Smärta från stumpen

Vid amputation skärs nervtrådar av. De avskurna nerverna kan reagera med en stor nybildning av nervslutet, neurom. Mekanisk retning genom tryck på neuromet kan ge stumpsmärta. Det är en skarp, huggande smärta som intensifieras av tryck mot stumpen.

Smärta som uppkommer på grund av ett neurom kan behöva åtgärdas kirurgiskt genom att det nybildade nervslutet i stumpen opereras bort men tyvärr riskerar man att neuromet kommer tillbaka.

Sårbehandling

Efter operationen måste följande göras eller beaktas:

  • Undvik att byta förband de första dagarna på grund av infektionsrisken, såvida inte oerhört dålig lukt och rodnad har uppstått.
  • Inspektera förbandet dagligen och byt det vid behov.
  • Dokumentera kontinuerligt läkningen.
  • Utvärdera behandlingsåtgärderna.

Före en amputation är nutritionen oftast ur balans. Kroppen förlorar företrädesvis proteiner men även vitaminer och mineraler kan brista. Detta kan leda till både förvirring och påverkan på olika organ. Därför är det viktigt att snabbt återuppta sitt näringsintag. För att påskynda sårläkningen och möjliggöra snabb mobilisering bör näringstillskott (näringsdrycker) intas minst två gånger dagligen i tre veckor. Om detta inte är möjligt kan man överväga intravenöst näringstillskott.

Läs mer om sårbehandling i Vårdhandbokens text om sårbehandling.

Skötsel av stumpen

Kompression av stumpen påbörjas på ett tidigt stadium efter amputationen. Kompressionen ska motverka svullnad som påverkar sårläkningen negativt. Den bidrar också till att det amputerade benet snabbare antar en bra passform för en protes.

Till en början efter operation bör patienten behandlas med en vakuumortos eller annat stelt bandage. Om vakuumbandage används ska det öppnas två gånger per dygn för luftning, förbandsbyte (om så krävs) och kontrakturkontroll. Behandling med stelt förband varar i fem till tio dagar och syftet är att motverka svullnad, hindra kontraktur samt skydda stumpen. Därefter kan de patienter som inte ska bli gångare behandlas med tubbandage i totalt tre veckor eller tills stumpen inte är svullen längre.

De patienter som ska bli gångare bör direkt efter behandlingen med stelt förband påbörja kompressionsbehandling. Det finns olika metoder för att uppnå den önskade kompressionen:

  • Användning av olika former av hylsor, till exempel silikonhylsa (se film om hylsor nedan).
  • Användning av kompressionsstrumpa, till exempel shrinker-sock.
  • Om hylsor inte finns att tillgå kan lindning med elastisk binda utföras (se film om lindningsteknik nedan), men detta ger mer inkonstanta resultat.

Metoden anpassas efter patientens grad av svullnad och möjlighet att sköta det själv. Vid användning av silikonhylsa byts den (ofta av sjukgymnast) efterhand som stumpen krymper, tills svullnaden lagt sig. När svullnaden är borta kan man prova ut sin protes. Även de som inte bedöms bli gångare/protesbrukare kan behandlas med silikonhylsa.

Viktigt för alla metoder är att

  • patienten och närstående informeras om och utbildas i den metod som ska användas
  • kompressionen inte får göra ont
  • kompressionen inte orsakar skav eller hudrodnad.

Daglig kontroll

Kontrollera stumpen dagligen och var uppmärksam på rodnader eller skav. Speciellt viktigt är detta när patienten har börjat med kompressionsbehandling (silikonhylsa eller lindning).

Hudvård

Lär patienten att tvätta och lufta stumpen dagligen. Tvätta gärna stumpen på kvällen, men använd sparsamt med tvål så att inte huden torkar ut och smörj därefter stumpen.

Film om användning av hylsor och lindning av underben

Här kan du titta på filmer som visar tillvägagångssättet vid lindning och vid användning av hylsor. Filmen visas via en tjänst som heter Vimeo. Om du inte kan se filmen, kontakta din lokala IT support.

Film om använding av hylsor

Film om lindning av underben

Till toppen av sidan