Utskrivet 2018-12-10

Till navigering

Epidural, intratekal och perifer smärtbehandling

[Avancerad postoperativ smärtbehandling och kateterbaserad smärtbehandling vid svåra smärttillstånd]

Referens [1-3] gäller generellt för denna sida.

Det är viktigt att skilja på intratekal och epidural smärtlindring eftersom läkemedelsdoserna skiljer sig åt. Begreppet spinal anestesi (SPA) används ofta i dagligt tal för intratekal smärtlindring. Detta kan dock vara missvisande eftersom "spinal smärtbehandling " betyder" i ryggen" och är ett samlingsnamn för både epidural analgesi (EDA) och intratekal analgesi (ITA). Läs mer och se bild i texten Övervakning.

Bild som visar kateterspetsplacering vid epidural respektive intratekal smärtbehandling
Bilderna visar placering av kateterspetsen vid epidural respektive intratekal behandling.
Bild A visar epidural behandling då kateterspetsen ligger utanför dura mater (hårda hjärnhinnan).
Bild B visar intratekal behandling då katetern placeras innanför den hårda hjärnhinnan i ryggmärgssäcken där ryggmärgsvätskan (cerobrospinalvätskan) finns.
viktigt.gif

Eftersom det inte går att avgöra vid yttre inspektion om katetern är placerad epiduralt eller intratekalt är tydlig märkning av katetern mycket viktig. Volym och dos av läkemedel som ges vid intratekal behandling är betydligt lägre än vid epidural behandling. Att förväxla metoderna kan få allvarliga konsekvenser.

Effekten av epidural och intratekal smärtbehandling är beroende av på vilken nivå i ryggen som kateterspetsen är belägen. Kateterns spets kan vara placerad på bäcken-, länd-, bröst- eller halsryggsnivå och dämpar huvudsakligen smärtsignaler på den aktuella nivån så kallad segmentell blockad. Smärta i någon annan del av kroppen än den som behandlingen är avsedd att blockera påverkas inte.

lokala_anvisningar.gif

Lokala anvisningar

Där patienter vårdas med epidural och/eller intratekal smärtbehandling ska det alltid finnas lokala riktlinjer och all vårdpersonal ska genomgå utbildning om risker för komplikationer.

Symbol_mapp.jpg

Epidural smärtbehandling

Epidural smärtbehandling används ofta i samband med större operationer. Behandlingsperioden är i regel begränsad och är sällan längre än en vecka. Epiduralbedövning är även en vanlig metod vid förlossning men kan även användas vid andra smärtsamma tillstånd, till exempel multipla revbensfrakturer efter ett trauma.

Kontinuerlig epidural

En kontinuerlig dos läkemedel ges via pump.

Patientkontrollerad epidural smärtbehandling (PCEA)

PCEA innebär att patienten delvis själv kan administrera läkemedel via en programmerbar pump och styr sin egen smärtbehandling. Vid upplevd smärta trycker patienten på en bolus-knapp och pumpen ger en förinställd mängd läkemedel. En viss dos läkemedel infunderas alltid kontinuerligt. Enbart patienter som kan förstå hur tekniken fungerar ska erbjudas PCEA. Metoden leder ofta till att den totala dosen läkemedel per dygn blir lägre än vid kontinuerlig behandling.

Intratekal smärtbehandling

Intratekal smärtbehandling (ITA) används vid svåra smärttillstånd där traditionella metoder inte gett tillräcklig smärtlindring eller orsakat besvärande biverkningar. Behandlingstiden kan vara lång och innefatta vård i hemmet. Det är mycket vanligt med intratekal anestesi vid operationer den kallas då vanligtvis spinalbedövning. Vid operation ges oftast en engångsdos men det förekommer även att en kateter anläggs. Intratekal smärtbehandling används även i samband med förlossning

Tunnelering

En tunnelering innebär att en kateter dras en sträcka under huden för att sedan ledas ut genom huden en bit från insticksstället. Katetern tunneleras för att minska infektionsrisken, underlätta skötseln och handhavandet vid långtidsanvändning. Både centralt och perifert anlagda katetrar kan tunneleras. Katetern ska vara tydligt märkt med var den är placerad för att undvika förväxling.

För att fixera den tunnelerade katetern kan ibland en till två suturer fästa katetern vid huden.

När tunnelering sker vid anläggandet av katetern kan det av tekniska skäl behövas flera hudgenomföringar. Detta innebär att det kan finnas suturer på flera ställen på ryggen. Dessa suturer ska tas bort.

Exempel på placering av en tunnelerad kateter på en person. De blå strecken visar hur den tunnelerade katetern placeras under huden och kan mynna ut på kroppen exempelvis fram på buken som på denna bild eller vid axeln.

Katetern mynnar på eller under huden

Katetern mynnar på huden med externt bakteriefilter

Katetern mynnar genom huden direkt vid insticksstället eller tunneleras. Katetern är därefter ansluten till ett kopplingsstycke och ett partikelfilter. Ibland fixeras även kopplingsstycket med suturer i huden. Kateter, kopplingsstycke och partikelfilter ansluts till en förlängningsslang som i sin tur kan kopplas samman med en extern pump med läkemedel.

Bild som visar öppet system, där katetern mynnar ut på huden
Bild som visar hur katetern mynnar ut genom  huden.

Katetern är kopplad till en subkutan port

För vissa patienter med svåra smärttillstånd som får en långvarig intratekal smärtbehandling kan katetern tunneleras och kopplas samman med en subkutan injektionsport som opererats in. Systemet är slutet under huden och ingen kateterslang syns utanpå kroppen. Det är endast konturerna av den subkutana injektionsporten syns. För att undvika förväxling är porten ofta, men inte alltid, placerad på annan plats än där man placerar subkutan venport för intravenös administrering. Det är mycket viktigt att porten är tydligt märkt för att inte förväxling ska ske.

Bild som visar koppling av portnål och partikelfilter på en person med en intratekal kateter
Bild som visar  system med port. Koppling av portnål och partikelfilter på en person
med en intratekal kateter.

Implanterad pump med läkemedelsreservoar

Genom ett mindre kirurgiskt ingrepp placeras pumpen under huden och kopplas där ihop med den intratekala katetern. Ingen del är synlig på huden.

Perifera blockader

Det finns olika typer av perifera blockader. Ofta ges en engångsdos i samband med operation men vid risk för svår postoperativ smärta eller vid andra smärttillstånd kan en kateter appliceras och ytterligare doser kan ges antingen intermittent eller kontinuerligt via kateter och pump.

Exempel på perifera blockader:

  • Nervblockad. Lokalbedövningsmedel injiceras nära perifera nerver eller nervplexa. Ett exempel är plexusanalgesi där plexusnerven bedövas för att få smärtlindring av axel eller arm och ett annat är femoralisblockad,  där nervus femoralis blockeras för att uppnå smärtlindring vid till exempel höftfrakturer.
  • Infiltrationsanalgesi. Lokalbedövningsmedel ges direkt i vävnaden.
  • Intraartikulär infiltration. Lokalbedövningsmedel ges i eller vid en led. Lokalbedövningsmedlet kan blandas med andra läkemedel, till exempel NSAID och opioider.
Revideringsdatum:
2018-01-24
Manusförfattare:
Johanna Palmqvist, verksamhetsutvecklare, Verksamhetsområde Anestesi/IVA, Södersjukhuset, Stockholm
Srdjan Boljanovic, överläkare, smärtsektionen, Verksamhetsområde Anestesi/IVA, Södersjukhuset, Stockholm
Karin Andersson, specialistsjuksköterska, Smärtsektionen, Verksamhetsområde Anestesi/IVA, Södersjukhuset, Stockholm
Faktagranskare:
Mia Berg, smärtsjuksköterska, Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Illustratör:
Susanne Flodin, Illustratör och formgivare, Flodin Fernström Designunit AB
Fotograf:

Originalfoto: Södersjukhuset, Stockholm