VRE (Vancomycinresistent enterokock)

PERSONALINFEKTIONER INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Smittämne och sjukdom

Enterokocker tillhör den normala bakteriefloran i tarmen. Vancomycinresistenta enterokocker (VRE) är resistenta mot antibiotikasorten vancomycin och är ofta samtidigt resistenta mot många andra antibiotika. Det är vanligt med bärarskap av VRE i tarmen utan att man har några symtom, så kallat asymtomatiskt bärarskap. Ibland kan VRE orsaka infektioner i urinvägar eller postoperativa bukinfektioner. De kan även spridas till blodbanan, särskilt hos äldre personer med nedsatt immunförsvar.

VRE har spridits inom vården hos flera vårdgivare i Sverige och det har krävts stora resurser för att stoppa dessa utbrott [2,10]. VRE är anmälningspliktig och smittspårningspliktig enligt smittskyddslagen (SFS 2004:168, HSLF-FS 2015:10).

Smittvägar

VRE sprids som övriga tarmsmittor via direkt och indirekt kontaktsmitta, från förorenade händer och ytor. Bakterien kan vara svår att utrota från vårdmiljön. Noggrann städning är viktigt. Personer som vårdats på vårdinrättning utanför Norden är riskpersoner för bärarskap av VRE [10].

Praktiska råd för att förebygga smittspridning

Personal med VRE

  • Personal med bärarskap av VRE kan normalt arbeta som vanligt.

Patient med VRE

  • Risken för att personal blir smittad av patient är liten vid användning av basala hygienrutiner.
  • Patient med VRE ska vårdas på enkelrum med egen toalett [10].
  • När patient vårdats på sjukvårdsinrättning utomlands ska kontrollodling för VRE göras [10].

Se Vårdhandbokens texter om multiresistenta bakterier och lokala anvisningar.

Här finns regionala tillägg

Till toppen av sidan