiner och arbetsmetoder.

På 90-talet samordnades lokala metod- och handböcker till en gemensam Handbok för hälso- och sjukvård och den nationella handboken har funnits på webben sedan 2002. Webbsidan fick namnet Vårdhandboken 2010. 

Hur tas Vårdhandbokens innehåll fram?

Kvalitetssäkrat innehåll tas fram i samarbete med cirka 230 författare och faktagranskare med specialistkunskaper inom respektive område. De rekryteras genom förslag från exempelvis Vårdhandbokens nationella råd, yrkes- och riksföreningar eller tidigare författare/faktagranskare. Författare och faktagranskare ska om möjligt vara verksamma inom olika delar av landet och såväl medicinska som omvårdnadsaspekter ska speglas i Vårdhandbokens texter.

Ett nationellt råd samverkar med redaktionen för innehållsplanering och prioritering. Det nationella rådet representerar olika verksamheter, är spridda i landet och har därmed via sina respektive nätverk stor kontaktyta i vård och omsorg. Rådet består bland annat av representanter inom vårdhygien, kommun, högskola, vård- och kvalitetsutveckling och klinisk träning. Rådet och redaktionen, inklusive medicinskt sakkunnig på Inera, har regelbundna möten under året. Vårdhandbokens redaktion arbetar i nära samarbete med rådet och dess nätverk för att säkerställa kvalitet, samstämmighet och återkoppling från verksamheten.

Vårdhandboken har avtal med en extern illustratör för bildproduktion i samverkan med redaktionen och respektive ämnesförfattare. Vårdhandboken innehåller foton som publiceras med tillstånd från exempelvis sjukhus. Filmmaterialet i Vårdhandboken är producerat av Vårdhandboken eller publiceras med tillstånd från vårdverksamheter som bidrar med sitt material.

Revideringsprocess med kvalitetssäkring

Revideringsprocessen börjar med att Vårdhandbokens nationella råd och deras nätverk lämnar synpunkter på ämnet. Synpunkter och förslag som inkommit till redaktionen från användare kommer också att förmedlas. De inkomna synpunkterna och förslagen sammanställs och skickas till författaren som underlag inför revideringsarbetet. Vårdhandboken har även samverkan med informationsspecialist vad gäller referensgenomgång. Faktagranskare lämnar synpunkter på ämnet och redaktionen bearbetar texten och gör eventuell bildsättning innan författare och faktagranskare godkänner för publicering. Författaren intygar i och med sitt godkännande att innehållet är enligt bästa kunskapsläge. Författaren bevakar eventuella förändringar inom området som kan kräva uppdatering av innehållet innan nästa planerade revidering. Läs mer om Vårdhandbokens produktion.

Aktualitet

Vårdhandbokens ämnen revideras årligen men tidplanen styrs även av prioriteringar, exemepelvis behov av snabbare uppdatering. Längst ned på varje enskild sida står revideringsdatum angivet så att man ska kunna värdera uppgifternas aktualitet. Vid utskrift läggs ett utskriftsdatum till. När en text reviderats, arkiveras föregående version.

För produktspecifika uppgifter såsom hållbarhetstid, anvisning om hantering och rengöring gäller tillverkarens eller lokala anvisningar.

Vårdhandbokens struktur

Det finns många sätt att hitta innehåll i Vårdhandboken. Sökmotorn som används är EpiFind och när du söker sorterar den automatiskt sökträffarna. Du kan också gå in via toppmenyn, exempelvis Vård och behandling, Undersökning och provtagning eller A-Ö som du hittar längst ner på sidan. På startsidan hittar du länk till de senast reviderade texterna.

Varje ämne i Vårdhandboken består av ett antal tillhörande sidor som du ser i högerspalten och här finner du även länkar till sidor med referenser och regelverk för aktuellt ämne.

Lokala anvisningar

Vårdhandbokens texter ger rekommendationer som ibland behöver kompletteras med lokala anvisningar eller tillverkarens bruksanvisning. Detta anges i löpande text och på sidan Lokala anvisningar.

Tipsa om sidan

Du kan lätt dela information om en sida i Vårdhandboken genom att använda någon av de delafunktioner som finns på varje sida.

Prenumeration nyhetsbrev

Du kan prenumerera på nyhetsbrev för att få information om senaste revideringarna och nya ämnen i Vårdhandboken. Registerar dig i formuläret på sidan Prenumeration. 

Redaktionen för Vårdhandboken

Annika Ahrnstedt, tjänsteansvarig/medicinsk redaktör, bild/film  
Monica Andersson, samordnare, webbredaktör
Sara Börjestrand, medicinsk redaktör, tf tjänsteansvarig
Lisa Nordqvist, medicinsk redaktör

Vårdhandbokens råd

Ann Svensson, leg. sjuksköterska, regional chefsjuksköterska, Region Skåne. 

Berith Carlsson, leg. sjuksköterska vårdhygien, Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Representerar Svensk Förening för Vårdhygien (SFVH).

Grazina Wojnicki-Johansson, ordförande i rådet, leg. sjuksköterska, regionutvecklare, Avdelning för kunskapsstöd koncernkontoret, Västra Götalandsregionen. 

Karin Bölenius, leg. sjuksköterska, professionsutvecklare, Region Västerbotten samt universitetslektor, Umeå universitet.

Robert Eklund, medicinskt ansvarig sjuksköterska, Falköpings kommun. 

Ulrica Hedlund, medicinskt ansvarig sjuksköterska, Timrå kommun.

Ulrika Olsson Jansen, leg. sjuksköterska och distriktssköterska, verksamhetschef, Brandbergens vårdcentral, Region Stockholm. 

Åsa Lindby, leg. sjuksköterska, simuleringsinstruktör, Kliniskt träningscenter Region Örebro län. Representerar Klinisk träning och medicinsk simulering i Sverige (KlinSim).

Adjungerad till nationella rådet för Vårdhandboken:

  • Martin Wohlin, läkare, medicinskt sakkunnig Inera AB.
  • Åsa Hörnsten, leg. sjuksköterska, professor, Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet. Representerar forskning och utbildning.

Uppdragsgivare är samtliga regioner och kommuner, läs mer på inera.se.

Till toppen av sidan