Sänggrindar - Översikt

SÄNGGRINDAR

Det saknas idag studier av god kvalitet för att kunna ge en tydlig rekommendation gällande nytta kontra risker med användandet av sänggrindar [1]. Sänggrindar kan ge vissa patienter ett gott skydd medan de kan vara direkt olämpliga för andra, till exempel patienter med förvirring eller demenssjukdom i kombination med ett riskfyllt beteende. Det är därför viktigt att ett beslut om sänggrind alltid bygger på en individuell analys av behov, eventuella risker samt reflektion kring alternativa lösningar.

Det är från vårdgivarens sida alltid viktigt att bedöma och se till syftet med sänggrindarna. Syftet med sänggrindarna ska vara att stödja, underlätta eller aktivera patienten. Det kan till exempel vara ökad trygghet vid sömn eller som lägesändring- och uppresningshjälpmedel. Är syftet däremot att begränsa patientens rörlighet eller hålla kvar en person i sängen handlar det istället om en begränsningsåtgärd, vilket saknar lagstöd enligt Socialstyrelsen.

Säng och sänggrindar rengörs och desinfekteras enligt lokala anvisningar mellan varje användare.

Beslut och samtyckte

Vem som ansvarar för beslut om sänggrindar kan variera beroende på verksamheten. Inom slutenvården är det i regel omvårdnadsansvarig sjuksköterska, medan det inom kommunal verksamhet kan vara verksamhetsansvarig chef, medicinskt ansvarig sjuksköterska eller annan legitimerad vårdpersonal. Efterfråga alltid vem som bär ansvaret inom din verksamhet.

Sänggrindar får endast användas efter samtycke från patienten. Ett samtycke kan vara muntligt, underförstått eller att vårdgivaren förutsätter att det är förenligt med patientens vilja [2,3].

Till toppen av sidan