Bedömning

SÄNGGRINDAR

Inför bruk av sänggrindar ska alltid nyttan vägas mot eventuella risker [4]. En analys av behov, risker, beslut om åtgärd samt uppföljning ska dokumenteras i patientjournalen. Förändras patientens tillstånd ska alltid en ny bedömning utföras.

I ett beslut och dokumentationen av sänggrindar ska också mer specifika behov preciseras:

  • Behövs sänggrindar på båda sidorna - eller bara ena sidan?
  • Är behovet av sänggrindar främst dagtid eller nattetid?
  • Behövs grindskydd för att förhindra skrap- och klämskador?

Det är viktigt att beakta sänggrindens höjd vid samtidigt bruk av till exempel tryckavlastande madrass. Avståndet mellan den obelastade madrassen och sänggrinden måste vara minst 22 cm [5] och för att uppnå detta kan ibland extra höga sänggrindar behöva användas. 

Risktillstånd och risksituationer

Risken och nyttan med sänggrindar beror alltid på omständigheterna kring den individuella patienten. Nedan presenteras några kända risker värda att beakta.

Bedömning av medvetandegrad

Sänggrindar kan användas om patienten förväntas öka i medvetandegrad och därmed riskerar att falla ur sängen.

Nedsatt balans

Nedsatt balans eller yrsel behöver inte automatiskt innebära behov av sänggrindar. En individuell bedömning utgör grunden för beslutsfattande.

Nedsatt kommunikationsförmåga

Sänggrindar riskerar hos dessa patienter att utgöra en ökad risk. Om patienten inte kan förmedla sin vilja och klättrar över sänggrinden blir fallet från en högre höjd.

Demenssjukdom, förvirring eller psykisk-/motorisk oro

En patient med nedsatt insikt om sina begränsningar riskerar att försöka klättra över sänggrindarna och därmed fall från högre höjd. Det finns också en ökad risk för klämskador från sänggrind om inte grindskydd används. Särskilt viktigt att beakta hos dessa patienter är samtycket. Om samtycke inte går att få muntligt används underförstått eller förutsatt samtycke till sänggrindar. Visar patienten tecken på att motsäga sig sänggrindarna (till exempel rycker i sänggrindarna eller klättrar över) måste dessa tas ur bruk.

Frekventa toalettbesök

Diarréer, diuretikabehandling, urinvägsinfektion och prostatabesvär är några exempel där patienten behöver gå på toaletten ofta. Sänggrindar kan då vara en risk om patienten inte hinner påkalla hjälp i tid och själv försöker att ta sig över dessa.

Synfältsbortfall (neglect)

Reflektera kring om sänggrindar innebär någon risk kopplat till patientens synfältsbortfall. Ta ställning till vilken sida som kan vara aktuell att ha sänggrind på.

Till toppen av sidan